Tanalys

Den internationella adoptionsverksamheten ska ses över

Regeringen ger Statskontoret i uppdrag att se över organiseringen av den internationella adoptionsverksamheten och föreslå hur den kan anpassas till dagens förhållanden. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2021.

– De barn som adopteras internationellt idag är färre till antalet och har ofta större omsorgsbehov på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller svår social bakgrund. Det ställer nya krav på adoptionsförmedlingen, säger socialminister Lena Hallengren.

Det internationella adoptionsområdet har genomgått stora förändringar under det senaste decenniet. Antalet adoptioner i världen har minskat kraftigt samtidigt som adoptionsärendena har blivit mer komplexa och svårutredda. I Sverige har antalet adoptioner sjunkit från 1 008 adoptioner år 2002 till 170 under år 2019.

 Statskontoret ges i uppdrag att kartlägga adoptionsförmedlingens nuvarande organisering och processer utifrån Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF), kommunernas och adoptionsorganisationernas respektive ansvarsområden. I uppdraget ingår att ge förslag på alternativa modeller för att organisera den internationella adoptionsverksamheten.

Utgångspunkten i arbetet ska vara FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner (1993 års Haagkonvention). I genomförandet av uppdraget ska Statskontoret inhämta synpunkter från berörda myndigheter och organisationer, inklusive adopterades intresseföreningar. Statskontoret ska även undersöka utformningen av den internationella adoptionsverksamheten i andra nordiska länder i förhållande till den svenska modellen, samt i övrigt göra de internationella jämförelser som anses befogade.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2021.

FAKTA

• 1997 ratificerade Sverige 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. Konventionen är även inkorporerad i svensk rätt. 

• 2005 skärptes auktorisationsvillkoren i Sverige genom att kräva auktorisation i två led. Till skillnad från tidigare, då enbart de adoptionsförmedlande organisationerna prövades för auktorisation, prövas även länder, del av länder eller adoptionskontakter som organisationerna får förmedla barn från eller genom. 

• 2018 moderniserades adoptionsreglerna i Sverige. Huvudsakliga förändringar är att barnets rätt att få komma till tals i adoptionsprocessen har tydliggjorts och det har införts en rätt för barn som är adopterade att få veta det av sina föräldrar.

• 2018 moderniserades adoptionsreglerna i Sverige. Ett par av de huvudsakliga förändringarna var att barnets rätt att få komma till tals i adoptionsprocessen tydliggjordes och det infördes en rätt för barn som är adopterade att få veta det av sina föräldrar. 

• 2019 gav regeringen Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd i uppdrag att genomföra ett pilotprojekt om stöd till adopterade i samband med ursprungssökning.  

• I budgeten för 2020 beslutade regeringen om åtgärder för att stärka kompetensen kring internationella adoptioner hos landets kommuner samt säkra tillgången på den obligatoriska föräldrautbildningen. 

Kontakt

Jasmina Sofic, pressekreterare hos socialminister Lena Hallengren
073-085 72 64
jasmina.sofic@regeringskansliet.se

Exit mobile version