Den höga tilliten till medier och myndigheter var en viktig förutsättning för en kriskommunikation som betonade det egna ansvaret. Det visar en ny forskningsantologi publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet som jämför de nordiska ländernas kriskommunikation under pandemin.
I antologin undersöker och diskuterar nordiska forskare inom kriskommunikation, medier, journalistik, statsvetenskap och retorik likheter och skillnader mellan de nordiska ländernas sätt att hantera och kommunicera coronapandemin. Resultaten visar att likheterna var flera.
− Medborgarnas höga tillit till myndigheter och politiska ledare är något som utmärker alla de nordiska länderna, även om förtroendet användes på olika sätt, säger Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.
I samtliga nordiska länder användes presskonferenser, sociala medier, tal och informationskampanjer för att trycka på behovet av extraordinära åtgärder och vädjan till en gemensam solidaritet. De olika nordiska nyhetsmedierna förlitade sig alla i hög grad på experter och var i huvudsak inriktad på att informera snarare än att granska.
Hög tillit till nyhetsmedier
Gemensamt för de olika nordiska politiska ledarna var att sociala medier användes flitigt, även om den svenska statsministern använde en mindre personlig ton än de danska och norska statsministrarna.
Tilliten till nyhetsmedierna var hög också i de nordiska länderna. Både traditionella medier och myndigheters sociala medier spelade en stor roll som informationskanaler och påverkade i hög grad medborgarnas sätt att hantera krisen.
Svenska myndigheter med stor auktoritet
Men det fanns också skillnader. Tonen från de danska och norska ledarna var starkare och mer förmanande än från den svenska regeringen som snarare betonade frivillighet och i högre utsträckning förlitade sig på Folkhälsomyndighetens rekommendationer än på lagar.
− Det förklaras delvis som ett resultat av förbudet mot ministerstyre som ger de svenska myndigheterna större auktoritet och autonomi än myndigheterna i de övriga nordiska länderna, säger Bengt Johansson.
Seminarium, panelsamtal och boksläpp
Forskningsantologin Communicating a pandemic: Crisis management and COVID-19 in the Nordic countries innehåller 16 kapitel. Det empiriska materialet inkluderar tal, presskonferenser, informationskampanjer, intervjuer, enkäter och sociala medier. Redaktörer är medie- och kommunikationsforskarna Bengt Johansson (Göteborgs universitet), Mark Blach-Ørsten (Roskilde Universitet), Øyvind Ihlen (Universitetet i Oslo) och Jenny Lindholm (Åbo Akademi). För mer info: www.nordicom.gu.se/en/publications/communicating-pandemic
Boken lanseras under ett seminarium i Stockholm den 11 januari klockan 13.00-15.00. Seminariet anordnas av Nordicom och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Efter presentationen blir det ett panelsamtal där ledarna för corona-kommissionerna i Sverige och Danmark, ledande experter, forskare, vetenskapsjournalister och läkare diskuterar frågor om ansvarsutkrävande, medborgarförtroende och vilka lärdomar som kan dras av de olika nordiska ländernas coronahantering. Hur förbereder vi oss bäst inför nästa kris?
Kontakt:
Bengt Johansson, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, telefon: 070−221 2402, e-post: bengt.johansson@jmg.gu.se
Sara Rebecka Stenkvist
Kommunikatör
Nordicom, Göteborgs universitet
telefon: 076 618 1806
e-post: sara.stenkvist@nordicom.gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.