må, maj 28, 2018 07:00 CET
Dagens sjuttiofemåringar har bättre kognitiv förmåga än tidigare generationers åldringar. Men när funktionerna börjar försämras går nedgången snabbare för dessa än de tidigare. En förklaring kan ligga i hjärnans reservkapacitet. Det visar forskningsresultat från Göteborgs universitet, som kan spela in i debatten om höjd pensionsålder.
Resultaten presenteras i en avhandling där doktoranden Peter Karlsson gjort jämförande analyser av data på olika generationers 70- till 79-åringar i Göteborg. Han fann att de som passerat sjuttio i början av 2000-talet hade klart bättre kognitiva förmågor än de som var i samma ålder på 1970-talet. Den här effekten, att ju senare en grupp är född desto piggare på ålderns höst, ligger i linje med forskningsresultat från andra delar av världen. Men ett annat resultat överraskade.
– Vi såg att försämringen av kognitiva förmågor gick snabbare bland 2000-talets äldre än 1970-talets, säger Peter Karlsson.
Den här takten i försämringar av förmågor är det bara några få som tidigare studerat.
Peter Karlsson kan se flera orsaker till skillnaden mellan generationerna.
– Det kan exempelvis bero på vad som inom forskningen kallas selektiv överlevnad. Det vill säga att de som uppnått hög ålder på sjuttiotalet var de friskaste individerna i den generationen, medan gruppen 70-åringar på 2000-talet representerade mer ett genomsnitt av hela sin generation.
Men mest troligt anser Peter Karlsson att orsaken beror på hjärnans reservkapacitet. Att informationsflödet i samhället ökar gör att hjärnan tränas alltmer. Och på samma sätt som att fysisk träning ger en person större muskelmassa får också hjärnan mer kapacitet när den tränas. Bättre kost och att vi generellt håller oss allt friskare spelar även in.
– De här olika faktorerna pekar mot att senare födda gruppers hjärnor har större reservkapacitet än tidigare födda.
Samtidigt får alla människor mer och mer skador – större eller mindre – på sina hjärnor ju äldre de blir.
– De här skadorna kompenseras av hjärnans reservkapacitet. Men när väl skadorna blir så omfattande att inte heller reservkapaciteten räcker till bryter troligtvis också försämringarna igenom snabbare, säger Peter Karlsson.
De här fynden kan ha betydelse för samhällsdebatten om vad som är rimlig pensionsålder.
– Visst håller vi oss friskare allt längre upp i åldrarna. Men att nedgången går snabbare när den väl sätter in kan påverka kvaliteten i de år en pensionär har kvar, säger Peter Karlsson.
– Och den snabbare nedgången i kognitiva förmågor bland senare generationers åldringar kan påverka yrkesverksamma olika inom olika yrken.
FAKTA
Datan är hämtad ur de så kallade H70-studien, en bred undersökning i Göteborg av äldres hälsotillstånd som gjordes första gången 1971. Uppföljningar har sedan gjorts vid olika tillfällen. De data Peter Karlsson använts sig av sträcker sig fram till 2009.
KONTAKT
Peter Karlsson, telefon: 070 923 57 11, mejl: peter.karlsson@psy.gu.se
Avhandlingens titel: Birth cohort differences in cognitive aging: Secular trends in cognitive functioning and decline over 30 years in three population-based Swedish samples.
Mer om avhandlingen: https://hdl.handle.net/2077/56193
Lars-Olof Karlsson
Kommunikatör
Tel: 031-786 4841, 0766-184841
E-post: lars-olof.karlsson@gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.