En fysiskt aktiv livsstil kan markant minska risken att drabbas av ångestsjukdomar. Det visar en ny registerbaserad studie från Lunds universitet som följt närmare 400 000 svenskar, hälften av dem Vasaloppsåkare. Fynden stödjer de satsningar som nu görs i samhället för att minska psykisk ohälsa. Forskarna undersökte även själva prestationsförmågans betydelse för att utveckla ångest.
– Våra fynd stödjer samhällets satsningar för att få bukt med ångestsjukdomar. Studien synliggör vikten av att fortsätta öka vår kunskap om hur en fysisk aktiv livsstil samverkar med andra faktorer för att främja psykiskt välmående, säger Tomas Deierborg, professor i experimentell fysiologi, som lett studien.
I studien följdes nästan 200 000 personer som åkt Vasaloppet. Dessa matchades för samma ålder och kön med lika många kontroller från övrig befolkning. Därefter följde forskarna samtliga individer med utdrag från patientregistret över registrerade ångestdiagnoser under upp till 21 års tid.
– Vasaloppsåkarna hade nästan 60 procents lägre risk att utveckla ångestsjukdom jämfört med den övriga befolkningen. Sambandet fanns bland både män och kvinnor. Även om alla som utvecklade ångest de första fem åren exkluderades kvarstod sambandet, säger Martina Svensson, försteförfattare till den vetenskapliga artikeln som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Psychiatry.Hon och Tomas Deierborg menar att resultaten motiverar fortsatta satsningar på forskningsområdet. På sikt kommer det förhoppningsvis att gynna folkhälsan och därmed frigöra resurser för ytterligare studier.– Fördelen med denna typ av epidemiologisk studie är att man med relativt enkla medel kan upptäcka tydliga mönster, som verkar spela roll på gruppnivå i befolkningen, och på så vis ringa in och fokusera på vad man ska undersöka vidare i mindre omfattande studier för att få mer kunskap om vad som verkligen orsakar mer eller mindre ångest, förklarar Martina Svensson.Prestationsförmågan spelar roll för kvinnor
Bland skidåkarna undersöktes också om prestationsförmågan, det vill säga hur snabbt man körde sitt lopp, påverkade risken att utveckla ångest. Det visade det sig att på gruppnivå hade de snabbaste kvinnliga skidåkarna en nästan dubbelt så stor risk att utveckla ångest jämfört med de som åkte långsammast. Trots det hade de snabbaste kvinnorna fortfarande lägre risk jämfört med den övriga icke-skidåkande befolkningen. Hos männen fanns ingen sådan koppling.
– Det finns flera studier som visar att en fysiskt aktiv livsstil kan minska risken att drabbas av ångest. Vad vi ser i denna studien är att bland aktiva kvinnor verkar även den fysiska prestationsförmågan spela in och att väldigt hög prestationsförmåga inte nödvändigtvis är det mest fördelaktiga, även om det fortfarande verkar bättre än väldigt låg aktivitet. Det viktiga här är att poängtera att även de snabbaste kvinnliga åkarna hade en lägre risk för ångest jämfört med kvinnorna i övriga befolkningen, så alla grupper bör uppmuntras till en fysiskt aktiv livsstil, säger Martina Svensson.
Den högre risken att drabbas av ångest hos de snabbaste kvinnliga skidåkarna försvann om de som utvecklade ångest de första fem åren exkluderades. Detta tyder på att det inte behöver vara den fysiska träningen i sig som ledde till sämre psykisk hälsa i den här gruppen, utan kanske snarare att den höga träningsnivån samtidigt kan vara kopplad till andra drivkrafter och personlighetsdrag som inte gynnar den mentala hälsan, menar forskarna.
– Studien kan inte slå fast någotdera, men den pekar på att faktorer kopplade till prestationsnivå kan ha lika stor inverkan på det psykiska måendet som den fysiska aktiviteten i sig. Dessa aspekter behöver undersökas mer ingående med avseende på kopplingen mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa, i synnerhet hos kvinnor, säger Martina Svensson och fortsätter:
– Andra studier tyder på att just utomhusträning kan ge en extra fördel för det psykiska välbefinnandet med den lugnande naturen och högre ljusexponeringen. Vi undersöker inte någon av dessa aspekter i vår studie. Däremot visar studier som undersökt annan typ av fysisk aktivitet än just vintersport liknande resultat. Därför är det troligt att anta att det är den fysiska aktiviteten i sig som är det viktiga.
Publikation
”Physical activity is associated with lower long-term incidence of anxiety in a population-based, large-scale study”, Frontiers in Psychiatry 10 september 2021, https://doi.org/10.3389/fpsyt.2021.714014
För mer information om studien kontakta:
Martina Svensson, neuroforskare vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet, 070-5366474, martina.svensson@med.lu.se
Tomas Deierborg, professor i neurofysiologi vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet, 070-9708212, tomas.deierborg@med.lu.se
Fakta om studien:
I registerstudien följdes nästan 200 000 personer som åkt Vasaloppet. Dessa matchades (samma ålder och kön) med lika många kontroller från övrig befolkning. Därefter följdes samtliga individer upp med utdrag från patientregistret över registrerade ångestdiagnoser under en period av högst 21 år. Medelåldern vid starttillfället var 36 år, 62 procent var män och 38 procent kvinnor.
Studien är ett samarbete mellan Tomas Deierborgs forskargrupp experimentell neuroinflammation vid Lunds universitet, psykiatriforskarna Lena Brundin vid Van Andel-institutet i USA och Sophie Erhardt vid Karolinska institutet samt Stefan James och Ulf Hållmarker vid Uppsala universitet som satt upp Vasaloppsregistret.
Studien har finasierats med stöd av Strategiska forskningsområdet MultiPark vid Lunds universitet, Alzheimerfonden, Hjärnfonden, Crafoordska stiftelsen, Demensförbundet, G&J Kock stiftelse, Olle Engkvists stiftelse, Vetenskapsrådet, Parkinsonförbundet, A.E. Bergers stiftelse, Thurings stiftelse, Fonden för psykisk hälsa. Lena Brundin/National Institutes of Mental Health och MJ Fox Foundation.
—————–
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Katrin Ståhl, 046-222 01 31, 0725-27 97 97, katrin.stahl@med.lu.se