Connect with us

Marknadsnyheter

Falska uttalanden och bristande journalistik – Mister York slår tillbaka mot medias häxjakt

Published

on

Den senaste veckan har det cirkulerat att par olika artiklar i redaktioner gemensamt ägda av Gota media AB som i sin tur ägs av Bonnier. Det började med en artikel i Trelleborgs Allehanda där en tidigare Mister York-anställd som nyligen blivit uppsagt från sin tjänst uttalade sig om påstådda brister i verksamheten. Det dröjde inte länge innan Barometern i Kalmar län nappade på detta och också ville göra ett case utifrån samma röda tråd med samma budskap. Nu svarar Mister York på de påståenden och uttalanden som gjorts tidigare samt kritiserar medias vinkling av händelserna.

”Så senast som i våras så genomfördes en på huvudkontorsnivå rikstäckande inspektion av våra rutiner, hantering samt uppföljning och administration där vi fick högsta poäng utan anmärkningar. Vissa av anklagelserna och detaljerna som nämns i Barometerns artikel är anmärkningar som lyftes för 2-4 år sedan och som sedan dess har åtgärdats. Att media använder utdaterad data för att bygga vidare på ett case som i detta fall svartmålar hela vår verksamhet får mig att se detta som en renodlad häxjakt där det verkar som att den svenska avundsjukan talar. Det är många fler som hört av sig, inklusive en tidigare lokal livsmedelsinspektör med 20 års erfarenhet i branschen, som uttryckt sin förvåning över vinklingen i artikeln. En sådan artikel riskerar endast att slå ut arbetstillfällen och stjälpa en god verksamhet. Vi har inte påverkats försäljningsmässigt av detta, snarare tvärtom, och vi är tacksamma över att våra lokala stammisar och gäster vet hur det egentligen ligger till trots försöker till svartmålning. Däremot är det ett hån mot våra medarbetare som varje dag kämpar för att göra Mister York till det bästa burgarkedjan där bland annat gammal kritik eller en enskild intervju med en medarbetare utan validerad data riskerar att smutskasta vår verksamhet. Mina svar och citat i Barometerns artikel hamnade dessutom antingen längst bak eller uteblev helt och hållet” säger Gustav Haglund, medgrundare och VD på Mister York. 

”I artikeln rubricerades det som att vi serverade italienskt kött som marknadsfördes som svenskt. Detta är en sanning med stark modifikation. Vi köper svenskt kött i så stor utsträckning som det bara går till den kvalitet som vi efterfrågar. Vårt kött innehåller hela detaljer som bland annat högrev och bringa och det finns en viss begränsning i Sverige när det gäller den typen av kött till den kvaliteten som vi efterfrågar. Genom att köpa in hela detaljer kan vi följa exakt vart köttet kommer från och att det håller den kvalitet som vi kräver. Branschkollegor står också inför utmaningar att det inte finns tillräcklig kapacitet med just svenskt kvalitetskött. Den risktäckande norrländska burgarekedjan från 1968 väljer att blanda i potstismjöl i färsen istället och den stora amerikanska kedjan gör som vi köper svenskt kött i allra största möjliga utsträckning men det är få aktörer som har en blandning som gör att man klarar sig på enbart svenskt kött. Utöver att jobba med svenska lantbrukare har vi jobbat upp ett kontaktnät med fantastiska lantbrukare hos gårdar i EU. Det finns helt enkelt inte alltid kapacitet i enbart Sverige för att möta vårt behov och våra krav på kvalitet, och kvalitet som är något vi värderar extremt högt. Vi hade gärna betalt mer för att kunna tillgå enbart svenskt om det fanns möjlighet. Gårdarna och länderna vi köper in kött ifrån är utvalda och håller högsta standard i sin köttproduktion och djurhållning. Vår målsättning är att genom samarbete med svenska bönder i framtiden kunna utöka delen svenskt kött ännu mer och framförallt säkerställa att den svenska kvaliteten är jämn året runt. Det som hände i Nybro var att det satt en tidigare affisch som vi hade glömt att ta ner som hävdade 100% svenskt nötkött. Detta tar vi ansvar för och ber om ursäkt för. Vi har aldrig haft som avsikt att vilseleda våra gäster och det är även därför som vi har tagit bort benämningen 100% svenskt nötkött på samtliga våra menyer och exponeringsställen, eftersom att situationen på den svenska köttmarknaden ser ut som det gör och att det därmed inte kan garanteras till 100% längre” säger Gustav Larsson, megrundare och produktchef på Mister York. 

”Det görs heller ingen jämförelse med andra kedjor eller vad som är praxis i branschen i antal anmärkningar per år. Det finns ingen referens vilket gör att det målas upp fel. Det finns ingen kedja eller restaurang som aldrig fått anmärkningar och när man talar om en kedja som har flera hundra kontroller per år låter det såklart mycket men är lite i sitt sammanhang. Detta gör att det helt saknas perspektiv då det ej finns jämförelse med konkurrenter eller antalet enheter samt vad som är någon form av praxis eller tyngd på anmärkningar. Det jag menar med tyngden av anmärkningar är att man inte alls tar hänsyn till hur allvarlig en anmärkning är. Om det skulle stå lite vatten i en golvbrunn tillfälligt eller att en kyl tillfälligt skulle ha ökat cirka en grad i temperatur skulle detta automatiskt falla under kategorin anmärkning.” säger Gustav Haglund. 

Han fortsätter: ”Större verksamheter med fler enheter riskerar alltid fler anmärkningar än en liten restaurang pga det ökade antalet enheter under samma företag, och för kedjor som finns i flera olika kommuner runt om i Sverige är en av anledningarna till detta framförallt att olika kommuners livsmedelsenheter tolkar lagar och regler på olika sätt och har olika krav som kanske dyker upp första gången dom besöker en enhet. Detta kan vara petitesser i vissa kommuner men kan i en annan kommun direkt leda till en avvikelse och anmärkning. Frågar man andra företag i branschen så får man snabbt reda på att vi ej är ensamma om denna problematik, och vi borde prata mer om hur vi kan standardisera regelverket nationellt gränsöverskridande oavsett vilken kommun man tillhör, men det är upp till politikerna att driva. Ett exempel var när vi öppnade i Ängelholm, där kommunen gav oss en anmärkning på vårt val av material på golvet i vårt lager medan samma golvmaterial är godkänt i alla övriga kommuner vi finns i. Vissa kommuner anser även att vi ska temperaturkontrollera alla färdigstekta köttpuckar innan dom serveras, medan alla andra inklusive våra huvudkontorsinspektörer anser att detta ej är nödvändigt alls och att det istället räcker med enstaka stickprover dagligen.” 

”Journalisten i Barometern drar även egna slutsatser utan att skriva att det just är egna analyser och slutsatser, han menar att vår expansion skulle vara anledningen till verksamhetens så kallade brister. Vad känner journalisten till om detta utan källhänvisade referenser eller analys från en meriterad ekonomi-byrå? Hur trovärdig är en journalist och dennes redaktion när det slängs in subjektivt baserade påståenden lite här och var?” säger Gustav Haglund. 

”Man validerar inte källans information utan frontar den tidigare medarbetaren överallt trots att han som blivit intervjuad just fått gå för att han inte skötte sitt arbete med rutiner enligt vår standard. Har man reflekterat över den källkritiska bias som existerar av att använda den här personen som frontman för artikeln. Det blir missvisande att intervjua en person och måla upp det som sanningen när flertalet uttalanden inte stämmer överens alls. För det första så påstås i artikeln att ventilationen inte hade rengjorts sedan enhetens öppning. Detta är rent av lögn, ventilationskanalen rengjordes av sotare i mellandagarna precis innan årsskiftet samt fläktfilter rengörs dagligen. Vårt ventilationssystem är designat och byggt av specialister och vi använder oss av UV-rening vilket konstant renar kanalen och kräver sotning endast 1-2 ggr per år. Att ventilationen inte fungerade berodde på ett kort tekniskt driftsstopp där vi stängde restaurangen för att snabbt åtgärda det. Det andra påståendet gällde elen på enheten, där det påståddes att det innebar ett arbetsmiljöfara att jordfelsbrytaren slog ifrån, när det i själva verket är så att en jordfelsbrytare som slår ifrån är fullt fungerade och ett tecken på att säkerheten i systemet fungerade. Detta vinklades i media som att det var en direkt fara för våra medarbetare när det i själva verket inte fanns någon sådan risk som i artikeln påståddes” säger Gustav Haglund. 

”Vi är unga företagare som försöker göra rätt för oss, och det är tråkigt när journalister försöker göra karriär på andras bekostnad” avslutar han med. 

Mister York överväger en stämningsprocess mot Gota Media AB. 

Continue Reading

Marknadsnyheter

Investerarens guide till säljtratten: Varför intäkter är en laggande indikator

Published

on

Två säljare studerar siffror

Som investerare eller trader är du van vid att leta efter mönster och indikatorer som kan förutsäga framtida prisrörelser. Inom teknisk analys (TA) skiljer vi noga på ledande indikatorer (som ger signaler innan en trend vänder) och laggande indikatorer (som bekräftar en rörelse som redan skett). Samma obarmhärtiga logik gäller när vi analyserar fundamentan och tillväxtpotentialen i B2B-bolag.

När kvartalsrapporten släpps stirrar marknaden sig ofta blind på omsättningstillväxt och sista raden. Men sanningen är att dagens intäkter är den ultimata laggande indikatorn. Den omsättning ett B2B-bolag redovisar idag är resultatet av sälj- och marknadsaktiviteter som genomfördes för sex, nio eller tolv månader sedan. Att köpa en aktie enbart baserat på historisk omsättning är som att handla ett index baserat enbart på ett glidande medelvärde – du agerar på gammal information.

För att verkligen förstå ett bolags framtida kassaflöden och fundamentala styrka måste du titta på toppen av deras säljtratt. Det är där de ledande indikatorerna finns.

Säljpipelinen som ledande indikator

Ett bolags säljpipeline (det samlade värdet av alla pågående affärsmöjligheter) är i teorin den bästa ledande indikatorn för framtida intäkter. Om pipelinen växer idag, bör intäkterna växa imorgon. Men precis som i teknisk analys är inte alla signaler tillförlitliga. Marknaden är full av ”falska utbrott” och ”bull traps”.

Många bolag pumpar upp sin pipeline med orealistiska affärsmöjligheter för att lugna styrelsen eller marknaden. Säljarna lägger in företag som visat ett vagt intresse, men som saknar budget eller mandat att fatta beslut. Detta skapar en illusion av framtida tillväxt.

När ledningen styr bolaget efter denna uppblåsta pipeline – man kanske anställer mer leveranspersonal eller drar på sig fasta kostnader i tron att intäkterna är på väg – och affärerna sedan inte materialiseras, slår det skoningslöst mot marginalerna nästa kvartal. En ostrukturerad pipeline är lika farlig som felkalibrerad algoritm; ”Garbage in, garbage out”.

Att skapa en sann signal

Hur bygger ett företag en pipeline som faktiskt utgör en sann signal för framtida intäkter? Svaret ligger i hur inflödet av nya affärsmöjligheter hanteras och filtreras i det allra första ledet.

För att eliminera bruset måste bolag etablera rigorösa processer i toppen av tratten. Detta innebär att sluta mäta fåfänga mätetal som ”antal samtal” och istället fokusera på konverteringskraft och relevans. Genom att integrera professionell och kvalificerad mötesbokning säkerställer företaget att endast de prospekt som har ett faktiskt affärsbehov, rätt beslutsfattare och finansiella muskler tillåts komma in i säljpipelinen.

När denna filtrering sköts med strategisk precision, förvandlas pipelinen från en lista med förhoppningar till en matematisk sannolikhetskalkyl. Det är detta som skiljer bolag med hög volatilitet i sina intäkter från bolag med en förutsägbar, maskinell tillväxt.

Värderingsmultipeln och förutsägbarhet

Varför är detta kritiskt ur ett investerarperspektiv? Finansmarknaden, oavsett om det handlar om börsen, Private Equity eller riskkapital, avskyr osäkerhet och älskar förutsägbarhet.

Ett bolag vars intäkter bygger på en handfull ”stjärnsäljares” ostrukturerade nätverkande bär på en enorm operativ risk. Deras intäkter kommer att vara volatila. Å andra sidan, ett bolag som har byggt en kommersiell arkitektur där de exakt vet hur stor bearbetningsinsats som krävs för att generera en viss intäkt i framtiden, premieras alltid.

Dessa bolag handlas till högre multiplar (P/E eller EV/EBITDA) just för att deras kassaflöden har en lägre riskpremie. Som investerare eller analytiker bör du därför alltid ställa dig frågan: Hur ser maskineriet ut innan affären ens blir en siffra i kvartalsrapporten? Det är där du hittar bolagets sanna momentum.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Slutet för 10-årsavtalen: Flexibla kontor som företagets krisberedskap

Published

on

Pratar i mobil på kontoret

Under det senaste decenniets dopade ekonomi, drivet av nollräntor och billigt kapital, byggde många företag upp enorma fasta kostnader. Det var en era präglad av hybris där bolag glatt signerade 5- eller 10-åriga kommersiella hyreskontrakt för prestigefyllda kontorslandskap, i tron att tillväxten var linjär och evig. Sedan kom räntechocken, inflationen och den geopolitiska oron.

När vi idag diskuterar krisberedskap och resiliens inom näringslivet (”business prepping”) handlar det inte bara om att bygga en likviditetsbuffert för sämre tider. Det handlar om att systematiskt eliminera fasta kostnader och skapa maximal operativ agilitet. I det perspektivet har det traditionella kontorsavtalet förvandlats från en trygghet till en massiv finansiell risk – en regelrätt ”Single Point of Failure” (SPOF) i företagets balansräkning.

Den statiska hyreskostnaden som en SPOF

Det traditionella kommersiella fastighetsmaskineriet bygger på att överföra risk från fastighetsägaren till hyresgästen. Företag låser in sig i långa, oflexibla avtal som indexuppräknas årligen. Om marknaden viker och bolaget måste minska sin personalstyrka med trettio procent, sitter de fortfarande fast med samma enorma overheadkostnad för ekar tomma kvadratmeter.

I en stagnerande eller volatil makroekonomi är kostnadselasticitet – förmågan att omedelbart kunna skala upp eller ner sina utgifter i takt med intäkterna – skillnaden mellan överlevnad och konkurs. Att binda upp framtida kassaflöden i ett decennium för att förvara skrivbord är helt enkelt inte rationell riskhantering längre.

Affärsmässig prepping och ”Space-as-a-Service”

Detta är den fundamentala drivkraften bakom skiftet från traditionella kontor till flexibla kontorshotell och coworking-hubbar (”Space-as-a-Service”). För ett framåtblickande företag är detta ett led i sin strategiska krisberedskap.

Genom att sitta på ett modernt kontorshotell köper bolaget sig friheten att vara agil. Växer företaget snabbt kan man addera fler rum över en natt. Slår en recession till och personalstyrkan måste bantas, kan företaget minska sin kontorsyta med en månads varsel. Kostnaden rör sig därmed i perfekt symbios med företagets aktuella behov och ekonomiska bärkraft, istället för att vara en stel kvarnsten runt halsen.

Delningsekonomi för minimerad overhead

Den andra aspekten av denna riskminimering handlar om resursutnyttjande. En stor del av den dyra kvadratmeterytan i traditionella kontor består av receptioner, lounger, kök och stora styrelserum – ytor som står ekande tomma uppåt 80 procent av arbetsveckan, men som företaget likväl betalar fullt pris för varje månad.

På ett kontorshotell delas denna infrastruktur. Företaget betalar enbart för sin kärnyta. När ledningsgruppen väl behöver stänga in sig för kvartalsplanering, eller när det är dags att samla kunder och partners, betalar man inte för ett ständigt tomt representationsrum. Istället nyttjar man delad infrastruktur och bokar en konferens i Malmö exakt de dagar behoven uppstår. Kostnaden blir en tillfällig, rörlig utgift i stället för en permanent, fast overhead.

Flexibilitet är den nya tryggheten

Illusionen av att ett eget, stort och fast kontor är ett tecken på stabilitet är borta. I dagens makroekonomiska klimat är stabilitet synonymt med flexibilitet.

Företag som strategiskt undviker långa inlåsningseffekter skyddar sina marginaler, säkrar sitt kassaflöde och behåller manöverutrymmet oavsett vad som händer med räntan, inflationen eller konjunkturen. Att flytta verksamheten till en flexibel hubb är inte bara en kontorsfråga – det är modern, ekonomisk krishantering.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Nordtech gör en IPO på Stockholmsbörsen

Published

on

Nordtech har pratat om en IPO redan för några år sedan och på senare tid har mjukvarubolag tagit stryk på grund av rädslan för AI. Men Nordtech låter sig inte avskräckas utan tror på det man gör. Tre miljarder kronor kommer företaget att vara värt, dvs det är vad post money-värderingen kommer att vara efter IPO-erbjudandet.

Erbjudande backas upp av flera välkända namn så vi kan räkna med att den här börsnoteringen kommer att gå i mål på ett helt galant sätt.

I skrivande stund har ännu ingen analytiker kommit ut med en rekommendation så det ska bli intressant att se vad de säger, även om det känns som att det kommer att vara tecknarekommendationer.

Här är ankarinvesterarna:

  • Tredje AP-fonden
  • SEB Asset Management
  • Swedbank Robur
  • Protean (fondbolaget)
  • Kramerica Industries (Caspar Callerström)
Continue Reading

Trending

Copyright © 2025 Tanalys