Connect with us

Marknadsnyheter

EU-kommissionen skärper transparens- och tillståndmekanismen för export av covid-19-vacciner

Published

on

EU-kommissionen har i dag beslutat lägga till ömsesidighet och proportionalitet som kriterier som måste beaktas innan covid-19-vacciner får exporteras enligt transparens- och tillståndsmekanismen. Mekanismen har ökat insynen i exporten väsentligt. Trots detta har målet att se till att EU:s medborgare utan dröjsmål får tillgång till covid-19-vacciner fortfarande inte uppnåtts.

– EU är stolt över att ha vaccintillverkare som inte bara levererar till EU:s medborgare utan även exporterar till världen i stort, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Samtidigt som våra medlemsländer nu konfronteras med pandemins tredje våg och inte alla företag levererar i enlighet med sina avtal, är EU den enda större producenten inom OECD som fortfarande exporterar vacciner i stor omfattning till dussintals länder. Handelsvägar bör dock vara öppna i båda riktningarna. EU-kommissionen kommer därför lägga till ömsesidighet och proportionalitet som kriterier som måste beaktas i EU:s nuvarande mekanism för exporttillstånd. EU har en enastående portfölj med flera vacciner och vi har säkrat doser som mer än väl räcker till hela befolkningen. Men vi måste se till att vaccinerna levereras utan dröjsmål och i tillräckliga mängder till EU:s invånare. Varje dag spelar roll.

Mot ökad transparens, ömsesidighet och proportionalitet

Den nya förordningen innebär att två ändringar görs av den befintliga mekanismen. Medlemsländerna och EU-kommissionen måste nu inte bara ta hänsyn till vilken effekt en planerad export har på infriandet av EU:s förköpsavtal med vaccintillverkare. De måste även väga in:

  • Ömsesidighet – Begränsar mottagarlandet sin egen export av vacciner eller råvaror för vacciner, i lag eller på annat sätt?
  • Proportionalitet – Är det rådande läget i mottagarlandet bättre eller sämre än i EU, framför allt vad gäller epidemiologisk situation, vaccineringsgrad och tillgång till vacciner?

Medlemsländerna och EU-kommissionen måste bedöma om exporten utgör ett hot mot försörjningstryggheten i unionen när det gäller vacciner och deras komponenter.

För att få en helhetsbild av handeln med vacciner gäller den nya rättsakten även 17 länder som tidigare inte omfattats av tillämpningsområdet.

EU står fast vid sitt beslut att visa internationell solidaritet. Därför kommer reglerna inte heller framöver gälla vaccinleveranser som ges som humanitärt bistånd eller till de 92 låg- och medelinkomstländerna som omfattas av Covax förhandsåtagande om inköp av vacciner.

Reglerna för exporttillstånd

Denna genomförandeakt är riktad, proportionell, transparent och tidsbegränsad. Den ligger helt i linje med EU:s internationella åtagande inom Världshandelsorganisationen (WTO) och G20-gruppen och med EU:s förslag inom ramen för WTO:s handels- och hälsoinitiativ. Medlemsländerna ska fatta beslut om ansökningar om exporttillstånd i enlighet med kommissionens yttrande.

Sedan mekanismen infördes har mer än 380 ansökningar om tillstånd att exportera till 33 olika destinationer beviljats avseende totalt ca 43 miljoner doser. Bara en ansökan om exporttillstånd har avslagits. De viktigaste exportdestinationerna är Storbritannien (ca 10,9 miljoner doser), Kanada (6,6 miljoner), Japan (5,4 miljoner), Mexiko (4,4 miljoner), Saudiarabien (1,5 miljoner), Singapore (1,5 miljoner), Chile (1,5 miljoner), Hongkong (1,3 miljoner), Sydkorea (1,0 miljon och Australien (1,0 miljon).

Om EU:s vaccinstrategi

EU-kommissionen lade den 17 juni 2020 fram en EU-strategi för att påskynda utvecklingen, tillverkningen och distributionen av effektiva och säkra vacciner mot covid-19. I utbyte mot rätten att få köpa ett bestämt antal vaccindoser inom en viss tid finansierar kommissionen en del av vaccintillverkarnas initiala kostnader genom förköpsavtal. Finansieringen betraktas som en ”handpenning” för de vacciner som faktiskt köps in av EU-länderna. Förköpsavtalen utgör därmed en riskreducerande förhandsinvestering som görs i utbyte mot ett bindande åtagande från företagets sida att förproducera vacciner redan innan de har godkänts för försäljning. Detta bör borga för snabba och jämna leveranser så snart vaccinet har godkänts.

Kommissionen har hittills ingått förköpsavtal med sex företag (AstraZeneca, Sanofi-GSK, Janssen Pharmaceutica NV, BioNtech-Pfizer, CureVac och Moderna), och därigenom säkrat upp till 2,6 miljarder doser. Långt framskridna förhandlingar förs med ytterligare två företag. De fyra avtalen med företag vars vacciner har fått villkorat försäljningstillstånd uppgår till över 1,6 miljarder doser.

Läs mer

Kommissionens genomförandeförordning

Pressmeddelande om förlängning av åtgärden (11 mars 2021)

Vanliga frågor

* Förteckning över länder som omfattas: Albanien, Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Bosnien och Hercegovina, Georgie, Israel, Jordanien, Island, Libanon, Liechtenstein, Montenegro, Norge, Nordmakedonien, Serbien och Schweiz.

Presskontakter

Maria BLÄSSAR
Chef för avdelningen för press, media och informationsnätverk
+46 (0) 739-315430

maria.blassar@ec.europa.eu

Miriam GARCIA FERRER
+32 2 299 90 75
miriam.garcia-ferrer@ec.europa.eu

Sophie DIRVEN
+32 2 296 72 28
sophie.dirven@ec.europa.eu

Allmänhetens frågor: Europe Direct via telefon 00 800 67 89 10 11 eller email

Continue Reading

Marknadsnyheter

Studie visar att styrketräning kan lindra depression

Published

on

By

En nyligen publicerad forskningsstudie i Psychiatry Research pekar på styrketräning

som en potentiell kompletterande behandlingsstrategi för att bekämpa depression.

Genom en metaanalys av 38 tidigare studier fann forskarna att styrketräning kan

minska depressiva symtom på ett måttligt sätt. Resultaten visar att längden på

träningen, hur ofta den utförs och specifika detaljer som antal set och repetitioner

påverkar effekten av träningen på depressionen.

Depression är en vanlig sjukdom som påverkar miljontals människor över hela

världen och trots tillgängliga behandlingar återhämtar sig många inte helt. Denna

studie ger därför viktig insikt i hur styrketräning kan vara en del av en effektiv

behandlingsstrategi för depression.

Källa: https://www.psypost.org/streng…

Continue Reading

Marknadsnyheter

Kvinnor med obesitas behöver inte gå upp i vikt under graviditeten, enligt ny studie

Published

on

By

Riktlinjerna för viktuppgång under graviditet hos kvinnor med obesitas har länge varit ifrågasatta. Ny forskning vid Karolinska Institutet stödjer idén om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg. Resultaten publiceras i The Lancet.  

Enligt internationella riktlinjer från amerikanska Institute of Medicine (IOM) rekommenderas en kvinna med obesitas, fetma, gå upp totalt 5–9 kg under graviditeten, jämfört med 11,5–16 kg för normalviktiga. Riktlinjerna har länge varit ifrågasatta, men det har saknats evidens för att ändra dem. 

En ny studie vid Karolinska Institutet visar nu att det inte finns några ökade hälsorisker varken för modern eller för barnet vid utebliven viktuppgång hos kvinnor med obesitas klass 1 och 2 (BMI på 30-34,9 respektive 35-39,9). För kvinnor med obesitas klass 3 (BMI över 40) är utebliven viktuppgång tvärtom associerad med minskade hälsorisker.  

Studien stödjer tidigare uppmaningar om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg, enligt Kari Johansson, docent vid institutionen för medicin, Solna. 

– Vi hoppas att vår forskning kan ge underlag till en framtida uppdatering av nationella och internationella riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger hon. 

Studien är baserad på elektroniska patientjournaler och registerdata för 15 760 kvinnor med obesitas i Stockholm och på Gotland (den så kallade Stockholm Gotland Perinatal-kohorten). 11 667 av kvinnorna hade obesitas klass 1, 3160 hade obesitas klass 2 och 933 hade obesitas klass 3. De studerade graviditeterna ägde rum mellan 2008 och 2015 och gällde enkelbörd. Kvinnorna följdes upp med en medianuppföljningstid på åtta år efter förlossningen.  

Tio kända risker förknippade med viktuppgång under graviditet studerades: havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, kvarstående viktuppgång efter graviditeten, kardiometabol sjukdom hos modern, kejsarsnitt, för tidig födsel, för låg eller för hög födelsevikt hos barnet, dödföddhet och spädbarnsdöd. Riskerna viktades sedan beroende på allvarlighetsgrad i ett samlat utfallsmått. 

Sammantaget visar studien inga ökade hälsorisker vid en viktuppgång under nuvarande rekommendation eller vid utebliven viktuppgång för kvinnor med obesitas klass 1 och 2. För kvinnor med obesitas klass 3 minskade tvärtom riskerna, vid 0 kg viktuppgång sågs en riskreduktion på omkring 20 procent.  

– Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det inte är förknippat med några ökade risker för kvinnor med obesitas med en lägre viktuppgång än de 5 kg som dagens riktlinjer anger, säger Kari Johansson. 

Resultaten indikerar också att det finns anledning att ge särskilda rekommendationer till kvinnor med obesitas klass 3.  

– Till skillnad från idag skulle denna grupp kunna få separata rekommendationer, säger Kari Johansson. 

Forskarna ska nu gå vidare med liknande studier på de övriga BMI-klasserna övervikt, normalvikt och undervikt. 

Studien har skett i samarbete med University of British Columbia, Kanada, University of Pittsburgh, USA, och University of California, USA. Finansiärer var Karolinska Institutets stiftelser och fonder och Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development (NICHD).

Kari Johansson och medförfattarna Lisa Bodnar, och Jennifer Hutcheon ingår i ett WHO-initiativ för globala standarder för viktuppgång under graviditet. Åsikterna som uttrycks i studien återspeglar dock inte WHO:s åsikter. Olof Stephansson är medgrundare och medägare av en svensk graviditetsapp, One Million Babies. Inga andra intressekonflikter rapporteras. 

Publikation: ”Safety of low weight gain or weight loss in pregnancies with class 1, 2, and 3 obesity: a population-based cohort study”, Kari Johansson, Lisa M Bodnar, Olof Stephansson, Barbara Abrams, Jennifer A Hutcheon, The Lancet, online 28 March 2024, doi: 10.1016/ S0140-6736(24)00255-1. 
https://doi.org/10.1016/ S0140-6736(24)00255-1 

För mer information, kontakta:  
Kari Johansson, docent 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet 
E-post: kari.johansson@ki.se
Telefon: 070-695 49 26 

Olof Stephansson, professor, överläkare 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
 
E-post: olof.stephansson@ki.se  
Telefon: 070-748 78 25 

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Kvinnor med obesitas behöver inte gå upp i vikt under graviditeten, enligt ny studie

Published

on

By

Riktlinjerna för viktuppgång under graviditet hos kvinnor med obesitas har länge varit ifrågasatta. Ny forskning vid Karolinska Institutet stödjer idén om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg. Resultaten publiceras i The Lancet.  

Enligt internationella riktlinjer från amerikanska Institute of Medicine (IOM) rekommenderas en kvinna med obesitas, fetma, gå upp totalt 5–9 kg under graviditeten, jämfört med 11,5–16 kg för normalviktiga. Riktlinjerna har länge varit ifrågasatta, men det har saknats evidens för att ändra dem. 

En ny studie vid Karolinska Institutet visar nu att det inte finns några ökade hälsorisker varken för modern eller för barnet vid utebliven viktuppgång hos kvinnor med obesitas klass 1 och 2 (BMI på 30-34,9 respektive 35-39,9). För kvinnor med obesitas klass 3 (BMI över 40) är utebliven viktuppgång tvärtom associerad med minskade hälsorisker.  

Studien stödjer tidigare uppmaningar om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg, enligt Kari Johansson, docent vid institutionen för medicin, Solna. 

– Vi hoppas att vår forskning kan ge underlag till en framtida uppdatering av nationella och internationella riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger hon. 

Studien är baserad på elektroniska patientjournaler och registerdata för 15 760 kvinnor med obesitas i Stockholm och på Gotland (den så kallade Stockholm Gotland Perinatal-kohorten). 11 667 av kvinnorna hade obesitas klass 1, 3160 hade obesitas klass 2 och 933 hade obesitas klass 3. De studerade graviditeterna ägde rum mellan 2008 och 2015 och gällde enkelbörd. Kvinnorna följdes upp med en medianuppföljningstid på åtta år efter förlossningen.  

Tio kända risker förknippade med viktuppgång under graviditet studerades: havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, kvarstående viktuppgång efter graviditeten, kardiometabol sjukdom hos modern, kejsarsnitt, för tidig födsel, för låg eller för hög födelsevikt hos barnet, dödföddhet och spädbarnsdöd. Riskerna viktades sedan beroende på allvarlighetsgrad i ett samlat utfallsmått. 

Sammantaget visar studien inga ökade hälsorisker vid en viktuppgång under nuvarande rekommendation eller vid utebliven viktuppgång för kvinnor med obesitas klass 1 och 2. För kvinnor med obesitas klass 3 minskade tvärtom riskerna, vid 0 kg viktuppgång sågs en riskreduktion på omkring 20 procent.  

– Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det inte är förknippat med några ökade risker för kvinnor med obesitas med en lägre viktuppgång än de 5 kg som dagens riktlinjer anger, säger Kari Johansson. 

Resultaten indikerar också att det finns anledning att ge särskilda rekommendationer till kvinnor med obesitas klass 3.  

– Till skillnad från idag skulle denna grupp kunna få separata rekommendationer, säger Kari Johansson. 

Forskarna ska nu gå vidare med liknande studier på de övriga BMI-klasserna övervikt, normalvikt och undervikt. 

Studien har skett i samarbete med University of British Columbia, Kanada, University of Pittsburgh, USA, och University of California, USA. Finansiärer var Karolinska Institutets stiftelser och fonder och Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development (NICHD).

Kari Johansson och medförfattarna Lisa Bodnar, och Jennifer Hutcheon ingår i ett WHO-initiativ för globala standarder för viktuppgång under graviditet. Åsikterna som uttrycks i studien återspeglar dock inte WHO:s åsikter. Olof Stephansson är medgrundare och medägare av en svensk graviditetsapp, One Million Babies. Inga andra intressekonflikter rapporteras. 

Publikation: ”Safety of low weight gain or weight loss in pregnancies with class 1, 2, and 3 obesity: a population-based cohort study”, Kari Johansson, Lisa M Bodnar, Olof Stephansson, Barbara Abrams, Jennifer A Hutcheon, The Lancet, online 28 March 2024, doi: 10.1016/ S0140-6736(24)00255-1. 
https://doi.org/10.1016/ S0140-6736(24)00255-1 

För mer information, kontakta:  
Kari Johansson, docent 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet 
E-post: kari.johansson@ki.se
Telefon: 070-695 49 26 

Olof Stephansson, professor, överläkare 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
 
E-post: olof.stephansson@ki.se  
Telefon: 070-748 78 25 

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.