Connect with us

Marknadsnyheter

Järnvägen fick Sverige att grönska

Published

on

När stambanorna byggdes i Sverige var det också ett trädgårdsprojekt i stor skala. De nya stationerna fick parker, köksträdgårdar och långa häckar sattes upp längs med rälsen. En ny avhandling från Göteborgs universitet berättar både hur detta kom sig samt ger förklaringar på varför nästan alla planteringar är försvunna i dag.

När järnvägen introducerades i Sverige på 1850-talet innebar det inte bara en revolution för resandet. Det gav också tusentals orter och städer i landet omfattande trädgårdsanläggningar, i många fall de första offentliga planteringarna som anlades. De var en viktig del för att nymodigheten järnväg skulle tas emot på ett positivt sätt.

– Planteringarna hade flera syften. En vacker park med träd, rosenrabatter, grusgångar och parkbänkar signalerade ordning och reda och skapade en behaglig miljö att vistas i medan resenärerna väntade på tåget. Häckar och trädridåer planterades för att hindra djur och människor från att gå upp på banan och de järnvägsanställda som bodde vid stationen fick också köksträdgårdar, säger forskaren Anna Lindgren vid Göteborgs universitet som skrivit en avhandling med titeln Staten som trädgårdsmästare.

Planteringarna ingick i järnvägsbygget

På några få decennier under 1800-talets andra hälft byggdes flera av Sveriges stambanor. I beslutsunderlagen om nya järnvägar finns dokumentation om sträckningar, räkenskaper och stationer. Men trädgårdsanläggningarna omnämns knappast alls. Genom att gå igenom arkivmaterial från tiden har Anna Lindgren funnit att planteringarna likväl ingick från början.

– Min tolkning är att trädgårdsanläggningarna var lika självklara som rälsen och att de därför inte togs med i beslutsdokumenten. Det fanns liknande planteringar i tidiga järnvägsländer som England och Tyskland, säger Anna Lindgren.

Dessutom fanns det i mitten av 1800-talet en inriktning som kallades för naturförsköningskonst, som sågs som en bland andra kulturyttringar. Dåtidens tankar handlade om att se landskapet som en helhet med skönhetsvärde. Inriktningen ville också att man skulle öka kunskapen om odling till gagn för lokalbefolkningen som en del i nationsbygget. Järnvägens planteringar var av hög kvalitet. Först anlitades lokala trädgårdsmästare, sedan anställde SJ egen personal, som mest var det över 140 anställda. På 1860-talet anlade SJ växtdepåer på flera platser i landet där plantor drevs upp.

– Staten ville ta trädgårdskonsten ut till folket, det fanns ett uttalat folkbildningsideal. I flera stationsparker skyltades alla växter upp som på en botanisk trädgård och det säkerställdes att växterna gick att köpa på den lokala plantskolan, säger Anna Lindgren.

SJ:s trädgårdsmästare åkte runt och kontrollerade planteringarna vid stationerna, som även anpassades efter det lokala klimatet. SJ var med och tog fram växtzonerna för Sverige och införde även helt nya växtsorter i Sverige.

Privatbilismen början till slutet

Anna Lindgren avhandlar två tidsperioder som illustrerar järnvägsplanteringarnas uppgång och fall. Under uppbyggnaden av stambanorna 1855–1875 sparades det inte på krutet i samhällsbygget. Hundra år senare 1955-1975 hade samhället förändrats och resvanorna likaså.  

– Samhällsomvandlingen med ökande privatbilism från mitten av 1900-talet gjorde att tågresandet gick ner och SJ behövde spara pengar. Det blev en förändring från försköning till prestanda och olönsamma banor lades ner i rask takt. Det blev viktigare att rationalisera än att det var en fin miljö vid stationerna, säger Anna Lindgren.

På bara 20 år försvann stora delar av järnvägens trädgårdsambitioner och ansvaret för planteringarna flyttades till en lokal nivå med hjälp av utredningar som benämndes testamenten. 1973 läggs SJ:s sista växtdepå ner och ansvaret för planteringarna övergick ofta till kommunerna. Men planteringarna låg i attraktiva lägen mitt i staden, och ofta behövdes marken för parkeringsplatser för bilar och bussar. På några få år försvann nästan alla planteringar. I dag finns bara en handfull större järnvägsparker kvar i hela Sverige.

– Järnvägen var under den industriella moderniteten på 1800-talet en av de främsta symbolerna för framåtanda, teknikutveckling och samhällsbygge. Med högmoderniteten efter andra världskriget tog bilen platsen som symbolen för det moderna livet och järnvägsstationerna förvandlades från platser att vistas i till platser att passera på resan, säger Anna Lindgren.

Länk till avhandlingen: Staten som trädgårdsmästare. Järnvägens planteringar från naturförsköningskonst till testamente

Kontakt: Anna Lindgren, doktorand vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet och forskningssamordnare på Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM). Telefon: 026-455 14 81, e-post: [email protected]

Olof Lönnehed
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 69 70

e-post: [email protected]

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar:

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Marknadsnyheter

Rizzo Group meddelar byte av interim CFO

Published

on

By

STOCKHOLM 3 februari 2023 Rizzo Group AB (”Rizzo Group” eller ”Bolaget”) meddelar idag att Bolagets interim CFO, Jonas Ohrzén, har sagt upp sig från sin anställning. Som hans efterträdare har Bolaget idag utsett Natalja Schneider till ny interim CFO. Natalja kommer senast från rollen som Head of Group Control på DHL Freight och har tidigare varit CFO på bland annat Nordic Morning Group. Rekryteringen av en permanent CFO pågår och är i sin slutfas.

Jonas Ohrzén kommer att fortsätta i sin nuvarande tjänst till den 6 februari 2023, Natalja Schneider tillträder tjänsten som interim CFO samma dag.

Jag vill tacka Jonas för hans tid och insats i Rizzo Group och önskar honom all lycka framtiden säger Jonas Stille, VD Rizzo Group.

För vidare information, vänligen kontakta:
Jonas Stille, VD, tel: +46 (0) 70 721 03 07, email: [email protected]

Denna information är sådan information som Rizzo Group AB är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s markandsmissbruksförordning. Informationen lämnades, genom ovanstående persons försorg, för offentliggörande den 3 februari 2023 kl.17:15 CET.

Om Rizzo Group
Rizzo Group AB (publ) är en ledande aktör inom väskor och accessoarer i Sverige och Norge med totalt cirka 60 butiker. Verksamheten drivs genom de helägda kedjorna Rizzo och Morris med ett utbud av egna och externa varumärken. Rizzo Group AB (publ) är noterat på Nasdaq Stockholm under ticker RIZZO B med ISIN-kod SE0016276109 och har sitt huvudkontor i Stockholm. Koncernen har cirka 200 medarbetare (heltidstjänster). För mer information, besök www.rizzogroup.se

Rizzo Group
+46 8 508 99 200
[email protected]

Rizzo Group AB, Kungsholmstorg 6B, 112 21 Stockholm

Telefon 08-508 99 200. Organisationsnummer 556540-1493. www.rizzogroup.se  

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Market Notice 28/23 Information regarding Vultus AB’s LEI

Published

on

By

Report this content

Vultus AB’s (VULTS) LEI has been updated from a previous incorrect LEI. 

Correct LEI: 984500C635EA7EDB7420 

Stockholm February 3, 2023 

Spotlight Stock Market 
08-511 68 000   
[email protected]

Continue Reading

Marknadsnyheter

Almi Uppsala har beviljat Miris stöd för digitaliseringscheck om 250 000 kr

Published

on

By

Miris har beviljats stöd från Almi i form av en digitaliseringscheck om 250 000 kr. Stödet skall användas i samband med utveckling av det beräkningsverktyg som utvecklas tillsammans med Trients AB.

Stödet är finansierat av den europeiska regionala utvecklingsfonden och har beviljats av Almi Uppsala. Miris skall utveckla en digital lösning för överföring av data från Miris analysinstrument Miris Human Milk Analyzer™ (Miris HMA™) och ett användargränssnitt för det nya beräkningsverktyget som planeras lanseras innan årsskiftet.

”Denna finansiering är mycket uppskattat och är ett viktigt bidrag till vår utveckling av hållbara produkter. Beräkningsverktyget kommer effektivisera arbetet hos våra kunder och öka säkerheten i användningen av analysresultatet från Miris HMA™. Med ett beräkningsverktyg stärker vi Miris produktportfölj och tar ytterligare ett steg mot att förbättra nutritionsvården av för tidigt födda barn” säger Camilla Sandberg, VD Miris.

Denna information är sådan som Miris Holding är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning (EU nr 596/2014). Informationen lämnades, genom angiven kontaktpersons försorg, för offentliggörande 2023-02-03 17:10 CET.

För mer information:
Camilla Myhre Sandberg, VD Miris Holding AB. Mobil: +46 18 14 69 07, E-post: 
[email protected]

Om Miris:
Miris är ett globalt MedTech bolag som utvecklar och säljer utrustning och förbrukningsartiklar för analys av humanmjölk. Försäljning sker i första hand till neonatalavdelningar, mjölkbanker och forskningsinstitutioner i hela värden. Miris vision är att alla nyfödda barn skall ha samma tillgång till sjukvård för att säkerställa bästa möjliga start i livet. I december 2018 erhöll bolaget marknadsgodkännande från amerikanska läkemedelsmyndigheten (FDA) för Miris Human Milk Analyzer™ (Miris HMA™). Missionen är att bidra till ökad global neonatal hälsa genom att tillhandahålla individuell nutrition baserad på humanmjölk. Miris Holding AB är noterat på Spotlight Stock Market.

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.