Blodförtunnande läkemedel som ges efter en blodpropp i ben eller lunga ökar initialt blödningsrisken, särskilt hos kvinnor och äldre. Risken avtar dock med tiden och köns- och åldersskillnader suddas ut. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
Syftet med studien, publicerad i Journal of Internal Medicine, var att undersöka den ökade risken för blödningar vid behandling med blodförtunnande läkemedel efter propp i ben eller lunga. Behandlingen skyddar mot ytterligare proppar men medför samtidigt en ökad blödningsrisk.
Standardbehandlingen som ges är blodförtunnande läkemedel under minst 3-6 månader, vilket också kallas initial behandling. Därefter behöver läkaren besluta om fortsatt behandling eller avslut. I detta beslut vägs risken för nya blodproppar vid avslut av behandling mot blödningsrisk vid fortsatt behandling.
Vanliga biverkningar av blodförtunnande läkemedel är näsblod, blod i urinen, blod i avföringen samt fler och större blåmärken, allt för att blodet inte koagulerar som vanligt. Blödningsrisken är kopplad till behandlingen som sådan, alltså behandlingsorsakad risk, men också patientens utgångsrisk, vilket inte alltid uppmärksammas.
Ökad blödningsrisk initialt
Befintlig kunskap på området har i huvudsak gällt den totala blödningsrisken, där bland annat äldre personer har högre risk. Däremot har man inte vetat hur hög den behandlingsorsakade blödningsrisken är i olika grupper och under olika faser av behandlingen.
Forskarnas underlag bestod av svenska registerdata om drygt 36 000 patienter under behandling med blodförtunnande läkemedel efter propp i ben eller lunga, plus lika många köns- och åldersmatchade kontrollpersoner som inte haft någon propp och inte behandlades med blodförtunnande.
Under de första sex månaderna var det 338 personer (1,07 procent) i patientgruppen som fick blödningar mot 103 personer (0,29 procent) i kontrollgruppen. Den behandlingsorsakade risken för kvinnor var högre än för män och mest utsatta var de äldsta deltagarna, 80 år och äldre.
Dämpad risk på sikt
Vid förlängd behandling, i studien från sex månader och upp till fem år, kunde den behandlingsorsakade risken för större blödningar inte längre kopplas till kön, eller högre ålder. Överlag minskade den behandlingsorsakade risken från drygt två procent under initial behandling till 0,7 procent vid förlängd behandling.
En av de drivande i studien är Katarina Glise Sandblad som forskar på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och är specialistläkare i internmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– När jag behandlar patienter med blodproppar kan beslutet att avsluta behandlingen efter den initiala behandlingen eller fortsätta med livslång behandling vara svårt. I studien ser vi att den del av blödningsrisken som beror på det blodförtunnande läkemedlet är låg vid förlängd behandling och att den inte verkar öka vid hög ålder. Detta är betryggande för både mig och mina patienter, säger hon.
Studie: Excess risk of bleeding in patients with venous thromboembolism on direct oral anticoagulants during initial and extended treatment versus population controls, https://doi.org/10.1111/joim.20067
Expertkontakt: Katarina Glise Sandblad, anknuten till forskning på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tel. 0707 70 80 82, e-post katarina.glise.sandblad@vgregion.se
Presskontakt: Margareta G. Kubista, tel. 0705 30 19 80, e-post press@sahlgrenska.gu.se
Pressbild: Katarina Glise Sandblad (foto: Karin Lerjestedt Walka)
Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin