Connect with us

Marknadsnyheter

Vårdförbundet säger upp samverkansavtalet med region Västerbotten

Published

on

Idag har Vårdförbundet sagt upp samverkansavtalet med region Västerbotten som gällt sedan 2019, över 20 år dessförinnan.  Avtalet omfattar över 3000 medlemmar som arbetar för regionen och som är barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Uppsägningen träder i kraft om 3 månader. Efter det avser Vårdförbundet att säkra medlemmarnas inflytande och arbetsmiljö via Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML) så att arbetsgivaren fullföljer sitt ansvar. Anledningen till uppsägningen är regionens ovilja att samverka i frågor som handlar om bemanningskrisen och arbetsmiljön för våra yrkesgrupper och medlemmarna i Vårdförbundet.

– Efter år av bristande dialog för arbetsmiljö- och arbetsvillkorsfrågor som rör medlemmar i Vårdförbundet så ser vi nu ingen annan utväg än att säga upp samverkansavtalet med Region Västerbotten. Partsmodellen fungerar inte här eftersom arbetsgivarparten inte lyssnar på oss som företräder medlemmarna, personalen. Det är ett stort misslyckande för Region Västerbotten som arbetsgivare och ansvaret för denna olyckliga situation vilar tungt på dem, säger Jenny Olsson, ordförande för Vårdförbundet Västerbotten.

Samverkansavtal ska vara ett medbestämmande- och arbetsmiljöavtal mellan arbetsgivare och en facklig organisation och det är dialog och medarbetares inflytande som ska vara basen. Möjligheten att påverka den egna arbetssituationen är en självklar rättighet. Detta sker normalt sett i det dagliga arbetet, genom medarbetarsamtal, på arbetsplatsträffar lokalt och samverkan på verksamhetsnivå. Även centralt representerar Vårdförbundet medlemmarna i samverkan med Region Västerbotten – något som alltså inte fungerat på många år enligt Vårdförbundet.

– Vårdförbundet markerar att ”det är nog nu”, vi kan inte samverka med en arbetsgivarpart som konsekvent slår dövörat till när det gäller medlemmars arbetsmiljö och -villkor. Arbetsgivarens inställning är oansvarig i det krisläge som vården befinner sig i. Detta gäller både lönefrågor och arbetstider. Trots att regionen är i ett mycket knivigt läge och har svårt att bemanna vårdplatserna tillräckligt och med rätt kompetens, så lyssnar man inte ändå inte.

– Nu kommer vi som fackförbund gå tillbaka till grundreglerna som gäller i Medbestämmandelagen och Arbetsmiljölagen för att påverka regionen. Det blir mer stelbent för båda parter och inte alltid optimalt. Men vi ser inget annat alternativ. Vi är i ett läge där vi skulle behöva bättre relationer för att i dialog komma fram till lösningar som gör att regionen blir en attraktiv arbetsgivare som kan behålla och rekrytera personal. Vi är mitt i en vårdkris där vårdplatser stängs på grund av att våra yrkesgrupper och rätt kompetens saknas. Effekten blir att vårdköerna växer för patienterna och risken är att ännu fler säger upp sig, säger Jenny Olsson.

Det avtal som nu är uppsagt är ett samverkansavtal som omfattar såväl den informations- och förhandlingsskyldighet som följer av MBL (Medbestämmandelagen) samt skyldigheter som regleras AML (Arbetsmiljölagen).

Vårdförbundet har fört dialog med Region Västerbotten i ett försök att förstå vikten av att behålla och rekrytera våra medlemsgrupper. En viktig del är att följa vårt centrala löneavtal, HÖK 22 med uppmaning om rejäla lönesatsningar. Det har dock inte fungerat alls – medan Vårdförbundet yrkade på rejäla satsningar efter tre års skral löneutveckling, landade snittökningen i år på 3,6 procent. Det är alldeles för lite och för sent helt enkelt, regionen måste satsa om man ska ta sig ur bemanningskrisen.

– Vårdförbundet vill ha ett lokalt samverkansavtal med Region Västerbotten, liksom vi har med andra arbetsgivare i Västerbotten, men det är inte möjligt i dagsläget då det förutsätter lyhördhet, att ge och ta. Vi förväntar oss initiativ till en förnyad dialog med regionen framöver om de önskar komma till rätta med den här situationen, och bidra till en bättre fungerande relation med sina medarbetare via oss som fackförbund. Det måste till en riktig dialog, både för personalens och för patienternas skull, säger Mikaela Bergström, vice ordförande för Vårdförbundet Västerbotten.

Frågor som Vårdförbundet Västerbotten driver för medlemmarnas räkning och inte fått gehör för:

  • Hållbara arbetstider och rätt till lagstadgad semester.
  • Långsiktig och hållbar bemanningsplanering för en bra och hållbar arbetsmiljö.
  • Rejäla lönesatsningar på alla våra yrkesskickliga samt särskilt yrkesskickliga medlemmar.
  • Förutsättningar för första linjens chefer att utföra sitt uppdrag samt få en hållbar arbetsmiljö.

Kontakt för intervjuer och mer information:
Jenny Olsson, ordförande Vårdförbundet Västerbotten
jenny.olsson@vardforbundet.se 070–0886795
 

För ytterligare information, kontakta Vårdförbundets pressjour på tfn: 0703-10 30 09 (ej sms)

VÅRDFÖRBUNDET, Adolf Fredriks Kyrkogata 11, 103 65 Stockholm

Continue Reading

Marknadsnyheter

Studie visar att styrketräning kan lindra depression

Published

on

By

En nyligen publicerad forskningsstudie i Psychiatry Research pekar på styrketräning

som en potentiell kompletterande behandlingsstrategi för att bekämpa depression.

Genom en metaanalys av 38 tidigare studier fann forskarna att styrketräning kan

minska depressiva symtom på ett måttligt sätt. Resultaten visar att längden på

träningen, hur ofta den utförs och specifika detaljer som antal set och repetitioner

påverkar effekten av träningen på depressionen.

Depression är en vanlig sjukdom som påverkar miljontals människor över hela

världen och trots tillgängliga behandlingar återhämtar sig många inte helt. Denna

studie ger därför viktig insikt i hur styrketräning kan vara en del av en effektiv

behandlingsstrategi för depression.

Källa: https://www.psypost.org/streng…

Continue Reading

Marknadsnyheter

Kvinnor med obesitas behöver inte gå upp i vikt under graviditeten, enligt ny studie

Published

on

By

Riktlinjerna för viktuppgång under graviditet hos kvinnor med obesitas har länge varit ifrågasatta. Ny forskning vid Karolinska Institutet stödjer idén om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg. Resultaten publiceras i The Lancet.  

Enligt internationella riktlinjer från amerikanska Institute of Medicine (IOM) rekommenderas en kvinna med obesitas, fetma, gå upp totalt 5–9 kg under graviditeten, jämfört med 11,5–16 kg för normalviktiga. Riktlinjerna har länge varit ifrågasatta, men det har saknats evidens för att ändra dem. 

En ny studie vid Karolinska Institutet visar nu att det inte finns några ökade hälsorisker varken för modern eller för barnet vid utebliven viktuppgång hos kvinnor med obesitas klass 1 och 2 (BMI på 30-34,9 respektive 35-39,9). För kvinnor med obesitas klass 3 (BMI över 40) är utebliven viktuppgång tvärtom associerad med minskade hälsorisker.  

Studien stödjer tidigare uppmaningar om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg, enligt Kari Johansson, docent vid institutionen för medicin, Solna. 

– Vi hoppas att vår forskning kan ge underlag till en framtida uppdatering av nationella och internationella riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger hon. 

Studien är baserad på elektroniska patientjournaler och registerdata för 15 760 kvinnor med obesitas i Stockholm och på Gotland (den så kallade Stockholm Gotland Perinatal-kohorten). 11 667 av kvinnorna hade obesitas klass 1, 3160 hade obesitas klass 2 och 933 hade obesitas klass 3. De studerade graviditeterna ägde rum mellan 2008 och 2015 och gällde enkelbörd. Kvinnorna följdes upp med en medianuppföljningstid på åtta år efter förlossningen.  

Tio kända risker förknippade med viktuppgång under graviditet studerades: havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, kvarstående viktuppgång efter graviditeten, kardiometabol sjukdom hos modern, kejsarsnitt, för tidig födsel, för låg eller för hög födelsevikt hos barnet, dödföddhet och spädbarnsdöd. Riskerna viktades sedan beroende på allvarlighetsgrad i ett samlat utfallsmått. 

Sammantaget visar studien inga ökade hälsorisker vid en viktuppgång under nuvarande rekommendation eller vid utebliven viktuppgång för kvinnor med obesitas klass 1 och 2. För kvinnor med obesitas klass 3 minskade tvärtom riskerna, vid 0 kg viktuppgång sågs en riskreduktion på omkring 20 procent.  

– Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det inte är förknippat med några ökade risker för kvinnor med obesitas med en lägre viktuppgång än de 5 kg som dagens riktlinjer anger, säger Kari Johansson. 

Resultaten indikerar också att det finns anledning att ge särskilda rekommendationer till kvinnor med obesitas klass 3.  

– Till skillnad från idag skulle denna grupp kunna få separata rekommendationer, säger Kari Johansson. 

Forskarna ska nu gå vidare med liknande studier på de övriga BMI-klasserna övervikt, normalvikt och undervikt. 

Studien har skett i samarbete med University of British Columbia, Kanada, University of Pittsburgh, USA, och University of California, USA. Finansiärer var Karolinska Institutets stiftelser och fonder och Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development (NICHD).

Kari Johansson och medförfattarna Lisa Bodnar, och Jennifer Hutcheon ingår i ett WHO-initiativ för globala standarder för viktuppgång under graviditet. Åsikterna som uttrycks i studien återspeglar dock inte WHO:s åsikter. Olof Stephansson är medgrundare och medägare av en svensk graviditetsapp, One Million Babies. Inga andra intressekonflikter rapporteras. 

Publikation: ”Safety of low weight gain or weight loss in pregnancies with class 1, 2, and 3 obesity: a population-based cohort study”, Kari Johansson, Lisa M Bodnar, Olof Stephansson, Barbara Abrams, Jennifer A Hutcheon, The Lancet, online 28 March 2024, doi: 10.1016/ S0140-6736(24)00255-1. 
https://doi.org/10.1016/ S0140-6736(24)00255-1 

För mer information, kontakta:  
Kari Johansson, docent 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet 
E-post: kari.johansson@ki.se
Telefon: 070-695 49 26 

Olof Stephansson, professor, överläkare 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
 
E-post: olof.stephansson@ki.se  
Telefon: 070-748 78 25 

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Kvinnor med obesitas behöver inte gå upp i vikt under graviditeten, enligt ny studie

Published

on

By

Riktlinjerna för viktuppgång under graviditet hos kvinnor med obesitas har länge varit ifrågasatta. Ny forskning vid Karolinska Institutet stödjer idén om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg. Resultaten publiceras i The Lancet.  

Enligt internationella riktlinjer från amerikanska Institute of Medicine (IOM) rekommenderas en kvinna med obesitas, fetma, gå upp totalt 5–9 kg under graviditeten, jämfört med 11,5–16 kg för normalviktiga. Riktlinjerna har länge varit ifrågasatta, men det har saknats evidens för att ändra dem. 

En ny studie vid Karolinska Institutet visar nu att det inte finns några ökade hälsorisker varken för modern eller för barnet vid utebliven viktuppgång hos kvinnor med obesitas klass 1 och 2 (BMI på 30-34,9 respektive 35-39,9). För kvinnor med obesitas klass 3 (BMI över 40) är utebliven viktuppgång tvärtom associerad med minskade hälsorisker.  

Studien stödjer tidigare uppmaningar om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg, enligt Kari Johansson, docent vid institutionen för medicin, Solna. 

– Vi hoppas att vår forskning kan ge underlag till en framtida uppdatering av nationella och internationella riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger hon. 

Studien är baserad på elektroniska patientjournaler och registerdata för 15 760 kvinnor med obesitas i Stockholm och på Gotland (den så kallade Stockholm Gotland Perinatal-kohorten). 11 667 av kvinnorna hade obesitas klass 1, 3160 hade obesitas klass 2 och 933 hade obesitas klass 3. De studerade graviditeterna ägde rum mellan 2008 och 2015 och gällde enkelbörd. Kvinnorna följdes upp med en medianuppföljningstid på åtta år efter förlossningen.  

Tio kända risker förknippade med viktuppgång under graviditet studerades: havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, kvarstående viktuppgång efter graviditeten, kardiometabol sjukdom hos modern, kejsarsnitt, för tidig födsel, för låg eller för hög födelsevikt hos barnet, dödföddhet och spädbarnsdöd. Riskerna viktades sedan beroende på allvarlighetsgrad i ett samlat utfallsmått. 

Sammantaget visar studien inga ökade hälsorisker vid en viktuppgång under nuvarande rekommendation eller vid utebliven viktuppgång för kvinnor med obesitas klass 1 och 2. För kvinnor med obesitas klass 3 minskade tvärtom riskerna, vid 0 kg viktuppgång sågs en riskreduktion på omkring 20 procent.  

– Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det inte är förknippat med några ökade risker för kvinnor med obesitas med en lägre viktuppgång än de 5 kg som dagens riktlinjer anger, säger Kari Johansson. 

Resultaten indikerar också att det finns anledning att ge särskilda rekommendationer till kvinnor med obesitas klass 3.  

– Till skillnad från idag skulle denna grupp kunna få separata rekommendationer, säger Kari Johansson. 

Forskarna ska nu gå vidare med liknande studier på de övriga BMI-klasserna övervikt, normalvikt och undervikt. 

Studien har skett i samarbete med University of British Columbia, Kanada, University of Pittsburgh, USA, och University of California, USA. Finansiärer var Karolinska Institutets stiftelser och fonder och Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development (NICHD).

Kari Johansson och medförfattarna Lisa Bodnar, och Jennifer Hutcheon ingår i ett WHO-initiativ för globala standarder för viktuppgång under graviditet. Åsikterna som uttrycks i studien återspeglar dock inte WHO:s åsikter. Olof Stephansson är medgrundare och medägare av en svensk graviditetsapp, One Million Babies. Inga andra intressekonflikter rapporteras. 

Publikation: ”Safety of low weight gain or weight loss in pregnancies with class 1, 2, and 3 obesity: a population-based cohort study”, Kari Johansson, Lisa M Bodnar, Olof Stephansson, Barbara Abrams, Jennifer A Hutcheon, The Lancet, online 28 March 2024, doi: 10.1016/ S0140-6736(24)00255-1. 
https://doi.org/10.1016/ S0140-6736(24)00255-1 

För mer information, kontakta:  
Kari Johansson, docent 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet 
E-post: kari.johansson@ki.se
Telefon: 070-695 49 26 

Olof Stephansson, professor, överläkare 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
 
E-post: olof.stephansson@ki.se  
Telefon: 070-748 78 25 

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.