48 svenska kommuner, med över hälften av Sveriges befolkning, kraftsamlar nu för klimatomställningen från lokal till global nivå. Under European Viable Cities Day samlas den högsta politiska ledningen från kommunerna, generaldirektörer från myndigheter och andra svenska och internationella nyckelaktörer för att stärka mobiliseringen för klimatet över nationella gränser. 

Klimatkontrakt 2030 signeras av den politiska ledningen i 2030-städerna och generaldirektörer från sex myndigheter samt Viable Cities ledning. Fotograf: Fredrik Persson

I början av veckan blev det klart att Viable Cities satsning Klimatneutrala städer 2030 växlar upp rejält. De 23 2030-städerna får nu sällskap av ytterligare 25 svenska kommuner. De tar nu på sig att gå före i klimatomställningen och visa vägen för andra städer, i Sverige och över världen. Under European Viable Cities Day sprids svenska lärdomar till internationella mottagare runt klotet.

– Ett gott liv för alla inom planetens gränser är ingenting man uppnår på egen hand. Det kräver att man arbetar tillsammans. Inom Viable Cities och Klimatneutrala städer 2030 utmanar vi partigränser, geografiska gränser och andra barriärer. Vi enas, trots våra olikheter, kring en viktig uppgift. Kanske vår hittills viktigaste uppgift. Vi lär känna varandra och lär av varandra, vilket skapar optimism och handlingskraft som accelererar omställningen. En omställning som vi i Östersund tror är framtiden och vill vara en del av, säger Niklas Daoson (S), kommunstyrelsens ordförande i Östersunds kommun.

Under dagen fanns såväl internationella gäster på plats som företrädare för offentlig verksamhet, näringsliv, akademi och civilsamhälle. Sveriges nya EU-kommissionär Jessika Roswall medverkade under dagen i den första veckan av sitt uppdrag.

–  EU-kommissionen har länge varit drivande för en grön omställning i Europa. Städernas bidrag är avgörande för omställningen och för att möta klimatutmaningen. Vi stödjer det arbetet bland annat inom EU:s Cities Mission. Jag är övertygad om att Viable Cities satsning på 2030-städerna fortsatt kommer att inspirera många svenska och europeiska städer att bidra till omställningen, säger Annika Wäppling Korzinek, chef för Europeiska kommissionens representation i Sverige.

– Det här är ett avstamp för en rejäl uppskalning av klimatomställningen i städer, både i Sverige och internationellt. Allt fler engagerar sig i att driva det lokala omställningsarbetet i våra städer, inte minst näringslivet som ser affärsmöjligheter. Högt på agendan i städernas klimatambitioner är också att ställa om för att framtidssäkra för en god livskvalitet idag och imorgon för alla som bor och verkar lokalt, säger Olga Kordas, programchef Viable Cities.

– Städer som kraftsamlar och går före hjälper oss behålla ledartröjan i klimatfrågan. De höga krav och ambitioner som vi har haft i Sverige har varit en framgångsfaktor för svensk industri och omställning. Vi välkomnar att ännu fler städer med höga klimatambitioner hjälper oss att vässa näringslivets konkurrenskraft, säger Jennie Cato, global chef för Public Affairs på Scania.

En viktig del i European Viable Cities Day är den årliga signeringen av Klimatkontrakt 2030. Under högtidliga former manifesterar den högsta politiska ledningen i städerna och generaldirektörerna för sex myndigheter en ceremoni den gemensamma kraftsamlingen för en allt snabbare klimatomställning. 

– Energimyndighetens resa inom Klimatkontrakt 2030 har visat att samspelet mellan olika nivåer är centralt, men också utmanande. Under året har arbetet med Viable Cities och 2030-städerna i policylabb om kommunal energiplanering och energigemenskaper gett oss värdefulla insikter. Genom att dra nytta av digitaliseringens möjligheter, fortsätta utveckla våra arbetssätt och gemensamma beräkningsmetoder kan en hållbar omställning av våra städer och samhällen accelereras, säger Caroline Asserup, tf generaldirektör Energimyndigheten.

– Jag är jätteglad att Kristianstads kommun signerar klimatkontrakt för tredje gången och i Klimatkontrakt 2024 så visar vi tydligt att vi ökar våra ambitioner. Att alla kommuner frikostigt delar med sig av sina erfarenheter är ovärderligt och att gör vi undviker att uppfinna hjulet gång på gång. Klimatkontraktet är viktigt för Kristianstads arbete eftersom det är ett lärorikt och öppet samarbete. Klimatkontrakten visar också att när vi är många driver klimatomställningen så kommer vi kunna göra en förflyttning, säger Camilla Palm (M), kommunstyrelsens ordförande i Kristianstad.

European Viable Cities Day – som arrangeras av EU-kommissionens representation i Sverige och Viable Cities – är en brygga mellan allt arbete som pågår i Sverige och inom EU för missionen kring klimatneutrala och hållbara städer. I Europa siktar över hundra städer, varav flera svenska, mot klimatneutralitet till 2030, som en del i EU:s gröna giv med det övergripande målet om en klimatneutral kontinent 2050.

•••

Citat från fler städer och myndigheter

•••

Glo och sno från Klimatneutrala städer 2030

Städerna i satsningen gör genomgripande förändringar såväl inom den kommunala organisationen som tillsammans med andra aktörer för att ställa om till att bli klimatneutrala. De stora förändringarna går hand i hand med mindre initiativ som också behövs för att nå missionen. Här följer ett axplock av exempel. 

Nacka. Nu kan Nackaborna låna en Energikasse på alla bibliotek i Nacka. I kassen finns utrustning som hjälper till att hitta hemmets, föreningens eller företagets energitjuvar. Att låna hem Energikassen är kostnadsfritt – allt som behövs är ett lånekort.

Umeå kommun har tagit fram en handbok för exempelvis hållbarhetsstrateger, innovationsledare och projektledare, med fokus på hur man kan leda en effektiv klimatomställning. Handboken erbjuder konkreta strategier och verktyg för hur man kan skapa engagemang, hantera förändringsmotstånd och implementera hållbara åtgärder i organisationer. Genom handboken fler kollegor och partners  inspireras att delta aktivt i klimatarbetet: Handbok Leda omställning tillsammans – Umeå kommun

Klimatspelet Mariestad är ett brädspel där spelaren får öva på att under sju år göra Mariestad klimatneutralt. I spelet tar du dig an rollen av en aktör i Mariestad och bygger ut grön energi, minskar biltrafiken och expanderar grönområden. Men du måste också se till att du har de pengar och kontakter som behövs för att ro iland alla projekt. Studenter och forskare på Högskolan i Skövde har utvecklat spelet som nu bland annat i Mariestad finns hos skolor samt studieförbund och som går att låna på biblioteket.

Enköping. Inom initiativet hållbara markanvisningar utvecklar Enköping en gemensam standard för markanvisningsprocessen med tydliga och strategiska krav på hållbarhet. Genom att integrera hållbarhetsmål i avtalen säkerställes att byggaktörernas projekt är i linje med kommunens långsiktiga hållbarhetsambitioner. Målet är att hållbarhetsmålen ska genomsyra hela planeringsprocessen och säkerställas från byggskede till förvaltning och drift.

Borås. Inför SM-veckan i Borås 2025 har hållbarhetsfärdplaner inom fyra olika områden tagits fram: mat, textil, transporter och volontärer. Planerna utgår från att människorna är möjliggörare och att arbetet med SM-veckan är en motor för omställningen. De innehåller delmål för hur vi kan påverka hela näringskedjan – allt ifrån hur besökare ska transportera sig till arenorna till Riksidrottsförbundets entrékoncept SM-mössan. Läs mer här: Mössan – Borås

Skellefteå. Skellefteå Kraft främjar biologisk mångfald i kraftgator genom att skapa miljöer som gynnar lokala arter och växtlighet. De samarbetar med föreningslivet, där ungdomar från idrottslag deltar i arbetsmoment som stödjer detta arbete, samtidigt som de får ersättning till lagkassan och lär sig om miljöarbetet. Läs mer här: Biologisk mångfald – Skellefteå Kraft

Kristianstad har utforskat kommunens arrendeavtal som ett verktyg för att stimulera mer kol i mark. De har även ett samarbete mellan kommunen och livsmedelsföretag för att öka kunskapen kring kolinlagring och hur primärproducenter kan stöttas. Intresset och potentialen är stort men det är utmanande att kunna mäta effekter för att fastslå vilka åtgärder som är mest effektiva i vilka sammanhang. Mer kol i mark

Uppsala. Uppsala kommun planterar 500 nya träd varje år och tar fram en förbättrad träddatabas för att antalet träd ska öka från idag drygt 28 000 träd. Träden ska bidra till ökad krontäckning (ge svalka, skugga och fånga upp regn) samt ökad artvariation. Riktlinjen gäller på allmän plats och på annan mark som kommunen äger och är vägledande på privat mark.

Växjö. Energi behöver användas så effektivt som möjligt även om den kommer från förnybara energikällor. Sedan flera år tillbaka har Växjö Energi arbetat med att koppla ihop olika aktörer som behöver energi med olika temperaturer i en loop. Från fjärrkylanläggningen levereras  kallt vatten till en stormarknad. Något varmare vatten lämnar stormarknaden och kyler serverhallar, som värmer upp vattnet till som tinar fotbollsplaner som kan användas mer. Här kyls vattnet ner igen och går tillbaka till kylanläggningen.

Linköpings kommun arbetar med flera olika gröna resplaner för arbetsplatsområden, tillsammans med företag och fastighetsägare. En grön resplan är en handlingsplan för att öka andelen hållbara och effektiva pendlingsresor till arbetsplatser, med syftet att minska utsläpp av koldioxid. Arbetet med gröna resplaner är ett viktigt led i Linköpings kommuns klimatarbete.

Malmö har höga ambitioner om att bli en cirkulär stad där vi utnyttjar de resurser vi redan har så länge som möjligt, till exempel byggmaterial. De etablerar nu en resurshubb, en ny arena för företag, verksamheter och entreprenörer som vill driva omställningen till ett mer cirkulärt Malmö. Resurshubben ska underlätta samverkan kring de lokala resursflöden som finns i Malmö – en verksamhets restresurser kan bli en värdefull resurs för någon annan.

Örebro. De kommunala fastighetsbolagen i Örebro kommun samverkar kring energi och energioptimering på ett genomtänkt sätt. 2020 startades innovationsgemenskapen. för att skapa förutsättningar att dela alla typer av energiapplikationer mellan varandra. Nästa steg är att prova ut och implementera ett helt nytt sätt att styra energi på. Bolagen, men nu även kommunorganisationen, ser över den egna tekniken med ambitionen att så småningom kunna dela och lagra energi mellan bolagens och kommunens fastigheter. Kunskapen kan sedan föras vidare till privata fastighetsägare och andra aktörer, så att de kan gå samma väg.

Karlstad har tagit fram en kommunikationsstrategi för Karlstads klimatomställning. Strategin ger en vägledning till ett harmoniserat och effektivt kommunikationsarbete och skapar en trygghet för särskilt kommunens alla kommunikatörer. Dessutom innehåller den flera viktiga element, såsom en bred klimatutbildning, kampanjmånad, budskapsplattform, med mera.

•••

Klimatkontrakt 2030. Första kontrakten signerades 2020 av nio städer. 2024 är det 23 städer, som representerar 40 procent av Sveriges befolkning, som signerar: Borås, Borlänge, Enköping, Eskilstuna, Gävle, Göteborg, Helsingborg, Järfälla, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Lund, Malmö, Mariestad, Nacka, Skellefteå, Stockholm, Umeå, Uppsala, Växjö, Örebro and Östersund. På den nationella nivån signerar myndigheterna Energimyndigheten, Vinnova, Formas, Tillväxtverket, Trafikverket och Naturvårdsverket samt Viable Cities. Under december 2025 signerar de nu tillkommande städerna en avsiktsförklaring och börjar sitt arbete med Klimatkontrakt 2030 för signering i december 2025.

Viable Cities är en nationell plattform inriktad på innovation för klimatneutrala och hållbara städer. I satsningen Klimatneutrala städer 2030 – och med verktyget Klimatkontrakt 2030 – samarbetar programmet med 48 städer och sex myndigheter för att snabba på klimatomställningen. Viable Cities arbete sker i nära samspel med den europeiska mobiliseringen kring “Mission Climate Neutral and Smart Cities 2030”. Programmet får stöd som ett strategiskt innovationsprogram av Energimyndigheten, Vinnova och Formas, och samordnas av KTH – Kungliga Tekniska högskolan.

Taggar: