Svensk ekonomi fortsätter att återhämta sig och många kommer tillbaka i arbete. Samtidigt är det för många som riskerar att fastna i långtidsarbetslöshet. Därför föreslår regeringen förstärkningar med 8 miljarder kronor inom jobbpolitiken under 2022 med nya åtgärder så att alla kan vara med och ta Sverige framåt efter pandemin.
Regeringens kraftfulla gröna återstart av ekonomin gör skillnad. Krisen i coronapandemins spår är inte över men ekonomin visar styrka i återhämtningen och många kommer tillbaka i arbete. Svensk ekonomi är dynamisk och det pågår en nyindustrialisering där många nya gröna jobb växer fram. Samtidigt är arbetslösheten för hög, i synnerhet långtidsarbetslösheten, och de som står långt från arbetsmarknaden behöver stöd för att komma i arbete.
Därför presenterar regeringen i budgetpropositionen för 2022 förstärkningar inom jobbpolitiken för sammanlagt 8 miljarder kronor. Det handlar dels om åtgärder för att bryta och motverka långtidsarbetslösheten och fortsätta bygga ut kunskapslyftet. Dels om att förenkla för företagare, skapa nya jobb och främja omställning.
– Vi fortsätter ha fullt fokus på jobben. Nya gröna jobb ska växa fram, arbetslösheten ska pressas ner. Tillsammans ska vi ta Sverige framåt efter pandemin och bygga samhället starkare och mer hållbart, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.
Arbetsförmedlingen förstärks
I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen att Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag tillförs 502 miljoner kronor 2022.
2,5 miljarder kronor föreslås för insatser för arbetssökande
Regeringen satsar totalt nästan 2,5 miljarder på insatser för arbetssökande. Insatserna ska bidra till en förbättrad matchning och motverka att långtidsarbetslösheten biter sig fast på en högre nivå.
Regeringen föreslår att nästan 1,2 miljarder kronor ska tillföras 2022 för att fler arbetssökande ska få ta del av en matchningstjänst.
För att öka arbetssökandes jobbchanser och samtidigt bidra till att lösa arbetsgivares rekryteringsbehov föreslår regeringen att 425 miljoner kronor ska satsas så att fler kan ta del av en arbetsmarknadsutbildning under 2022.
Regeringen föreslår en satsning på extratjänster och introduktionsjobb för de som står längst ifrån arbetsmarknaden på 701 miljoner kronor under 2022.
Regeringen föreslår även flera andra satsningar, bland annat på Introduktion till arbete (INAB), praktikplatser samt förändrade regler för nystartsjobben för att motverka långtidsarbetslöshet bland äldre. Regeringen arbetar för att införa etableringsjobb, i enlighet med parternas förslag, första halvåret 2022.
Insatser för asylsökande och föräldralediga nyanlända
I syfte att främja en framtida etablering för de som beviljas uppehållstillstånd föreslår regeringen att medel tillförs för tidiga insatser för asylsökande m.fl. avseende bl.a. samhällsinformation och insatser som främjar hälsa. Medel till civilsamhälle och kommuner för tidiga insatser för asylsökande föreslås förstärkas med 30 miljoner kronor 2022.
Regeringen vill även förlänga den pågående satsningen på etableringsfrämjande insatser, bl.a. svenska för föräldralediga och andra personer med små barn som löper 2018–2022. Regeringen föreslår nu en förstärkning med 20 miljoner kronor årligen 2023 och 2024. Pengarna kommer att kunna användas av kommuner och civilsamhälle i syfte att främja delaktighet i arbets- och samhällslivet.
Tillfälligt minskat antal karensdagar i a-kassan och förlängda lättnader för företagare
För att mildra de ekonomiska konsekvenserna till följd av pandemin föreslås att antalet karensdagar tillfälligt minskas från sex till två dagar under 2022.
Regeringen lämnar också förslag som möjliggör förlängda lättnader i reglerna för företagare. Regeringen förlänger lättnaderna gällande vilande företag genom undantag från den s.k. femårsregeln under 2022. Regeringen avser också att under 2022 förlänga den tillfälliga möjligheten för företagare att vidta vissa marknadsföringsåtgärder med bibehållen arbetslöshetsersättning.
Sverige ska få ett av världens bästa omställningssystem
Regeringen föreslår satsningar på ett nytt omställnings- och kompetensstöd och ett nytt omställningsstudiestöd som del av genomförandet av partsöverenskommelsen om trygghet, omställning och anställningsskydd som slutits mellan Förhandlings- och samverkansrådet PTK, Kommunalarbetareförbundet, Industrifacket Metall och Svenskt Näringsliv.
Ett nytt offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd föreslås för arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal. En offentlig omställningsorganisation ska inrättas vid Kammarkollegiet. Regeringen föreslår att 75 miljoner kronor avsätts för 2022. Från och med 2023 ska arbetsgivare som finansierar omställnings- och kompetensstöd genom en registrerad omställningsorganisation kunna få ersättning för detta.
För att fler vuxna som är mitt i arbetslivet ska kunna utbilda sig planerar regeringen för ett nytt offentligt omställningsstudiestöd som ska införas 2023. I budgetpropositionen beräknas 1,36 miljarder kronor för stödet 2023. Fullt utbyggt beräknas stödet kosta 6–9 miljarder kronor per år.
– Ett nytt offentligt omställningsstudiestöd stärker möjligheten till vidareutbildning och omställning under arbetslivet. Det är avgörande på en arbetsmarknad i snabb förändring, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.
Omställningsstudiestödet kommer delvis att finansieras genom en ny räntemodell på studielån från 2023. Att staten idag står för kostnader för studielån som inte återbetalas bör justeras. Förändringen kommer omfatta alla låntagare med studielån genom ett påslag på räntan på cirka 0,5–0,6 procentenheter. För den genomsnittliga studielåntagaren innebär den ökade kostnaden för lånet en något längre återbetalningstid, på upp till ett år, efter avslutade studier
Utbildning för framtidens arbetsmarknad
Sverige kommer behöva betydligt fler med en gymnasial yrkesutbildning på svensk arbetsmarknad de kommande åren och utbildning på gymnasial nivå behöver anpassas för att möta kompetensförsörjningsbehoven. Regeringen föreslår att 33 miljoner tillförs 2022 för att förbättra kompetensförsörjningen genom planering och dimensionering av gymnasial utbildning. Regeringen avser att lämna ett förslag till riksdagen om att utbudet av utbildning i gymnasieskolan och den yrkesinriktade utbildningen inom komvux ska beslutas både med hänsyn till elevernas efterfrågan och behoven på arbetsmarknaden inom välfärden, näringslivet och för att möta klimatomställningen.
Ökad distansundervisning under pandemin har sannolikt påverkat många ungdomars utbildning negativt. För att öka möjligheten för elever som slutfört sin gymnasieutbildning under pandemin att genomgå prövning för högre betyg har regeringen tillfälligt sänkt avgiften och föreslår att 15 miljoner kronor tillförs för 2022. Regeringen föreslår även att Tekniksprånget förlängs i tre år och att medel tillförs till World Skills Sweden.
Kunskapslyftet byggs ut
– För att flera ska kunna ta de jobb som växer fram ska det också finnas goda möjligheter till utbildning. Regeringen bygger ut Kunskapslyftet och anpassar utbildningsutbudet för att möta välfärdens och näringslivets kompetensförsörjningsbehov och för klimatomställningen, säger utbildningsminister Anna Ekström
Regeringen fortsätter att bygga ut Kunskapslyftet. Regeringen föreslår att 1,5 miljarder kronor avsätts 2022 till 14 000 platser på kombinationsutbildningar, där yrkesutbildning kombineras med kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) eller svenska som andraspråk. Regeringen föreslår även en fortsatt utbyggnad av antalet utbildningsplatser på folkhögskolan, som motsvarar cirka 3 000 nya årsplatser 2022 till en kostnad av 300 miljoner kronor. Totalt innebär detta över 160 000 platser i Kunskapslyftet 2022.
Regeringen föreslår 100 miljoner kronor till yrkeshögskolans anslag för 2022 för att privata utbildningsanordnare ska kunna få en högre ersättning per utbildningsplats som kompensation för deras skyldighet att betala mervärdesskatt (moms).
Validering kan korta tiden i utbildning och till jobb. Regeringen föreslår därför att 30 miljoner kronor avsätts för 2022 för att kommunerna ska erbjuda inledande kartläggning och validering och att 21 miljoner kronor avsätts till regionerna för att etablera regionala strukturer för validering inom regionalt kompetensförsörjningsarbete samt att 70 miljoner kronor avsätts för att förlänga försöksverksamheten med kartläggning och validering inom kommunal vuxenutbildning (komvux) – komvux flex ska fortsätta.
Satsningarna inom kunskapslyftet kommer att innebära ett ökat behov av studiemedel. Under 2022 satsas 439 miljoner kronor på studiemedel.
Förenklingar för Sveriges företagare
Möjligheten för företag att rekrytera personal med nyckelkompetenser är viktigt för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. För att särskilt hjälpa unga företag som vill växa att rekrytera och behålla kvalificerad personal föreslår regeringen att reglerna om lättnad i beskattningen av personaloptioner utvidgas och förenklas.
Många av de branscher där unga arbetar har drabbats särskilt hårt under krisen. För att stödja återhämtningen och stötta företag med många unga anställda föreslår regeringen en förstärkning av den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar även nästa sommar. Förstärkningen gäller under juni-augusti 2022.
Verksamt.se samlar myndighetsinformation för företagare och är ett viktigt redskap för att främja entreprenörskap och göra det lättare att driva företag. Under coronapandemin har efterfrågan på information och tjänster på verksamt.se ökat kraftigt. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen en permanent satsning på 15 miljoner kronor för grundfinansiering av verksamheten.
För att främja entreprenörskap och sänka tröskeln för att starta eget föreslår regeringen även att omsättningsgränsen för momsbefrielse höjs från dagens nivå på 30 000 kronor till 80 000 kronor per år.
Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring
Regeringen föreslår att Migrationsverket tillförs 3,7 miljoner kronor för 2022 och 7 miljoner kronor per år från och med 2023 bl.a. för att motverka missbruk och exploatering av arbetskraftsinvandrare. Regeringen återkommer med en proposition för hur det nuvarande systemet för arbetskraftsinvandring bör förbättras.
Kontakt
Max Ney
Pressekreterare hos Eva Nordmark
073-094 25 40
max.ney@regeringskansliet.se
Nadja Yusuf
Pressekreterare hos Anna Ekström
073-085 00 49
nadja.yusuf@regeringskansliet.se
Tove Kullenberg
Pressekreterare hos Matilda Ernkrans
073-842 50 59
tove.kullenberg@regeringskansliet.se