Det rådet brister och stora ojämlikheter i förlossningsvård och nyföddhetsvård i Europa i spåren av pandemin. Det visar en studie där forskare vid Göteborgs och Lunds universitet är med och presenterar resultaten.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Regional Health Europe. Den bygger på en tvärsnittsstudie där 21 027 kvinnor i tolv europeiska länder, varav 4 800 kvinnor i Sverige, fyllt i en anonym webbenkät under mars 2020 till mars 2021.
Syftet var att utvärdera kvinnors upplevelser av kvaliteten på förlossnings- och nyföddhetsvården under covid-19-pandemin enligt WHO:s kvalitetsindikatorer. Det har tidigare saknats jämförande studier som på ett strukturerat sätt utvärderat födande kvinnors uppfattning av vårdkvaliteten under pandemin.
Av de 18 063 kvinnor som genomgick värkarbete upplevde hälften att vården var knapphändig till följd av pandemin. 42 procent uppgav svårigheter att få tillräcklig hjälp under värkarbetet, och 31 procent med amningen. 62 procent fick inte ha med en egen vald person under sin förlossning.
Studien ger en unik bild
Ansvarig forskare i Sverige är Helen Elden, universitetslektor och docent i reproduktiv och perinatal hälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och universitetssjukhusöverbarnmorska på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
– Studien är unik i och med att den rapporterar om hur drygt 21 000 kvinnor från tolv europeiska länder har upplevt kvaliteten av förlossnings- och nyföddhetsvården under covid-19-pandemin, säger hon.
De flesta resultaten visade att kvaliteten på vården upplevdes signifikant sämre av kvinnor som förlöstes med kejsarsnitt utan föregående förlossningsarbete. De upplevda skillnaderna i kvalitet på förlossnings- och nyföddhetsvården länder emellan var också statistiskt signifikanta.
Lägst betyg på vården gav kvinnor i Kroatien, Rumänien och Serbien. Högst betyg gavs i Frankrike, Luxemburg, Spanien, Sverige och Tyskland. Övriga länder i studien var Italien, Norge, Portugal och Slovenien.
Yngre kvinnor och kvinnor med instrumentella förlossningar skattade en signifikant lägre kvalitet på förlossnings- och nyföddhetsvården. Noterbart för Sverige var att bara 36 procent gett sitt samtycke före instrumentell förlossning. Bristen på skyddsutrustning var också utmärkande.
Allvarliga kvalitetsbrister
Karolina Lindén är barnmorska och biträdande universitetslektor inom vårdvetenskap vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet:
– Sverige sticker ut då 65 procent av de födande rapporterade att personalen saknade nödvändig skyddsutrustning som munskydd och visir vid patientkontakt. En trolig orsak är bristen på skyddsutrustning i starten av pandemin. Ett annat observandum är att kvinnans samtycke sällan efterfrågades när födseln avslutades med hjälp av sugklocka. Detta är allvarliga brister i förlossningsvårdens kvalitet som kvinnorna belyser.
Mehreen Zaigham är legitimerad läkare och genomgår specialistutbildning i obstetrik och gynekologi. Hon är verksam forskare vid Lunds universitet:
– Nästan en av fyra kvinnor som deltog i studien födde barn i Sverige och de flesta kvinnorna var nöjda med vården. Att Sverige var en av de länder där kvinnorna skattade en högre kvalitet av vården på WHO:s kvalitetsindex är positivt, säger hon.
Enligt forskarna kan studieresultaten få betydelse för initiering av förbättringsåtgärder av förlossnings- och nyföddhetsvården i Europa.
– Studien visar på att det är viktigt att förbättra kvaliteten av förlossnings- och nyföddhetsvården, minska ojämlikheterna och främja en evidensbaserad, patientcentrerad vård för alla mödrar och nyfödda i Europa både medan pandemin fortfarande pågår och efteråt, avslutar Helen Elden.
Titel: Quality of facility-based maternal and newborn care around the time of childbirth during the COVID-19 pandemic: online survey investigating maternal perspectives in 12 countries of the WHO European Region, https://doi.org/10.1016/j.lanepe.2021.100268
Kontakt:
Helen Elden, universitetssjukhusöverbarnmorska, universitetslektor och docent i reproduktiv och perinatal hälsa, institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och avdelningen för obstetrik och gynekologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tel. 0702 88 78 82, e-post helen.elden@gu.se
Karolina Lindén, barnmorska, biträdande universitetslektor, institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, tel. 0704 36 85 31, e-post karolina.linden@gu.se
Mehreen Zaigham, läkare, postdoktor, Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus, tel. 040-33 79 38, e-post mehreen.zaigham@med.lu.se
Bilder:
Helen Elden (foto: Cecilia Hedström), Karolina Lindén (foto: Elin Lindström) och Mehreen Zaigham (foto: Pia Larsson)
Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Tel. 0705 30 19 80, e-post press@sahlgrenska.gu.se
Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 4 851 helårsstudenter, 942 forskarstuderande och 1 774 anställda, www.gu.se/sahlgrenska-akademin