Nu har de bästa blodbiomarkörerna för upptäckt av tidig alzheimer identifierats. I samma studie identifieras också en optimal markör för behandlingseffekter. De aktuella fynden väntas driva på utvecklingen av behandlingar som kan bromsa sjukdomen.
Studien som letts av Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, och Kaj Blennow, professor i neurokemi på Göteborgs universitet, har tittat på flera nyutvecklade blodtester för sjukdomsutvecklingen vid alzheimer hos 575 individer från studien Biofinder. Hos 242 deltagare gjordes upprepade blodtester i upp till sex år, ihop med kognitiva tester och magnetkameraundersökningar.
Studien som publicerats i tidskriften Nature Medicine visar att två blodbiomarkörer, med benämningarna p-tau231 och Aβ42/40, var för sig var tillräckliga för att identifiera alzheimer, även hos deltagare utan symtom. Markörerna kunde därför användas för att välja rätt individer för nya försök att modifiera sjukdomen, en uppgift som i dag kräver dyr molekylär avbildningsteknik eller ryggvätskeprov.
I testerna över sex års tid visade det sig att det bara var blodbiomarkören p-tau217 som kunde kopplas till sjukdomsutvecklingen vid alzheimer; nedgången i kognitiv prestation och den ökade hjärnatrofin, den förlust av hjärnvävnad som är typisk för begynnande Alzheimers. P-tau217 kommer därför att vara en idealisk markör för upptäckt av relevanta behandlingseffekter av nya ingrepp.
– Ett visst blodtest kan vara optimalt för att identifiera alzheimer, eller för att övervaka sjukdomsutvecklingen, och de har därför olika roller i kliniska prövningar, säger studiens förstaförfattare Nicholas Ashton, forskare vid Göteborgs universitet, och fortsätter:
– Denna studie har visat att p-tau217 intar en unik position som test för att övervaka patienter i både klinisk miljö och prövningsmiljö, på grund av testets täta koppling till utvecklingen av alzheimer över längre tid.
En viktig aspekt i studien var att p-tau217 kunde övervaka förändringar i sjukdom och kognition i mycket tidiga skeden av sjukdomsprocessen. Detta fynd bekräftades i en oberoende grupp studerade individer från USA, Wisconsin Registry for Alzheimer’s Prevention (WRAP).
– Förutom att förbättra utformningen av kliniska prövningar kommer de nya blodproverna att revolutionera diagnoserna av tidiga stadier av Alzheimers sjukdom, säger Oskar Hansson. P-tau217 kommer också att kunna användas i framtiden för att övervaka hur enskilda patienter svarar på kliniska behandlingar som syftar till att dämpa sjukdomen.
Titel: Differential roles of plasma p-tau217, p-tau231 and Aβ42/40 for trial selection and 2 longitudinal disease monitoring in early Alzheimer’s disease, https://www.nature.com/articles/s41591-022-02074-w
Mer om studien Biofinder, www.biofinder.se
Kontakt:
Nicholas Ashton, forskare, Göteborgs universitet, tel. +44 748 026 87 66, e-post nicholas.ashton@gu.se
Kaj Blennow, professor, Göteborgs universitet, tel. 0761 07 38 35, e-post kaj.blennow@neuro.gu.se
Oskar Hansson, professor, Lunds universitet, tel. 0722 26 77 45, e-post oskar.hansson@med.lu.se
Porträtt: Nicholas Ashton, Kaj Blennow och Oskar Hansson (foto: Göteborgs universitet och Lunds universitet)
Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Tel. 0705 30 19 80
E-post press@sahlgrenska.gu.se
Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin