Klimatförändringar gör att våren kommer tidigare. Men flyttfåglarna hänger inte med i svängarna och kommer för sent till födan när de ska häcka. Genom att få fåglarna att flyga lite längre norrut har forskare i Lund och i Nederländerna sett att fåglarna kan ge sina ungar en bättre start i livet.
Den globala uppvärmningen ställer till det för våra fåglar. Varmare vårar betyder att fjärilslarver kläcks, växer och förpuppar sig tidigare än för bara några decennier sedan. Detta får konsekvenser för fåglarna som inte kan smörja kråset med larver som gått in i puppstadiet. Så när födan tar slut allt tidigare på våren svälter allt fler ungar i samband med häckningen. För flyttfåglar som spenderar vintrarna Afrika är detta ett stort problem eftersom de inte vet hur tidigt våren kommer till Sverige. Men kan inte flyttfåglarna bara komma hem och börja häcka tidigare så vore problemet löst?
– Det verkar våra stannfåglar i viss mån göra. Men de är ju på plats och kan känna av hur tidig våren kommer att bli. Vi tänkte att flyttfåglarna kanske kan flyga längre norrut tills de hittar en plats med lagom långt utvecklade fjärilslarver, säger Jan-Åke Nilsson, biologiforskare vid Lunds universitet.
För att testa detta i praktiken bestämde sig forskarna för att hjälpa fågeln svartvit flugsnappare på traven. Biologerna fångade in flugsnappare som stannat inför häckningen i Nederländerna. Dessa kördes sedan nattetid till Vombs fure, ett tallskogsområde utanför Lund, där de släpptes ut. I Skåne kommer nämligen toppen i antalet tillgängliga larver ungefär två veckor senare än i Nederländerna – en sträcka på cirka 60 mil som det bara tar två nätter för flugsnapparen att tillryggalägga.
– Fåglarna som fått skjuts från Nederländerna till Skåne prickade in födotoppen galant! De lyckades till och med bättre med häckningen än de ’svenska’ flugsnapparna och bättre än de flugsnappare som blev kvar i Nederländerna, säger Jan-Åke Nilsson.
Dessutom visade det sig att ungarna till de nederländska flugsnapparna som fått flytthjälp inte stannade i Nederländerna när de själva kom tillbaka efter sin första vårflyttning. I stället fortsatte de till tallskogsområdet utanför Lund där de föddes. Dessutom kom de tidigare än de svenska flugsnapparungarna. Antalet ungar i Vombs fure ökade åren efter att forskarna hjälpt flugsnapparna att hitta till Skåne.
– Många småfåglar, framför allt flyttfåglar, minskar drastiskt över hela Europa. Genom att få fåglarna att flyga lite längre norrut finns det hopp om att få behålla livskraftiga populationer av småfåglar trots att vårarna kommer allt tidigare, säger Jan-Åke Nilsson.
Studien publiceras i Nature Ecology & Evolution: ”Adaptation to climate change through dispersal and inherited timing in an avian migrant”.
För mer information, kontakta:
Jan-Åke Nilsson
Biologiska institutionen, Lunds universitet
+46 705 26 18 14
Presskontakt
anders.ortegren@biol.lu.se
046 222 92 22