En avhandling vid Göteborgs universitet belyser hur elever utvecklar både språkkunskaper och ämneskunskaper i skolämnen som svenska som andraspråk och fysik, i årskurs 9. För att de ska kunna förstå och uttrycka ämneskunskaper på ett nyanserat sätt behöver undervisningen anpassas, särskilt för elever som lär sig skolans ämnen på ett andraspråk.
I sin avhandling har Camilla Håkansson undersökt hur ämneslitteracitet, alltså förmågan att läsa, skriva och kommunicera inom olika skolämnen, hänger samman med elevers kunskapsutveckling i ämnena svenska som andraspråk och fysik. Elever läser och skriver inte på samma sätt i olika ämnen. En text i ett naturvetenskapligt skolämne som fysik skiljer sig till exempel från en text i ett språkämne som svenska som andraspråk, vilket gör att undervisningen behöver anpassas för att möta dessa olika krav.
– Elever som lär sig på ett andraspråk måste utveckla både ett vardagsspråk och ett specifikt skolspråk för att kunna uttrycka sina ämneskunskaper, säger Camilla Håkansson, doktorand i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet.
– För att stödja denna utveckling behöver eleverna explicit undervisning i hur språk och ämneskunskaper hänger ihop.
Lärarsamarbete kan ge goda resultat
Forskningen visar hur ett samarbete mellan en språklärare och en fysiklärare, om argumenterande texter och kärnkraft, gav eleverna både språkliga och ämnesspecifika verktyg för att klara sina skoluppgifter. Resultaten pekar även på att nationella prov i svenska som andraspråk och fysik ställer olika krav på elevernas språkliga förmågor, vilket ytterligare understryker behovet av ämnesintegrerad språkundervisning.
Avhandlingen lyfter fram två teoretiska ramverk – Legitimation Code Theory (LCT) och systemisk-funktionell lingvistik (SFL) – som kan ge en djupare förståelse för hur språk och ämneskunskaper samspelar i undervisningen.
– För att kunskapsutveckling ska ske måste kopplingen mellan ämnesinnehåll och språk vara tydlig. Min avhandling visar att lärare som skiftar mellan språkliga och ämnesmässiga aspekter kan skapa en mer effektiv inlärningsmiljö för eleverna, säger Camilla Håkansson.
Avhandlingen bidrar inte bara till en ökad förståelse för hur språk och ämnen hänger ihop i undervisningen, utan visar också hur lärarteam kan samarbeta för att stärka elevers utveckling av både språkkunskaper och ämneskunskaper.
Avhandlingen Språkkunskaper och kunskapsspråk. Ämneslitteracitet i ämnesprov, undervisning och elevtexter inom svenska som andraspråk och fysik försvarades vid en disputation på Humanisten, Göteborgs universitet, den 25 oktober.
Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/81989
Kontakt:
Camilla Håkansson, mobil: 0768–993386, e-post: camilla.hakansson@gu.se
Johanna Hillgren
Kommunikatör, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Telefon: 076–618 10 68
E-post: johanna.hillgren@gu.se