Stroke är ett av de mest akuta och livshotande sjukdomstillstånden med omkring 26 000 drabbade och 6 000 döda varje år. En ny Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden visar att endast var fjärde svensk, 26 procent, känner till tecknen på stroke genom AKUT-testet. Om fler strokepatienter får snabbare tillgång till vård skulle många liv kunna räddas.

– När en stroke inträffar krävs akut behandling för att minska risken för hjärnskador och öka chansen till överlevnad. Men endast var tredje drabbad kommer till sjukhus inom tre timmar. Om hela Sveriges befolkning lär sig symptomen på stroke så kan vi rädda fler liv och öka chanserna till fler friska år för dem som insjuknar, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Sedan Hjärt-Lungfonden genomförde samma sifoundersökning för fyra år sedan syns ingen förbättring av kunskaperna om symtomen på stroke. 2019 svarade en procent fler, 27 procent, att de känner igen en stroke. Drygt tre av tio svenskar, 34 procent, vet idag vad AKUT-testet är men inte hur det går till, vilket drygt fyra av tio svenskar, 43 procent, svarade att de kunde år 2019. Det råder även markanta skillnader i kunskap mellan män och kvinnor. Betydligt färre män (18 procent) än kvinnor (34 procent) uppger att de kan tecknen på stroke.

Cirka 100 000 drabbade lever idag med sviterna av stroke, som snabbt kan identifieras med hjälp av AKUT-testet som beskrivs i en faktaruta nedan.

– Tack vare forskning och förbättrad vård har dödligheten i stroke nästan halverats sedan millennieskiftet. Om allmänhetens kunskaper om symptomen för stroke skulle öka så skulle med största sannolikhet även livskvaliteten för de drabbade öka, säger John Pernow, professor och ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Vid millennieskiftet drabbades närmare 38 000 personer och fler än 10 000 dog. Den kraftiga minskningen beror bland annat på förbättrade levnadsvanor, forskning och förebyggande behandlingar vid högt blodtryck, förmaksflimmer och höga blodfetter. Forskningsframgångarna inkluderar datortomografin, bättre behandlingar med hjälp av bland annat trombolys samt förfinade operationsmetoder.

För mer information, kontakta gärna: Anna Aderlund, press- och pr-ansvarig Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-544 239, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Bilder:
– Illustration av AKUT-testet
– Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
– John Pernow, professor och ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd

Läs mer:

– Här kan du läsa mer om stroke.

Fakta om Sifoundersökningen

Den webbaserade undersökningen genomfördes av Kantar Sifo 20-22 april 2023. Över 1 000 svenskar svarade på frågan, med följande resultat:

De vanligaste symptomen på stroke sammanfattas i det så kallade AKUT-testet. Kan du AKUT-testet?

Jag vet vad det är och hur det går till: 26 procent.

Jag vet vad det är men inte hur det går till: 34 procent.

Jag vet inte vad det är: 32 procent.

Tveksam, vet ej: 9 procent.
 

Fakta: AKUT-testet (Källa: Hjärt-Lungfonden)
• Vid minsta misstanke om stroke – ring 112!
• Ett sätt att kontrollera om en person kan ha drabbats av stroke är att göra det så kallade AKUT-testet (Ansikte Kropp Uttal Tid). Om någon plötsligt börjar bete sig annorlunda och du misstänker stroke ber du personen i fråga utföra följande handlingar:
A – Ansikte. Be personen le. Vid stroke hänger den ena mungipan inte alltid med.
K – Kroppsdel. Be personen hålla armarna rakt upp. Vid stroke faller ofta ena armen ned.
U – Uttal. Be personen säga en enkel mening av typen ”det är vackert väder i dag”. Vid stroke är uttalet ofta sluddrigt.
T – Tid. Varje sekund räknas för att rädda liv.
 

Fakta om stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Stroke är: En av de mest livshotande hjärt-kärlsjukdomarna i Sverige. Uppstår genom syrebrist i hjärnan som orsakas av en blodpropp i ett av hjärnans kärl (hjärninfarkt) eller av ett brustet blodkärl (hjärnblödning). Den som överlever stroke får ofta kvarstående besvär som innebär en stor förändring i livet, både för den drabbade och för närstående.
Symptom: Vanliga symptom är plötslig förlamning och känselnedsättning i kroppens ena sida, talsvårigheter och förlust av synfält. Yrsel, huvudvärk, illamående och kräkningar är andra symptom. Nästan hälften av de drabbade har svårt att svälja i det akuta skedet.
Orsak: Den vanligaste orsaken till stroke är högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom, ofta åderförfettning. Ett alltför högt intag av salt har enligt en rapport framtagen av IHE på uppdrag av Hjärt-Lungfonden visat sig vara den i dag enskilt största orsaken till ischemisk hjärt-kärlsjukdom, som till exempel stroke.
Drabbade i siffror: I Sverige drabbas ungefär 26 000 personer, varav omkring 6 000 avlider, av en stroke (hjärninfarkt eller hjärnblödning) varje år. Ungefär 85 procent av alla strokefall är hjärninfarkter och de övriga är hjärnblödningar. 
Forskningsframgångar: Utvecklingen av datortomografin, en avancerad bildteknik som väsentligt har förbättrat diagnosticeringen av stroke, bättre behandlingar med hjälp av bland annat trombolys och förfinade operationsmetoder.  
Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att minska antalet fall av stroke och andelen patienter som dör. Forskningen syftar också till att förhindra fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke, så att den som drabbas kan leva sitt liv med god livskvalitet. 
Finansiering: Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2 miljarder kronor och delar varje år ut över 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom. 

Fakta: Så minskar du risken att drabbas av stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)
• Håll koll på ditt blodtryck – Högt blodtryck räknas till en av folksjukdomarna och i Sverige har mer än hälften av alla i åldersgruppen 65–85 år högt blodtryck.
• Ät hjärtvänlig mat – Ät minst 500 gram grönsaker och frukt per dag, det motsvarar cirka två nävar grönsaker, rotfrukter och baljväxter samt två frukter. Fullkorn kan minska risken för typ-2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom och hjälper också till att hålla vikten tack vare fibrer som mättar. En lagom mängd är 70 gram för kvinnor och 90 gram för män, det motsvarar till exempel två knäckebröd och en portion fullkornspasta per dag.
• Skär ner på saltet – Att äta mindre salt ingår i kostråden för att sänka ett förhöjt blodtryck. En vuxen människa bör inte äta mer än 6 gram salt per dag, alltså ungefär en tesked. Men de flesta äter betydligt mer än så, ofta utan att vara medvetna om det. Det mesta saltet är nämligen dolt i livsmedel som till exempel färdigrätter, charkuteriprodukter och ost. Även mat på restaurang är ofta översaltad. Välj gärna livsmedel som är Nyckelhålsmärkta, de innehåller mindre mängd salt.
• Sluta röka – Tobaksrökning är sammantaget den enskilt största riskfaktorn för sjukdomar i lungor, hjärta och kärl. Det finns inget som ger så snabb och positiv effekt på hälsan som att sluta röka.
• Fysisk aktivitet – Det krävs inte några svettiga och hårda träningspass på gymmet för att skydda hjärtat, en behaglig promenad på 30 minuter per dag är bättre än ingenting. Att till exempel dammsuga huset, jobba i trädgården och välja trappan framför hissen gör stor skillnad i längden, större skillnad än att gympa ett par gånger i veckan och vara stilla resten av tiden. Börja försiktigt och öka succesivt. Fysisk aktivitet påverkar alla bakomliggande riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom i positiv riktning.

Fakta: De 12 viktigaste riskfaktorerna för stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)
• Högt blodtryck
• Ett alltför stort saltintag
• Rökning
• Förmaksflimmer
• Diabetes
• Låg fysisk aktivitet
• Höga blodfetter
• Tidigare genomgången stroke eller TIA
• Hög ålder
• Ärftlighet av hjärt-kärlsjukdomar
• Hög alkoholkonsumtion
• Nedstämdhet och psykosocial stress

Mer från Hjärt-Lungfonden:
– Ge en gåva till forskningen
– Gilla oss på Facebook
– Följ oss på Twitter
– Följ oss på Instagram
– Swisha valfri summa till nummer 90 91 92 7

Om Hjärt-Lungfondens arbete: www.hjart-lungfonden.se

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Information om Hjärt-Lungfondens personuppgiftspolicy
Med anledning av EU:s dataskyddsförordning, GDPR, vill vi informera dig som finns på våra sändlistor för pressmeddelanden om vår personuppgiftspolicy.
 

Anna AderlundPress- och PR-ansvariganna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se