Marknadsnyheter

Ett spadtag värt miljarder

Published

3 år ago

7 juni, 2023

Tanalys

Nu tas det första spadtaget för jätteterminalen på Marjarp i Falköping.

Spadtaget markerar startskottet för Jula Logistics investering som totalt omfattar cirka en halv miljard SEK.

− Det vi nu satsar på grön logistik gör Skaraborg och Falköping till ett av Sveriges viktigaste logistiknav, säger Karl-Johan Blank, Jula Holdings ägare.

Jula Logistics är Jula Holdingkoncernens logistikbolag. Den terminal som nu börjar byggas i Falköping kommer att bli 87 000 kvadratmeter stor, vilket motsvarar cirka 17 fotbollsplaner.

− Här bygger vi nu en terminalanläggning med tågspår fram till porten. Vilket innebär att vi får in gods via järnväg som vi sedan enkelt, effektivt och snabbt kan hantera (lagra och stuffa) och föra vidare ut i världen. Satsningen kommer även att addera fler tågpendlar så småningom, säger Lennart Karlsson, VD Jula Logistics.

De som höll i spadarna var Karl-Johan Blank, ägare Jula Holding, Lennart Karlsson, VD Jula Logistics, Adam Johansson, kommunstyrelsens ordförande i Falköpings kommun, samt Peter Lennartsson, VD Skeppsviken (byggare).

Förändrar logistiken nationellt

Redan 2014 skapades den första tågpendeln mellan Göteborgs hamn och Falköping. Därefter har fler tågpendlar succesivt adderats. Volymerna har efter hand ökat avsevärt och idag finns ett 70-tal aktörer som driver stora godsvolymer via Jula Logistics anläggning på Marjarp i Falköping. Företag som idag nyttjar tågpendeln är bland annat Volvo, Ikea och Mio.

− Vår nya terminal ritar om logistikkartan nationellt. Här skapas nu bra förutsättningar för grön logistikomställning för bolag och verksamheter i hela Sverige. Helheten i satsningen är mycket innovativ och visar att vi hela tiden arbetar hårt med att skapa gröna ”dörr till dörr lösningar”, säger Lennart Karlsson.

Som ytterligare ett steg i strävan mot hållbar logistik projekteras nu på området en publik laddstation med plats att ladda sex tunga el-fordon samtidigt. Den publika laddstationen beräknas stå klar i september.

Grön omställning

De tågpendlar som utgår från Falköping och Marjarp ersätter mycket lastbilstrafik och bidrar därmed påtagligt till den gröna omställningen.

Jula Logistics är ett bolag i Jula Holdingkoncernen där bland annat retailbolaget Jula återfinns. Mycket av Julas logistik går redan på tåg till varuhus i norra Norge och Sverige, och så småningom kommer tågen även att kunna serva varuhus i norra Finland. Men Jula är bara ett av många bolag som utnyttjar de tågpendlar som går från Falköping. Nästan dagligen går tågpendlar till Göteborg, Duisburg (Tyskland) och Luleå.

− De logistik- och lagerlösningar som vi erbjuder här är mycket hållbara. Den gröna uppsidan i dessa lösningar är extremt tydlig, säger Lennart Karlsson.

Den satsning som Jula Logistics nu gör är resultatet av bra samverkan med Falköpings kommun.

− Falköpings kommuns och engagemang och vision om att skapa infrastruktur och hållbara tåglösningar har pågått under många år. Utan det arbetet, och Julas volymer, hade detta inte blivit vad det nu är. Falköpings kommun har haft en mycket långsiktig strategi för Marjarpsområdet vilket skapat förutsättningar för oss att utveckla verksamheten, säger Lennart Karlsson.

Solel driver extra långa transporter

Jula Logistics äger även Julas centrallager i Skara, norra Europas största logistikfastighet i sitt slag. Anläggningen är totalt cirka 178 000 kvadratmeter stor med den största solcellsparken som finns på ett tak i Sverige, med en total kapacitet om cirka 8MW.

Sedan 2015 använder Jula Logistics fordon som mäter 32 meter för transporter mellan Marjarp i Falköping och Julas centrallager i Skara. De extra långa lastbilarna är resultatet av en unik dispens som är resultatet av hårt arbete och en stark vision om hållbara innovativa transporter. Ärendet var t.o.m. uppe på både regeringsnivå och EU-nivå för att förverkligas. Det som gör de extra långa lastbilarna viktiga ur ett hållbarhetsperspektiv är att de kan ta två 40-fots containers (istället för en normallång lasbil som bara kan ta en 40-fots container). Detta i sin tur halverar antalet transporter.

Initialt drevs de 32 meter långa transporterna med biodiesel. Men nu har Jula Logistics, i samverkan med lastbilstillverkaren Scania, börjat använda 32-meter långa lastbilar som drivs med el från den egna solcellsparken. Nu tas således ytterligare ett viktigt steg mot att bygga hållbara logistiklösningar.

– Vi använder intermodala transporter, där varorna anländer med båt till Göteborg och lastas om till tåg som åker till Falköping. Därifrån fraktas godset med lastbil den sista sträckan till vårt lager i Skara. Att nu göra denna transportkedja ännu mer hållbar genom att använda eldrivna lastbilar med laddning från egna solpaneler är givetvis fantastiskt, säger Lennart Karlsson.

Nytt spår nya möjligheter

I satsningen som nu görs på den nya terminalen byggs även ett nytt 500 meter långt tågspår på området.

− Det nya spåret är viktigt då det ger oss ytterligare kapacitet att växa och utvecklas, säger Lennart Karlsson.

Den satsning som Jula Logistics nu gör på grön logistik ligger helt i linje med Jula Holdingkoncernens vilja att bygga en stark koncern för kommande generationer genom tillväxt på ett hållbart och ansvarsfullt sätt. Verksamheten som nu utvecklas på Marjarp genererar även många nya arbetstillfällen i Falköping och Skaraborgsregionen.

För ytterligare frågor

Lennart Karlsson, VD Jula Logistics, +46 702-37 83 83, lennart.karlsson@jula.se

Magnus Ljung, Communication Manager, +46 703-80 95 70, magnus.ljung@jula.se

Företagsinformation

Ägare till Jula Holdingkoncernen är Karl-Johan Blank. Karl-Johan startade och byggde upp Jula Holdingkoncernen tillsammans med sin far Lars-Göran Blank. Karl-Johan är sedan 2014 ensam ägare till företaget. Karl-Johan har varit med från starten då hans föräldrar Lars-Göran och Irene Blank startade Jula Industri AB 1979 på gården Jultorp. De startade sedan gemensamt Jula AB 1984 , då även med Karl-Johans ena syster som delägare. Fokus låg på en allt större postorderkatalog med inköp direkt från tillverkare till lågpris. De byggde också en liten butik med lager i Skara. Sedan 1991 ägde far och son bolaget till lika delar gemensamt då de köpte ut övriga familjemedlemmar och bildade Jula Holding AB, samtidigt med en allt större satsning på etablering av flera och större varuhus.

Karl-Johan har sedan början av 2000-talet varit den drivande kraften och expanderat varuhuskedjan Jula i flera länder samt utökat koncernen med flera fastigheter och andra verksamheter. I takt med att Lars-Göran allt eftersom ville fokusera mera på sina privata affärer och investeringar överlät han en del av sina aktier i Jula Holdingkoncernen till Karl-Johan. Karl-Johan finansierade köp av Lars-Görans aktier med lånat kapital och vinstutdelningar från Julakoncernen. När pappan Lars-Göran gick bort 2014 ägde han 35% och Karl-Johan 65% av Julakoncernen. I samband med arvskiftet förvärvade Karl-Johan resterande del av Julakoncernen och är sedan dess ensam ägare till Julakoncernen.

Pressbild Karl-Johan Blank: https://julaholding.com/sv/nyheter/pressbilder/media/karl-johan-blank-4/

Idag deltar Karl-Johans söner, Christian och Fredric, aktivt i Julakoncernen som nästa generation.

Mer om Julas historia hittar du på: https://historia.jula.se/

Jula Holdingkoncernen, med verksamheter inom Retail, Fastigheter, Finans, Logistik, Hotell och Miljö/Energi, har sitt huvudkontor i Skara, Sverige. Koncernen har cirka 4500 anställda och 2021 omsatte koncernen drygt 10,46 miljarder SEK.

Retailföretaget Jula är koncernens ursprung. Jula erbjuder händiga människor ett brett och noga utvalt sortiment av produkter för hemmet, trädgården och fritiden till låga priser. Detta erbjuds via en stark e-handel och totalt 126 varuhus, 65 i Sverige, 40 i Norge, 19 i Polen och 2 i Finland.

Besök gärna www.julaholding.se för mer information, på Jula Holdings webb finns även årsberättelsen i sin helhet.

Jula Logistics

Jula Logistics är en del av Jula Holdingkoncernen.

Med lång erfarenhet, stort engagemang och rätt expertis erbjuder Jula Logistics hållbara logistiklösningar som gör skillnad. Tillsammans med Falköpings kommun och andra regionala företag i Skaraborg utvecklar Jula Logistics Sveriges mest attraktiva, effektiva och hållbara logistikområde på Marjarp i Falköping.

Besök gärna https://julalogistics.se/ för mer information.

Taggar:

Marknadsnyheter

Investerarens guide till säljtratten: Varför intäkter är en laggande indikator

Published

5 månader ago

4 juni, 2026

Skribent

Som investerare eller trader är du van vid att leta efter mönster och indikatorer som kan förutsäga framtida prisrörelser. Inom teknisk analys (TA) skiljer vi noga på ledande indikatorer (som ger signaler innan en trend vänder) och laggande indikatorer (som bekräftar en rörelse som redan skett). Samma obarmhärtiga logik gäller när vi analyserar fundamentan och tillväxtpotentialen i B2B-bolag.

När kvartalsrapporten släpps stirrar marknaden sig ofta blind på omsättningstillväxt och sista raden. Men sanningen är att dagens intäkter är den ultimata laggande indikatorn. Den omsättning ett B2B-bolag redovisar idag är resultatet av sälj- och marknadsaktiviteter som genomfördes för sex, nio eller tolv månader sedan. Att köpa en aktie enbart baserat på historisk omsättning är som att handla ett index baserat enbart på ett glidande medelvärde – du agerar på gammal information.

För att verkligen förstå ett bolags framtida kassaflöden och fundamentala styrka måste du titta på toppen av deras säljtratt. Det är där de ledande indikatorerna finns.

Säljpipelinen som ledande indikator

Ett bolags säljpipeline (det samlade värdet av alla pågående affärsmöjligheter) är i teorin den bästa ledande indikatorn för framtida intäkter. Om pipelinen växer idag, bör intäkterna växa imorgon. Men precis som i teknisk analys är inte alla signaler tillförlitliga. Marknaden är full av ”falska utbrott” och ”bull traps”.

Många bolag pumpar upp sin pipeline med orealistiska affärsmöjligheter för att lugna styrelsen eller marknaden. Säljarna lägger in företag som visat ett vagt intresse, men som saknar budget eller mandat att fatta beslut. Detta skapar en illusion av framtida tillväxt.

När ledningen styr bolaget efter denna uppblåsta pipeline – man kanske anställer mer leveranspersonal eller drar på sig fasta kostnader i tron att intäkterna är på väg – och affärerna sedan inte materialiseras, slår det skoningslöst mot marginalerna nästa kvartal. En ostrukturerad pipeline är lika farlig som felkalibrerad algoritm; ”Garbage in, garbage out”.

Att skapa en sann signal

Hur bygger ett företag en pipeline som faktiskt utgör en sann signal för framtida intäkter? Svaret ligger i hur inflödet av nya affärsmöjligheter hanteras och filtreras i det allra första ledet.

För att eliminera bruset måste bolag etablera rigorösa processer i toppen av tratten. Detta innebär att sluta mäta fåfänga mätetal som ”antal samtal” och istället fokusera på konverteringskraft och relevans. Genom att integrera professionell och kvalificerad mötesbokning säkerställer företaget att endast de prospekt som har ett faktiskt affärsbehov, rätt beslutsfattare och finansiella muskler tillåts komma in i säljpipelinen.

När denna filtrering sköts med strategisk precision, förvandlas pipelinen från en lista med förhoppningar till en matematisk sannolikhetskalkyl. Det är detta som skiljer bolag med hög volatilitet i sina intäkter från bolag med en förutsägbar, maskinell tillväxt.

Värderingsmultipeln och förutsägbarhet

Varför är detta kritiskt ur ett investerarperspektiv? Finansmarknaden, oavsett om det handlar om börsen, Private Equity eller riskkapital, avskyr osäkerhet och älskar förutsägbarhet.

Ett bolag vars intäkter bygger på en handfull ”stjärnsäljares” ostrukturerade nätverkande bär på en enorm operativ risk. Deras intäkter kommer att vara volatila. Å andra sidan, ett bolag som har byggt en kommersiell arkitektur där de exakt vet hur stor bearbetningsinsats som krävs för att generera en viss intäkt i framtiden, premieras alltid.

Dessa bolag handlas till högre multiplar (P/E eller EV/EBITDA) just för att deras kassaflöden har en lägre riskpremie. Som investerare eller analytiker bör du därför alltid ställa dig frågan: Hur ser maskineriet ut innan affären ens blir en siffra i kvartalsrapporten? Det är där du hittar bolagets sanna momentum.

Marknadsnyheter

Slutet för 10-årsavtalen: Flexibla kontor som företagets krisberedskap

Published

5 månader ago

3 juni, 2026

Skribent

Under det senaste decenniets dopade ekonomi, drivet av nollräntor och billigt kapital, byggde många företag upp enorma fasta kostnader. Det var en era präglad av hybris där bolag glatt signerade 5- eller 10-åriga kommersiella hyreskontrakt för prestigefyllda kontorslandskap, i tron att tillväxten var linjär och evig. Sedan kom räntechocken, inflationen och den geopolitiska oron.

När vi idag diskuterar krisberedskap och resiliens inom näringslivet (”business prepping”) handlar det inte bara om att bygga en likviditetsbuffert för sämre tider. Det handlar om att systematiskt eliminera fasta kostnader och skapa maximal operativ agilitet. I det perspektivet har det traditionella kontorsavtalet förvandlats från en trygghet till en massiv finansiell risk – en regelrätt ”Single Point of Failure” (SPOF) i företagets balansräkning.

Den statiska hyreskostnaden som en SPOF

Det traditionella kommersiella fastighetsmaskineriet bygger på att överföra risk från fastighetsägaren till hyresgästen. Företag låser in sig i långa, oflexibla avtal som indexuppräknas årligen. Om marknaden viker och bolaget måste minska sin personalstyrka med trettio procent, sitter de fortfarande fast med samma enorma overheadkostnad för ekar tomma kvadratmeter.

I en stagnerande eller volatil makroekonomi är kostnadselasticitet – förmågan att omedelbart kunna skala upp eller ner sina utgifter i takt med intäkterna – skillnaden mellan överlevnad och konkurs. Att binda upp framtida kassaflöden i ett decennium för att förvara skrivbord är helt enkelt inte rationell riskhantering längre.

Affärsmässig prepping och ”Space-as-a-Service”

Detta är den fundamentala drivkraften bakom skiftet från traditionella kontor till flexibla kontorshotell och coworking-hubbar (”Space-as-a-Service”). För ett framåtblickande företag är detta ett led i sin strategiska krisberedskap.

Genom att sitta på ett modernt kontorshotell köper bolaget sig friheten att vara agil. Växer företaget snabbt kan man addera fler rum över en natt. Slår en recession till och personalstyrkan måste bantas, kan företaget minska sin kontorsyta med en månads varsel. Kostnaden rör sig därmed i perfekt symbios med företagets aktuella behov och ekonomiska bärkraft, istället för att vara en stel kvarnsten runt halsen.

Delningsekonomi för minimerad overhead

Den andra aspekten av denna riskminimering handlar om resursutnyttjande. En stor del av den dyra kvadratmeterytan i traditionella kontor består av receptioner, lounger, kök och stora styrelserum – ytor som står ekande tomma uppåt 80 procent av arbetsveckan, men som företaget likväl betalar fullt pris för varje månad.

På ett kontorshotell delas denna infrastruktur. Företaget betalar enbart för sin kärnyta. När ledningsgruppen väl behöver stänga in sig för kvartalsplanering, eller när det är dags att samla kunder och partners, betalar man inte för ett ständigt tomt representationsrum. Istället nyttjar man delad infrastruktur och bokar en konferens i Malmö exakt de dagar behoven uppstår. Kostnaden blir en tillfällig, rörlig utgift i stället för en permanent, fast overhead.

Flexibilitet är den nya tryggheten

Illusionen av att ett eget, stort och fast kontor är ett tecken på stabilitet är borta. I dagens makroekonomiska klimat är stabilitet synonymt med flexibilitet.

Företag som strategiskt undviker långa inlåsningseffekter skyddar sina marginaler, säkrar sitt kassaflöde och behåller manöverutrymmet oavsett vad som händer med räntan, inflationen eller konjunkturen. Att flytta verksamheten till en flexibel hubb är inte bara en kontorsfråga – det är modern, ekonomisk krishantering.

Marknadsnyheter

Nordtech gör en IPO på Stockholmsbörsen

Published

5 månader ago

3 juni, 2026

Skribent

Nordtech har pratat om en IPO redan för några år sedan och på senare tid har mjukvarubolag tagit stryk på grund av rädslan för AI. Men Nordtech låter sig inte avskräckas utan tror på det man gör. Tre miljarder kronor kommer företaget att vara värt, dvs det är vad post money-värderingen kommer att vara efter IPO-erbjudandet.

Erbjudande backas upp av flera välkända namn så vi kan räkna med att den här börsnoteringen kommer att gå i mål på ett helt galant sätt.

I skrivande stund har ännu ingen analytiker kommit ut med en rekommendation så det ska bli intressant att se vad de säger, även om det känns som att det kommer att vara tecknarekommendationer.

Här är ankarinvesterarna: