Tanalys

Över 10 000 har ansökt om att donera ägg eller spermier

Nästa vecka är det den nationella donationsveckan – Socialstyrelsens årligt återkommande kampanjvecka med syftet att göra donation angeläget för fler. Livio Egg and Sperm Bank, Nordens enda privata ägg- och spermiebank, vill denna vecka uppmärksamma alla generösa donatorer som genom altruistiska handlingar gör stor skillnad för andra.

Sedan Livio Egg and Sperm Bank startades 2019 har fler än 10 000 personer ansökt om att bli ägg- eller spermiedonatorer i syfte att hjälpa någon att bilda en efterlängtad familj. Donationen är alltid altruistisk, det vill säga att den ska vara i syfte att hjälpa någon annan och inte ett sätt att tjäna pengar eller andra egna syften. Trots det stora intresset behövs mer kunskap kring denna lite osynliga donationsverksamhet. I Sverige har lagändringar de senaste åren inneburit att helt nya patientgrupper söker vård inom landet och slipper genomföra sin behandling utomlands.

Alla donatorer undersöks medicinskt för att diagnostisera genetiska och ärftliga sjukdomar. Eftersom det måste vara ett noga övervägt val att bli donator ingår också ett samtal med en beteendevetare. Inte alla som ansöker om att bli ägg- eller spermiedonator godkänns efter de medicinska och genetiska testerna, eller den psykosociala utredningen.

Fortfarande är tillgången på donerade ägg eller spermier i Sverige mindre än efterförfrågan, och just nu finns det en särskilt stor efterfrågan på både ägg- och spermiedonatorer med olika etniciteter.

Livio Egg and Sperm Bank etablerades 2019 med målsättningen att minska de långa väntetiderna och behålla patienterna i Sverige för tryggare behandling och eftervård. Sedan starten har det fötts fler än 800 barn genom donationsbehandlingar på Livios kliniker, och av dem har drygt 150 kommit till genom äggdonationsbehandling.

Under donationsveckan genomför Livios medarbetare aktiviteter för att uppmärksamma donationsverksamheten i Umeå, Falun, Stockholm, Göteborg och Malmö.

Frågor och svar ägg- och spermiedonation

Varför är behovet av ägg och spermier så stort?

Ungefär 10-15 % av alla heterosexuella par lider av ofrivillig barnlöshet. Ibland beror det på att mannen saknar spermier helt eller på att hans spermier är så få och saknar den kvalitet som gör att de kan användas för behandling. Eller att kvinnan saknar ägg eller har nedsatt äggreserv. Behandlingsmöjligheten i dessa fall är insemination eller provrörsbefruktning. Då krävs det donerade ägg eller spermier för att ha en chans att bli gravida och behovet av donatorer är stort. 2005 blev det tillåtet för lesbiska par att genomgå behandling med donerade spermier. Även för ensamstående kvinnor är det sedan april i 2016 tillåtet att genomgå behandling med donerade spermier.

Vilka får äggen och spermierna?

Spermier doneras till ensamstående kvinnor, samkönade par, heterosexuella par med dålig eller ingen spermieproduktion. Par där mannen har genomgått behandling t ex kemoterapi och förlorat sin fertilitet.

Äggdonation görs för par där kvinnan saknar eller har en kraftigt nedsatt äggstocksfunktion. Orsakerna till detta kan vara för tidig menopaus eller då sjukdomar, tidigare operation eller cellgiftsbehandling slagit ut äggstocksfunktionen. Äggdonation kan också vara ett alternativ då upprepade IVF-behandlingar inte resulterat i graviditet eller i situationer där paret löper stor risk att få barn med svår ärftlig sjukdom.

Hur gör man om man vill bli spermiedonator?

Hur gör man om man vill bli äggdonator?

Varför måste den blivande donatorn ha samtal med en terapeut?

Det är viktigt att man får prata igenom sina tankar när man ger sig in i den process det innebär att vara donator. Vi måste vara säkra på bland annat att den blivande donatorn är psykiskt stabil och mogen inför beslutet att donera. Det är mycket viktigt att donatorn är införstådd med vad det innebär att vara ägg- eller spermiedonator.

Hur gammal får man vara för att bli ägg- eller spermiedonator?

För att bli spermiedonator ska man vara minst 23 år fyllda och yngre än 46 år.

För att bli äggdonator ska man vara minst 23 år fyllda och yngre än 36 år.

Varför skiljer sig åldersgränsen åt mellan män och kvinnor?

Kvinnor föds med ett begränsat antal ägg. Kvinnor är som mest fertila när de befinner sig mellan åldrarna 20 till strax över 30 år. Från ungefär 35 års ålder avtar kvinnans fertilitet dramatiskt. Detta är förklaringen till att åldersgränsen för kvinnor skiljer sig från män är alltså att vi vill få fram ägg av hög kvalitet.

Vad finns det för viktiga hälsokriterier man måste klara för att bli ägg- eller spermiedonator?

Hur många klarar urvalsprocessen?

Ungefär 10-15% av alla som söker.

Vad får man för ersättning?

En mindre ersättning utgår avsedd att täcka resekostnader och förlorad inkomst.

Spermiedonatorer får 600 kronor per donationstillfälle. Äggdonatorer får 12300 kronor för varje donation.

Varför är det olika ersättning för män och kvinnor?

Det är en mer komplicerad process att donera ägg så därför skiljer sig ersättningen mellan ägg- och spermiedonatorer åt. En äggdonator får genomgå hormonstimulering under och ägguttag som är ett operativt ingrepp, hela processen tar ungefär två veckor. En spermiedonator som blivit godkänd lämnar upprepade spermaprov som fryses ner och förvaras i en spermietank med flytande kväve.

Har man några skyldigheter eller rättigheter gentemot barnet?

Donatorn har inga juridiska rättigheter eller skyldigheter mot de eventuellt kommande barnen.

Vad händer när barnet är 18 år?

I Sverige har barn som har kommit till med hjälp av ägg- eller spermiedonation rätt att få veta sitt genetiska ursprung vid 18 års ålder. Barnet kan då, om hen önskar, kontakta fertilitetskliniken för att få information om sin donator. Men för alla andra – även barnets föräldrar – är informationen sekretessbelagd. Det innebär att donatorn kan bli kontaktad av barnet längre fram. Det är viktigt att förstå att trots detta har inte donatorn några skyldigheter eller rättigheter gentemot barnet eller vice versa. Uppgifter om donatorn sparas i en särskild journal som arkiveras i minst 70 år.

Finns det forskning om donatorbarn och hur de mår?

Ofta har paret funderingar kring det faktum att ett barn som föds med hjälp av en donator inte har en genetisk koppling till båda föräldrarna. Genom att läsa om andra pars erfarenheter från donation, kan det vara lättare att fatta ett beslut. Studier visar att det är viktigt för barnet att tidigt få reda på sitt ursprung och att föräldrarna/föräldern själva berättar det.

Kontakta oss gärna om du är intresserad av att veta mer:

Merete Forssberg Madshus, marknadschef Liviogruppen

telefon 070-787 78 84, merete.forssberg@livio.se

Livio är Nordens ledande aktör inom reproduktiv hälsa och fertilitetsbehandlingar. Vi genomför ca 8 500 IVF-behandlingar per år på nio kliniker i Sverige, Norge och på Island. I koncernen finns även Livio Egg and Sperm Bank samt vårt eget forskningsbolag. Vår samlade kompetens och resurser ger oss möjlighet att ligga i absolut framkant och erbjuda de senaste beprövade behandlingsmetoderna och den modernaste tekniken som finns tillgänglig. Vi arbetar alltid utifrån den enskilda patientens unika förutsättningar. Besök oss gärna på www.livio.se

Taggar:

Exit mobile version