Fler än var femte person i Sverige och drygt hälften av alla 65-åringar lever med högt blodtryck, som är en allvarlig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Nu visar ny forskning med stöd av Hjärt-Lungfonden på en koppling mellan hög konsumtion av frukt och lågt blodtryck uppmätt i hemmet.

— Studien ger en tydlig fingervisning om forskningens betydelse för att få fram vetenskapligt baserade livsstilsråd. Om fler förbättrar sina levnadsvanor utifrån den kunskap som finns idag, så kommer vi ytterligare ett steg längre i kampen mot hjärt-kärlsjukdomarna, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.  

Studien omfattar 2 283 kvinnor och män mellan 50 och 65 år ur befolkningsstudien SCAPIS, som är Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning genom tiderna. Deltagarna har fått svara på frågor om sin fruktkonsumtion, där vissa frukter var specificerade.

— Vår studie har fokus på sambandet mellan fruktkonsumtion och blodtryck uppmätt i hemmet, som det ännu inte finns så mycket kunskap om. Resultaten visar att såväl äpplen och päron som citrusfrukter ger ett signifikant samband, säger Fredrik Nyström som leder studien vid Linköpings universitet.

Svarsalternativen rörande fruktintaget omfattade allt från fem gånger om dagen eller mer till 1–3 gånger i månaden eller mindre. Alternativen kategoriserades sedan i fyra grupper: Inte varje vecka, 1–2 gånger i veckan, 3–4 gånger i veckan och minst 5 gånger i veckan. Studiedeltagarna mätte sitt blodtryck i hemmet under en veckas tid samt även på en mottagning. Ingen av deltagarna behandlades med blodtryckssänkande medicin.

Hög grad av fruktkonsumtion, oavsett typ av frukt, var associerat med signifikant lägre systoliskt blodtryck uppmätt i hemmet. Efter justering för livsstilsfaktorer kvarstod sambandet för äpplen, päron och citrusfrukt. Även när blodtrycket mättes på mottagningen sågs ett samband mellan hög fruktkonsumtion och lägre blodtryck.

Studien är begränsad så tillvida att den endast mäter frekvensen av fruktkonsumtionen och inte mängden frukt. Det faktum att det handlar om en tvärsnittsstudie gör också att det inte går att dra några slutsatser avseende orsakssamband. Bland studiens styrkor kan nämnas det randomiserade urvalet av deltagare och det faktum att man använt sig av kalibrerad utrustning för blodtrycksmätning i hemmet.

— Ytterligare studier, framför allt randomiserade kontrollerade studier med lång uppföljningstid som mäter konsumtion av specifika frukter och förbrukad mängd frukt, krävs nu för att vi ska kunna bevisa ett tydligt samband mellan fruktkonsumtion och blodtryck, konstaterar Fredrik Nyström, professor i internmedicin vid Linköpings universitet.

För mer information, kontakta gärna:
Fredrik Nyström, professor i internmedicin vid Linköpings universitet, tel. 073-656 93 03 Fredrik.Nystrom@regionostergotland.se
Anna Aderlund, pressansvarig Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-544 239, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Bilder:

– Äpple och citrusfrukt
– Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
– Fredrik Nyström, professor i internmedicin vid Linköpings universitet.

Mer om studien
Studien är den största i världen som har genomförts genom att mäta hemblodtrycket, vilket ger en bättre skattning av det sanna blodtrycket än mottagningsblodtryck. Annan forskning från samma stora studiematerial visar att många får en tillfällig stegring av sitt blodtryck på mottagning på ett sätt som inte förekommer hemma, så kallad vitrockhypertoni. Ett snitt på 13 mätningar genomfördes morgon och kväll i 6,5 dagar, med tre mätningar varje gång, dvs 39 mätvärden totalt.

Validerade frågeformulär användes för att uppskatta frekvensen av fruktkonsumtion. De angivna frukterna var bananer, äpplen/päron och apelsiner/citrusfrukter. Statistiskt signifikanta samband konstaterades mellan konsumtion av alla frukttyper och lägre systoliskt hemblodtryck ojusterat. Justerat för kovariater hade både konsumtion av äpplen/päron och apelsiner/citrus ett oberoende statistiskt signifikant samband med lägre blodtryck.

Namn och länk: Associations between fruit consumption and home blood pressure in a randomly selected sample of the general Swedish population
Tidskrift: The Journal of Clinical Hypertension
Publiceringsdatum: 2 maj 2022
 

Om blodtryck (Källa: Hjärt-Lungfonden) 

Blodtryck är det tryck som uppstår i artärerna när blodet pumpas ut från hjärtat. Trycket är som högst när hjärtat drar ihop och tömmer sig (det systoliska trycket) och som lägst när det vilar mellan sammandragningarna (det diastoliska trycket). Normalt blodtryck anses ligga under 140 mmHg för det systoliska trycket och under 90 mmHg för det diastoliska trycket. 

Högt blodtryck (hypertoni) är en av de starkast bidragande orsakerna till hjärt-kärlsjukdom som stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt och kan leda till förtida död. Grunden för behandling av högt blodtryck är livsstilsförändringar vad gäller kost och fysisk aktivitet. Det innebär regelbunden motion, mindre salt och alkohol, stopp för rökning och snusning samt hantering av negativ stress. Livsstilsförändringarna kan behöva kompletteras med blodtryckssänkande läkemedel 

Symtom: Högt blodtryck ger i allmänhet inga symptom. Det är först vid riktigt högt blodtryck som man kan få tydligare symtom, till exempel kraftig trötthet, illamående, svår huvudvärk och andnöd. Det är därför viktigt att regelbundet låta kontrollera sitt blodtryck. 

Drabbade i siffror: Högt blodtryck är vanligt och andelen i befolkningen med högt blodtryck stiger med åldern. I Sverige har drygt var femte person högt blodtryck och i 65-årsåldern handlar det om drygt hälften. Förekomsten av högt blodtryck ökar i Sverige, framför allt bland män. 

Forskningsframgångar: Läkemedel som sänker blodtrycket, från 1960-talet då betablockerare introducerades fram till idag då exempelvis så kallade ACE- och ARB-läkemedel som påverkar renin-angiotensin-aldosteronsystemet (RAAS) används i hög grad. De RAAS-påverkande läkemedlen introducerades under 1980- och 1990-talen och tillhör idag förstahandsvalen tillsammans med tiazid-diuretika och kalciumantagonister. Tidigare strävade man efter att sänka blodtrycket utan väl definierade blodtrycksmål, men senare forskning visar att detta behövs. Det systoliska trycket bör normalt sänkas till en nivå under 140, ibland hos yngre under 130 mmHg, men inte under 120 mmHg. Kunskapen om betydelsen av hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet för att reglera blodtrycket är andra viktiga framgångar inom forskningen.

Forskningens utmaningar: En utmaning är att hitta läkemedelsbehandlingar som är skräddarsydda för patienten. Förhoppningen är att man som ett resultat av genetisk forskning på ett tidigt stadium ska kunna förutsäga vilka personer som är i riskgruppen för högt blodtryck för att kunna förebygga både hypertonin och dess följdsjukdomar. I dag försöker man bland annat hitta de gener som höjer respektive sänker blodtrycket för att kunna skapa nya läkemedel och andra behandlingsmetoder. 

Finansiering: Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2 miljarder kronor och delar varje år ut över 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom. 

Fakta om SCAPIS (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Vision: Minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.

Övergripande mål: Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.

Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna

• Förebygga dem
• Ställa bättre och tidigare diagnos
• Påverka sjukdomsförloppet
• Hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.

Vad? Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds SCAPIS av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell forskningsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.

Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Undersökningarna genomfördes under perioden 2013 -2018. En pilotstudie med 1100 individer genomfördes 2012 i Göteborg.

Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser.

Anna AderlundPress- och PR-ansvariganna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se