CAMS Total Aerosol Optical Depth vid 550 nm som visar moln av Saharadamm och rök från kanadensiska skogsbränder över Nordatlanten mellan 1 och 31 augusti 2024. (Källa: CAMS/ECMWF)
Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) följer regelmässigt indikatorer på atmosfärens sammansättning i hela världen, bland annat luftkvaliteten på ytan i Europa, rök från skogsbränder och globala koncentrationer av luftföroreningar och växthusgaser. De bygger på ett modelleringssystem som kopplar samman jordobservationer och lokala mätningar för att säkra kvaliteten.
Denna bulletin belyser några av de atmosfäriska händelser som ägde rum under den sommaren på norra halvklotet (juni-juli-augusti) 2024.
Skogsbränder i Sydamerika och Kanada gav upphov till anmärkningsvärda utsläpp av kol och partiklar
Skogsbrandssäsongen i Sydamerika, som vanligen inträffar från slutet av juli och augusti, har varit anmärkningsvärd i år med utbredda, intensiva bränder i Bolivia och Brasilien, inklusive Pantanal-regionen som är hem för världens största tropiska våtmarker. Regionen har drabbats av allvarliga skogsbränder sedan de sista dagarna i maj och har fortsatt under större delen av juni, juli och särskilt augusti. Jämfört med samma tidsperiod under de föregående 21 åren visar CAMS-utsläppsdata för skogsbränder att de generellt sett legat över genomsnittet 2024. Utsläppen från bränder har varit exceptionellt höga i Bolivia och de brasilianska delstaterna Amazonas och Mato Grosso do Sul (den region där de flesta av Pantanals våtmarker är belägna). De har registrerat sina högsta totala uppskattade utsläpp hittills i år, med 44, 22 respektive 13 megaton koldioxid.
Nordamerika har under 2024 upplevt ännu en extrem sommar av skogsbränder. Det är bara 2023 som uppvisar högre totala beräknade utsläpp. Många skogsbränder inträffade både i Kanada och västra USA under juli och augusti. Som ett resultat av detta har Kanadas provinser Northwest Territories, Saskatchewan och Manitoba redan sett sina högsta koldioxidutsläpp från skogsbränder för augusti i GFAS (CAMS fire emissions dataset. Det bidrar till de totala beräknade utsläppen för juni, juli och augusti för Kanada på drygt 80 megaton, vilket överträffar 2023 års nivå då landet upplevde sina högsta koldioxidutsläpp i augusti sedan 2003.
I sydöstra Europa förekom också betydande skogsbränder under sommaren. I juli och augusti inträffade flera händelser som påverkade luftkvaliteten i regionen, varav de i Nordmakedonien, Grekland, Bulgarien och några andra Balkanländer var särskilt betydande. En av skogsbränderna ägde rum i närheten av Aten och påverkade luftkvaliteten i staden allvarligt.
Mer information om de kanadensiska skogsbränderna 2024 finns på här.
En mer detaljerad sammanfattning av skogsbränderna under sommaren kommer att publiceras senare denna månad.
Kontinuerliga stoftmoln från Sahara påverkar Europa och Amerika
CAMS total optisk djupanalys av aerosoler över Nordatlanten giltig den 18 juli 2024 kl. 00 UTC (Källa: CAMS/ECMWF)
LADDA NED BILD / LADDA NED DATA
Betydande mängder stoft från Saharaöknen har observerats när de korsat Nordatlanten på väg mot Karibien, vilket är en fortsättning på en dynamik som observerats under en längre tid. CAMS-information om aerosoloptiskt djup (AOD) visar regelbundna pulser av stoft från Sahara som korsar Atlanten under juni, juli och augusti. Dammet har påverkat luftkvaliteten i Karibien och har ibland till och med nått Yucatanhalvön, Guatemala, Honduras och norra Nicaragua. Ett särskilt stort stoftmoln var en Calima-episod, som observerades den 20 augusti, som korsade Kanarieöarna innan den forsatte västerut över Atlanten.
Detta följer upp en annan viktig händelse när stoftmoln från Sahara påverkade sydöstra Europa I början av juni, vilket resulterade i höga PM10 koncentrationer i områden som Bulgarien, Cypern eller Grekland där det under flera dagar hade värden betydligt över det 24-timmarsmedelvärde på 50 μg/m3 för luftkvalitet som fastställts av Europeiska unionen.
Du kan läsa mer i artikeln stoftmoln från Sahara påverkar Karibien.
Vulkanisk svaveldioxid (SO2) från Reykjaneshalvön på Island når Europa
Nivån på svaveldioxid (SO2) på marknivå visar ökade värden i hela Europa efter utbredningen av rökmolnet från Reykjanesutbrottet enligt CAMS globala prognos som inleddes den 27 augusti 2024 kl. 00 UTC och gäller för den 12 UTC. (Källa: CAMS/ECMWF)
LADDA NED BILD / LADDA NED DATA
CAMS har noga följt den vulkaniska aktiviteten på Reykjaneshalvön på Island, som varit aktiv under hela året. Under sommaren rapporterades utbrott i juli och augusti, vilket gör att det totala antalet utbrott från denna region uppgår till sex under 2024.
Rökmolnet som uppstod efter utbrottet den 22 augusti nådde den europeiska kontinenten den 26 augusti då SO2-koncentrationer på marknivå upptäcktes vid flera mätstationer i Frankrike, Belgien och Tyskland. Koncentrationerna låg under timgränsen på 350 μg/m³, den nivå vid vilken SO₂-koncentrationerna kan börja utgöra en risk för människors hälsa.
Vulkaniska utsläpp har också observerats vid italienska Etna, en av de mest kända vulkanerna i Europa, som var aktiv i juli 2024. CAMS-data visar flera SO2-moln som ett resultat, särskilt den 5, 16 och 22 juli. Dessa moln blåstes söderut mot Medelhavet och hade en minimal inverkan på luftkvaliteten utanför vulkanens närhet.
Du kan läsa följande artikel om du är intresserad av CAMS-övervakning av vulkanisk aktivitet på Reykjaneshalvön.
Luftkvalitet – höga ozonnivåer i Europa under de olympiska spelen
CAMS regionala prognos för ytozonkoncentrationer från prognoser som inleddes den 30 juli kl. 00 UTC och gäller för den 31 juli 2024. Källa: CAMS/ECMWF
En av de miljörisker som normalt förknippas med sommaren och den temperaturökning som är ger den försämrade luftkvaliteten, särskilt i samband med högre koncentrationer av ozon på marknivå.
Även om ozonnivåerna ovan jord höll sig inom de lagstadgade tröskelvärdena för 120 µg/m3 i somras, observerade CAMS tre särskilda perioder då förhållandena var gynnsamma för att höja ozonkoncentrationerna: slutet av juni, 17–20 juli och 29 juli–4 augusti; som sammanföll med de olympiska spelen i Paris.
Det finns mer information om ozonutsläpp förra året i denna artikel.
CAMS-data är nyckeln till att analysera skogsbränders inverkan på världen
CAMS och ECMWF:s pågående samarbete med flera jordövervakningsinstitutioner ledde i somras till två separata rapporter som behandlar utvecklingen av relevanta variabler i jordens klimat och atmosfär: BAMS (Bulletin for American Meteorological Society) rapport om klimatet och rapporten State of Wildfires 2023-2024 som publicerats av ett forskarkollektiv.
CAMS-forskare har bidragit till den 34:e BAMS state of the climate report genom att analysera aerosoler, förbränning av biomassa och kolmonoxidutveckling. Under 2023 påverkades de tre parametrarna i hög grad av exceptionella skogsbränder i Kanada, vilket bidrar till att sätta denna händelse i sitt sammanhang.
Skogsbränderna utforskas ytterligare av State of Wildfires report publicerad i tidskriften Earth System Science Data. CAMS GFAS- och återanalys av PM2.5-data gav viktiga insikter genom hela projektet om koldioxidutsläpp från bränder och påverkan på luftkvaliteten, vilket bidrog till förståelsen av skogsbrändernas dynamik och deras bredare effekter. Francesca di Giuseppe, senior forskare vid ECMWF, och Mark Parrington, senior forskare vid CAMS, bidrog avsevärt till denna rapport.
Här finns mer information om CAMS bidrag till BAMF och data som användes i State of Wildfires report.
CAMS samarbetar också med Meteorologiska världsorganisationen (WMO) för att ta fram rapporter om luftkvalitet och klimat. Nästa bulletin är planerad till den 7 september 2024.
Om Copernicus och ECMWF
Copernicus är en del av Europeiska unionens rymdprogram, med finansiering från EU, och är dess flaggskeppsprogram för jordobservation. Verksamheten fungerar genom sex tematiska tjänster: Atmosfär, marina, mark, klimatförändringar, säkerhet och nödsituationer. Den levererar fritt tillgängliga driftsdata och tjänster som ger användarna tillförlitlig och aktuell information om vår planet och dess miljö. Programmet samordnas och hanteras av EU-kommissionen och genomförs i partnerskap med medlemsstaterna, European Space Agency (ESA), European Organization for Exploitation of Meteorological Satellites (EUMETSAT), European Center for Medium-Distance Weather Forecasts ( ECMWF), EU-byråer och Mercator Océan, med flera.
ECMWF driver två tjänster från EU: s Copernicus Earth observationsprogram: Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) och Copernicus Climate Change Service (C3S). De bidrar också till Copernicus Emergency Management Service (CEMS), som genomförs av EU:s gemensamma forskningsråd (JRC). European Center for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) är en oberoende mellanstatlig organisation som stöds av 35 stater. Det är både ett forskningsinstitut och en operativ tjänst 24/7 som producerar och sprider numeriska väderprognoser till sina medlemsstater. Dessa uppgifter är fullt tillgängliga för de nationella meteorologiska tjänsterna i medlemsstaterna. Superdatoranläggningen (och tillhörande dataarkiv) på ECMWF är en av de största i sin typ i Europa och medlemsstaterna kan använda 25 procent av sin kapacitet för sina egna ändamål.
ECMWF har utökat antalet platser där man bedriver verksamhet. Förutom huvudkontoret i Storbritannien och Computing Center i Italien kommer nya kontor med fokus på aktiviteter som genomförs i partnerskap med EU, såsom Copernicus, finns i Bonn, Tyskland.
Copernicus Atmosphere Monitoring Service webb http://atmosphere.copernicus.eu/
Mer information om Copernicus: www.copernicus.eu
ECMWF:s webb: https://www.ecmwf.int/
Twitter:
@CopernicusECMWF
@CopernicusEU
@ECMWF
Mediekontakt
Nuria Lopez
Communications | Copernicus Contracts and Press
Office of the Director General
European Centre for Medium-Range Weather Forecasts
Reading, UK | Bologna, Italy
Email: copernicus-press@ecmwf.int
Mobile: +44 (0)7392 277 523
Twitter: @CopernicusECMWF
Björn Mogensen
+46 708-184298
bjorn.mogensen@mogensen.info
Taggar: