Utomhusjobb, sjukdom och hög ålder är riskfaktorer för ohälsa vid extrem hetta. Men också små barn är en sårbar grupp när allt fler regioner i världen drabbas av höga temperaturer. Det visar en sammanfattande rapport från Göteborgs universitet.
Syftet med rapporten på området arbets- och miljömedicin är att ge en kortfattad summering om värmerelaterade hälsoeffekter. Publiceringen sammanfaller i tid med upptakten inför FN:s klimatkonferens i Egypten som startar den 6 november.
Rapporten beskriver de mest utsatta befolkningarna i världen, regioner där extremvärme råder och olika framtidsscenarier för global uppvärmning. Underlaget är hämtat från rapporter och vetenskapliga publiceringar från åren 2004-2022, med tyngdpunkt på de senaste åren.
Anna-Carin Olin, professor i arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, ingår i redaktionskommittén bakom rapporten.
– Det mest påfallande i materialet är omfattningen av problemen, att extrem hetta drabbar så många. Och det är allt fler områden i världen som riskerar att bli sådana att man inte kan bo och arbeta där, säger hon.
Barn särskilt sårbar grupp
I rapporten beskrivs det som kallas värmestress och uppstår när kroppen utsätts för så hög värme att den inte kan parera för påverkan på hjärta och cirkulationssystem. I kombination med arbete utomhus, sjukdom eller hög ålder ökar riskerna för exempelvis lågt blodtryck och värmerelaterad huvudvärk, och i svårare fall värmeslag och dödsfall.
Också barns utsatthet lyfts fram. Små barn har liten kroppsvolym relativt den kroppsyta som exponeras för värme, vilket gör dem extra känsliga för värmestress och uttorkning.
En svår levnadsmiljö för barn är överbefolkade storstadsmiljöer i riktigt varma länder, där dagsvärmen absorberas i gator och byggnader, lagras och sedan frigörs långsamt nattetid. Fenomenet kallas urbana värmeöar och ger inte utrymme för återhämtning från värmen.
– Det här är särskild svårt i utvecklingsländer, det förekommer ofta i fattigare områden i stora städer utan möjligheter att kyla ner sig. I de här områdena där det inte går att skydda sig utgör barnen en särskilt sårbar grupp, säger Anna-Carin Olin.
Problem också i Sverige
De befolkningar som kommer att påverkas mest av stigande temperaturer finns i redan varma regioner i världen, där även små temperaturförändringar kommer att ha en allvarlig påverkan på hälsan. I Europa väntas ökningen av värmerelaterad dödlighet vägas upp av minskad köldrelaterad dödlighet, dock inte på längre sikt.
– Vi ska inte glömma bort att vi också är utsatta, säger Anna-Carin Olin. Det gäller inte minst äldre personer som bor själva eller på äldreboenden. Där har vi inte alltid beredskap för att skydda folk från höga temperaturer.
Titel: ”Extreme high temperatures – a threat to human health” – rapporten bifogas som pdf och finns även för nedladdning på https://www.gu.se/nyheter/extremvarme-hotar-halsan-hos-bade-aldre-och-barn
Kontakt:
Prof. Anna-Carin Olin, tel. 0706 55 49 40, e-post anna-carin.olin@amm.gu.se (porträttbild bifogas, foto: Elin Lindström)
M.Sc. Hanna Slogén, rapportförfattare, tel. 0737 01 13 20, e-post hannaslogen@gmail.com
Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Tel. 0705 30 19 80
E-post press@sahlgrenska.gu.se
Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin