Tanalys

Forskning om lungors självläkning och elasticitet kan hjälpa drabbade av KOL och Covid-19

Årets mottagare av Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag är Gunilla Westergren-Thorsson, professor i lungbiologi vid Lunds universitet, för sin forskning om aktivering av lungans självläkningsförmåga genom fysisk träning hos patienter med lungsjukdomen KOL. Forskningen bedöms ha potential att även hjälpa människor med lungskador efter covid-19.

Pandemin har tydligt visat hur sårbara lungorna är. Därför är behandlingsstrategier som kan resultera i nybildad lungvävnad och förbättrad lungfunktion viktigare än någonsin. Gunilla Westergren-Thorssons forskning har potential att ge banbrytande kunskaper om behandling av såväl lungsjukdomar som lungskador efter covid-19, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett allvarligt hälsoproblem som kan leda till sämre lungfunktion, nedsatt livskvalitet och arbetsförmåga, långa sjukhusvistelser och ett förkortat liv. Antalet drabbade i Sverige beräknas idag till 400 000-700 000 personer. Forskning har tidigare visat att fysiskt aktiva KOL-patienter har bättre prognos än inaktiva. Senare forskning visar också att systematisk fysisk träning kan leda till nybildning av lungvävnad.

Vi vet att fysisk träning ökar överlevnaden och minskar symtomen hos dem som lever med KOL, men kunskapen om vad som händer på cell- och molekylärnivå när dessa patienter ökar sin fysiska aktivitet är fortfarande ytterst begränsad. Vår hypotes är att anpassad fysisk träning kan stimulera lungans självläkningsförmåga och elasticitet och på det sättet förbättra lungfunktionen och sjukdomsutfallet, säger Gunilla Westergren-Thorsson.

Antalet drabbade av långtidscovid har hittills visat sig vara en växande grupp. Dessutom visar en studie av tidigare friska värnpliktiga att var tredje ung man har någon form av lungpåverkan efter covid-19.

Gunilla Westergren-Thorssons team besitter bred vetenskaplig och klinisk expertis i form av Christer Janson, professor i lung- och allergisjukdomar i Uppsala, Leif Bjermer, professor i lungmedicin och allergologi i Lund och Margareta Emtner, professor i fysioterapi i Uppsala.

Gruppen ska nu undersöka vad som händer på cell- och molekylärnivå vid ökad fysisk aktivitet vid sjukdoms- och läkningsprocesser i lungan. Målet är att identifiera biomarkörer som speglar så kallade systemiska processer i kroppen kopplat till lungfunktionen. På det sättet kan forskarna göra det möjligt att sätta upp mål för framtida behandlingsinsatser.

För mer information, kontakta gärna: Anna Aderlund, pressansvarig Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-544 239, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se.

Bilder:

Gunilla Westergren-Thorsson, professor i lungbiologi vid Lunds universitet
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

 

Om Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag

Fakta om KOL: (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av vår tids stora folksjukdomar och beror vanligtvis på att de minsta luftrören i lungorna blir inflammerade. Den kroniska inflammationen gör lungfunktionen nedsatt och leder till gradvis ökande andnöd.

Symtom: Att ha svår KOL kan liknas vid att andas genom ett sugrör. Vanliga symptom är täta och långdragna luftvägsinfektioner, hosta och upphostning av slem, andnöd vid fysisk ansträngning, svår trötthet och ofrivillig viktnedgång.

Drabbade i siffror: 400 000 – 700 000 personer i Sverige beräknas ha KOL. Cirka 20 till 25 procent av dessa har aldrig rökt. Nästan 3 000 invånare i Sverige dör varje år av KOL. Ungefär en tiondel av befolkningen över 45 år beräknas vara drabbad, men bara cirka en av tre har fått en diagnos.

Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har kunskapen om hur KOL uppkommer ökat, vilket har medfört förbättrade livsstilsråd och nya behandlingsmetoder.

Forskningens utmaningar: Att hitta bättre metoder för tidig upptäckt av KOL, få mer kunskap om varför människor som aldrig har rökt drabbas, bli bättre på att förebygga försämringsperioder för patienter med KOL och att bättre förstå interaktionen mellan miljö och ärftlighet för uppkomst av KOL.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att bättre förstå samlingsdiagnosen KOL samt utveckla ny individanpassad behandling som minskar lidandet och risken för en för tidig död för den som lever med sjukdomen.
 

Om Hjärt-Lungfonden: Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Information om Hjärt-Lungfondens personuppgiftspolicy: Med anledning av EU:s nya dataskyddsförordning, GDPR, vill vi informera dig som finns på våra sändlistor för pressmeddelanden om vår personuppgiftspolicy.
 

Anna AderlundPress- och PR-ansvariganna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Exit mobile version