to, nov 21, 2019 19:52 CET

Alex Prager

Welcome Home

22 november 2019-8 mars 2020, Fotografiska Stockholm

Att Alex Prager, född 1979 och uppvuxen i Los Angeles, har en medfödd koppling till Hollywood och stark kärlek till film är lika uppenbart som fascinerande. Hon beskriver stadens vilda västern-mentalitet, där inga regler gäller, som en av sina största inspirationskällor. 
Prager började med fotografi och film i gerillastil och har sedan tagit sig an mer avancerade iscensatta arrangemang, inspirerade av sitt eget liv och läget i samhället. Hon utforskar de mörkare sidorna av den mänskliga naturen och verkligheten, dolda under en yta av konstruerade lager som distraherar oss från vad som är viktigt, och fångar dessa med en exceptionell teknisk skicklighet, precision och öga för detaljer. 
Nu aktuell med Welcome Home på Fotografiska Stockholm. 

Alex Pragers fascination för sina karaktärers känslomässiga och psykologiska liv är ständigt närvarande när hon skapar sina avancerade iscensättningar – bilder som lurar ögat och gör en osäker på vad det är man faktiskt ser. Centralt i hennes konstnärskap, och resultatet av ett djupgående intresse av att ställa frågor kring människans natur, är förmågan att fånga människans inre liv, ofta med en underliggande stämning av oro eller en kuslig känsla av igenkänning. 

Foto: © Alex Prager, The Extras, 2019, Courtesy Alex Prager Studio and Lehmann Maupin, New York, Hong Kong, and Seoul

– Vi är stolta att nu visa Welcome Home här på Fotografiska Stockholm. Utställningen består av 20 bilder, en film och en skulptur som, genom lek med nostalgi, minnen och återskapande av det som varit presenterar mänskligheten och dess karaktärer. Allt i Alex Pragers unika stil av noggrant planerade och teatrala arrangemang, ofta med ett fokus på spänningen mellan verklighet och fiktion. Mycket fascinerande och alltid gjort med stor teknisk skicklighet, berättar Jessica Jarl, utställningsproducent på Fotografiska International.

Det var upptäckten av William Egglestons fotografier på J. Paul Getty-muséet som inspirerade Prager till att skaffa sin första begagnade kamera och mörkrumsutrustning och lära sig själv att fotografera. Så småningom tog hon sig även an filmskapande och regisserande, och använde det nätverk hon byggt upp efter en hel livstid i Los Angeles för att arbeta med ett team av specialister inom kostym, smink och ljussättning, såväl som skådespelare. Pragers fotografier och filmer är noggrant planerade och teatrala, ofta med ett fokus på spänningen mellan verklighet och fiktion. 

Foto: © Alex Prager, 2.00 pm, Interstate 110, 2012, Courtesy Alex Prager Studio and Lehmann Maupin, New York, Hong Kong, and Seoul. 

– Jag berördes av bilder som hade något av konstnärens livsenergi fångade i sig. Det var detta som först drog mig till William Egglestons verk. Utan det skulle de i själva verket inte varit mer än vanliga ögonblicksbilder. När jag bestämde mig för att fotografera professionellt var jag angelägen om att lista ut hur jag skulle kunna arbeta in en del av mig själv i mina verk. Jag älskar att lägga in mina egna referenser direkt i verken, och tar alltid inspiration från de frågor jag har om mitt eget liv och läget i samhället. Den mörkare sidan av människans natur, som ligger dold just under ytan av konstruerade lager och som distraherar oss från vad som är viktigt, säger Alex Prager.

Foto: © Alex Prager, Welcome Home, 2019, Courtesy Alex Prager Studio and Lehmann Maupin, New York, Hong Kong, and Seoul

Många år efter det där första mötet med fotografi presenterar nu Fotografiska Stockholm Welcome Home, där alla Pragers verk är medvetet arrangerade och rollsatta. Hon refererar löst till ett brett spektrum av tidsperioder – från 1940-talet till 1990-talet – genom utformandet av specifika karaktärer, miljöer, händelseförlopp, kläder, frisyrer och poser. Som inspiration anger hon till exempel surrealister som Cocteau och Dali, fotografen Philippe Halsman som tog de berömda Dalís mustasch-bilderna, filmskaparen Robert Altman och fotografen Joel Sternfeld.

– Även Bruegel den äldre och Balthus har varit inflytelserika under mitt senaste projekt, Play the Wind. Varje enskilt steg i processen och varje del av verken, från planeringen, hela vägen till vernissagen är noggrant hanterade av mig, min studio, mitt produktionsteam och mitt galleri. Jag tror att det bara är i konstvärlden som man kan hitta denna nivå av detaljfokus! Vilket är en av anledningarna till att jag älskar den.

Fotnot: Pressbilder får ej beskäras och enbart användas för presspublicering fram till och med stängning av utställningen på Fotografiska.

Margita Ingwall
PR-chef
+46(0)70-456 14 61
margita.ingwall@fotografiska.se

Fotografiska Stockholm är inte bara världens högst ansedda museum tillägnat fotografiets fantastiska värld. Här finns även en internationellt prisbelönt restaurang som utsågs till ”Årets museirestaurang” 2017 som bjuder på hållbar njutning och magisk utsikt över vattnet. Dessutom en cool bar samt inspirerande lokaler för olika evenemang och konferenser, en hyllad foto-akademi och en butik med ett stort urval av fotoböcker. Allt samlat i det vackra Stora Tullhuset från 1910-talet.

Museets kärna är ett nätverk av världsledande fotografer, och sedan öppnandet har Fotografiska skapat mer än 190 utställningar med verk av ikoner som Annie Leibovitz, David LaChapelle, Irving Penn, Helmut Newton, Sarah Moon, Nick Brandt, Ellen von Unwerth och Andres Serrano samt många unga, lovande fotografer. Genom att ta ansvar och ta ställning i kontroversiella frågor har Fotografiska ett tydligt inflytande och spelar en aktiv roll i det svenska samhället. Museets mål är enkelt ”To inspire a more conscious world”, att genom fotografiets kraft föra människor samman, öka medvetenheten och skapa positiv påverkan.

Fotografiska öppnade i Stockholm 2010, men nu växer familjen med Telliskivii Creative City i Tallinn och Park Avenue i New York. Genom att etablera sig där vill Fotografiska omdefiniera den traditionella museiupplevelsen och skapa mötesplatser där människor bjuds in att hänga och umgås, inspireras, ifrågasätta det som tas för självklart och växa som individer. Det händer något när du möter konsten – du möter dina medmänniskor och du möter dig själv.