I takt med att luftföroreningarna i Stockholm har minskat så har barns och ungas lungkapacitet förbättrats, visar en ny studie publicerad i European Respiratory Journal. Forskarna från Karolinska Institutet anser att resultaten är viktiga eftersom barns lunghälsa har stor betydelse för risken att utveckla flera kroniska sjukdomar som vuxen.
– Glädjande nog har vi sett sänkta halter av luftföroreningar och därmed en bättre luftkvalitet i Stockholm de sista 20 åren. Därför ville vi också undersöka om barns lungor har förbättrats under denna period, säger Erik Melén, barnläkare och professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset vid Karolinska Institutet, samt studiens sisteförfattare.
De negativa konsekvenserna av luftföroreningar på barns lunghälsa är väldokumenterade. Men om förändringar i luftkvaliteten kan påverka hur barns och ungas lungfunktion utvecklas är mindre väl studerat, enligt forskarna.
4000 barn ingick
Studien använde sig av en kohort från det så kallade BAMSE-projektet där forskare följt omkring 4000 personer födda mellan 1994 och 1996. Barnen fick svara på frågor via ett frågeformulär och undersöktes med hjälp av så kallad spirometri, ett test av hur lungorna fungerar. Lungfunktionen undersöktes vid 8, 16, och 24 års ålder.
Forskarna beräknade framförallt luftföroreningshalter från trafiken på platser där deltagarna bodde från födseln och fram till tjugoårsåldern.
Överlag var halterna av luftföroreningar omkring 40 procent lägre i Stockholm åren 2016-2019 jämfört med 2002-2004. På vissa platser som till exempel Hornsgatan på Södermalm minskade halterna med omkring 60 procent, medan luftkvaliteten i vissa andra områden inte förändrades nämnvärt.
– När vi jämför områden som fått bättre luftkvalitet med områden som inte fått bättre luftkvalitet så kan vi se att lungfunktionen förbättrades med några procent hos deltagarna i ung vuxen ålder. Men framförallt kunde vi se en 20-procentig minskad risk för att ha en påtagligt sänkt lungfunktion, säger Zhebin Yu, postdoktor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.
Forskarnas slutsats är att minskad exponering för luftföroreningar, även vid relativt låga nivåer, är förknippad med förbättringar i utvecklingen av lungfunktionen från barndom till tidig vuxen ålder.
God lunghälsa som barn påverkar vuxenlivet
Resultaten är betydelsefulla menar Erik Melén eftersom optimal lungutveckling under barndomen är viktig för att ha en god hälsa under resten av livet.
– På sikt har det en stor betydelse eftersom den lungfunktion barn och ungdomar utvecklar under uppväxten, har de med sig som vuxen. Om man har sänkt lungfunktion i vuxen ålder så har man en ökad risk för olika kroniska lungsjukdomar som KOL, hjärt-kärlsjukdom och även för tidig död. Så genom att förbättra luftkvaliteten minskar vi risken för barn att senare i livet utveckla kroniska sjukdomar, säger Erik Melén.
Tidigare studier från BAMSE-projektet har visat att individers lungfunktionsutveckling både kan förbättras och försämras över tid, och de nya resultaten visar att luftföroreningar kan spela en betydande roll.
– Luftföroreningar som till sin natur är ständigt närvarande är ett stort bekymmer. Vår studie ger en tydlig signal att arbetet med att förbättra luftkvaliteten på olika sätt har gett resultat med mätbara förbättringar av barns och ungas hälsa, säger Erik Melén.
Nästa steg i forskningen är att dels undersöka potentiella fördelar med renare luft på lungsjukdomar, såsom astma, bronkit och förstadier till KOL, men även för kardiometaboliska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes.
Studien genomfördes i samarbete med SLB-analys, Stockholm stad, Södersjukhuset, Centrum för Arbets- och Miljömedicin (Region Stockholm), och finansierades av ERC (Europeiska forskningsrådet), Vetenskapsrådet, Hjärt- och Lungfonden, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.
VIDEO: Ladda ned en filmad intervju med professor Erik Melén här
Publikation: “Associations of improved air quality with lung function growth from childhood to adulthood: The BAMSE study”, Zhebin Yu, Simon Kebede Merid, Tom Bellander, Anna Bergström, Kristina Eneroth, Antonios Georgelis, Jenny Hallberg, Inger Kull, Petter Ljungman, Susanna Klevebro, Massimo Stafoggia, Gang Wang, Göran Pershagen, Olena Gruzieva, Erik Melén, European Respiratory Journal, online 23 februari, doi: 10.1183/13993003.01783-2022
För mer information, kontakta:
Erik Melén, professor
Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet
Telefon: 08 52 48 75 08
E-post: erik.melen@ki.se
Zhebin Yu, postdoktor
Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet
Telefon: 073 62 90 05 8
E-post: zhebin.yu@ki.se
Kontakta presstjänsten: ki.se/pressrum
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar: