Utredningen Förbättrad arbetsmarknadsetablering för utrikes födda kvinnor har i dag överlämnat delbetänkandet Etablering för fler – jämställda möjligheter till integration (SOU 2023:24) till statsrådet Johan Pehrson. Förslagen syftar till att skynda på utrikes födda kvinnors etablering i arbets- och samhällslivet, självförsörjning och ökad egenmakt.
Ökad sysselsättning är avgörande för att komma till rätta med de utmaningar som samhället står inför när det gäller integration och segregation. Kvinnor och män ska mötas av samma förväntningar och krav på att jobba, men också ges lika möjligheter till stöd från samhällets sida. Utredningen visar att insatserna för etablering på arbetsmarknaden inte är jämställt fördelade i dag. Nuvarande regelverk har lämnat majoriteten av de nyanlända utomeuropeiskt födda kvinnorna utanför det samordnade stöd som vissa nyanlända kan få för etablering på arbetsmarknaden. Kvinnors möjligheter försämras dessutom av att kvinnor som deltar i etableringsprogrammet inte får ta del av relevanta insatser som kan leda vidare till arbete och självförsörjning i samma utsträckning som män. Kvinnors etablering missgynnas även av att föräldraledighet, som i praktiken främst tas ut av kvinnor, inverkar på möjligheterna att ta del av etableringsinsatser.
Utredningen lämnar därför bland annat följande förslag.
- Målgruppen för Arbetsförmedlingens etableringsprogram utvidgas till att utöver flyktingmottagna även omfatta nyanlända kvinnor och män som har beviljats uppehållstillstånd eller uppehållskort som familjemedlem eller anhörig med anknytning till en person som är bosatt i Sverige.
- Nyanlända ska få information om det svenska samhällets förväntningar och krav på såväl kvinnors som mäns deltagande i arbets- och samhällslivet samt möjligheter till stöd för etableringen. Information ska ges av Migrationsverket i samband med att uppehållstillstånd beviljas samt i samband med folkbokföring vid besök på Statens servicecenter.
- Kommunernas ansvar för att nå, erbjuda och motivera nyanlända till deltagande i sfi och samhällsorientering förtydligas. Kommunerna ges en skyldighet att löpande under året hålla sig informerade om vilka nyanlända invandrare som folkbokförs i kommunen.
- Alla nyanlända som anvisas till etableringsprogrammet ska få en fördjupad kartläggning som ska visa vilka aktiviteter den nyanlände behöver för att kunna förkorta vägen till arbete eller utbildning. En anvisning till utbildningsplikten får ske först efter att en fördjupad kartläggning har gjorts.
- Den fördjupade kartläggningen ska resultera i ett konkret slutmål för den nyanländes deltagande i programmet. Slutmålet ska anpassas till den enskildes utbildningsbakgrund och ålder och innebära att den nyanlände uppnår en viss utbildningsnivå alternativt kommer i arbete.
- En möjlighet till förlängd tid med insatser införs för personer som står långt från arbetsmarknaden. Tiden med etableringsinsatser ska kunna förlängas med ytterligare högst tolv månader för nyanlända som saknar tidigare utbildning på gymnasial nivå, om deltagaren bedöms kunna nå sitt slutmål med programmet.
- För att skapa bättre möjligheter att kombinera föräldraskap med etableringsinsatser införs en möjlighet att bortse från tid som den nyanlände varit förhindrad att delta i insatser på grund av vård av eget barn som är under 18 månader. Den överhoppningsbara tiden får maximalt uppgå till två år.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
Kontakt
Elin Landell
Särskild utredare Ju 2022:05
Tfn 08-405 3457
Mobil 076-811 3390
elin.landell@regeringskansliet.se
Taggar: