Ett av tillstånden innebär något nytt för Sverige. En sammanhållen specialistvård med både kirurgisk och medicinsk behandling ska byggas upp för vuxna patienter med tarmsvikt. 
 

Vård vid tarmsvikt hos vuxna 

Patienter med tarmsvikt saknar förmåga att ta upp näring på vanligt sätt och behöver intravenös näring eller vätska för att överleva. Deras infarter behöver skötas noga för de inte ska drabbas av allvarliga infektioner och deras näringstillförsel måste bestå av rätt mängd näring, vätska och salter.
–    Det här är en liten patientgrupp med varierande sjukdomsbakgrund och komplicerade besvär. De skulle må bättre av en sammanhållen specialistvård, vilket hittills saknats i Sverige, säger Mattias Soop, kirurgiskt ansvarig för det nya specialistområde som han nu bygger upp tillsammans med Sektionen för mag-tarmsjukdomar.

Karolinska Universitetssjukhuset har sedan tidigare behandlat tarmsviktspatienter inom det medicinska området gastroenterologi. 
–    Många kan behandlas med tillväxtfaktorterapi och i vissa fall tarmtransplantation, säger Francesca Bresso, chef för Sektionen för mag-tarmsjukdomar.
Nu utökas uppdraget till 150-200 patienter från hela landet och ett nytt specialistcentrum med egen multidisciplinär slutenvårdavdelning och mottagning ska byggas upp på Karolinska Universitetssjukhuset.  Det är en vård som kommer att utvecklas och drivas specialistövergripande i ett nära samarbete mellan medicinsk och kirurgisk gastroenterologi (mellan Medicinsk enhet bäckencancer, Tena Cancer och Medicinsk enhet gastro, hud och reuma, Tema inflammation och åldrande.)
. 
I det nya uppdraget ingår kirurgisk rekonstruktion av mag-tarmsystemet.
–    Många patienter kan återfå förmågan ta upp näring i tillräcklig mängd med hjälp av kirurgisk rekonstruktion säger Mattias Soop, som utvecklat sina kunskaper om tarmsviktkirurgi vid ett nationellt centrum i Manchester, Storbritannien.

Tarmrehabilitering hos barn 

Barn och unga med kronisk tarmsvikt är liten patientgrupp på cirka 80 barn i Sverige, men med långvariga vård- och omsorgsbehov som ger stor inverkan på deras livskvalitet. Vården handlar mycket om att förutse och om möjligt undvika komplikationer för att tarmen ska kunna växa till.
–    De allra flesta kan vi hjälpa till ett fungerande ätande genom att tarmen långsamt, växer till och att vi stöttar den tillväxten medan barnet växer, säger Christina Wahlstedt, nutritionssjuksköterska på Karolinska Universitetssjukhuset.

Vården är ett multidisciplinärt teamarbete med barn och vårdnadshavare i centrum. 
–    Vi lär föräldrarna ta hand om sina barns besvär. Ett kunnigt team av sköterskor, dietister, kuratorer, psykologer och läkare, stöttar dem på resan, säger Henrik Arnell, överläkare och sektionschef på Barngastroenterologi, hepatologi och nutrition vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

Avancerad bäckenkirurgi 

Karolinska har sedan flera år tillbaka byggt upp en verksamhet för omhändertagande av patienter med komplicerade tumörer i buken och bäckenet. Operationerna av patienter som får återfall av gyn- kolorektal- eller urologisk cancer kan vara mycket komplicerade.  Den återkommande tumören växer ofta aggressivt och inte sällan in i närliggande organ. Dessutom finns det ärrvävnad från tidigare ingrepp som komplicerar kirurgin.

Bäckenet är trångt att operera i, och därför har det här blivit ett utvecklingsområde för minimalinvasiv robotkirurgi. 
–    Vi ligger långt framme på Karolinska. Robottekniken tillsammans med de nya behandlingarna inom onkologin gör att fler patienter överlever, även de med spridd sjukdom. Det är mycket glädjande att vi nu får fortsätta att utveckla den här fina verksamheten, säger Stefan Carlens, verksamhetschef Medicinsk enhet Bäckencancer.

Svåra hudsymtom

Enheten för hud, inflammatoriska hudsjukdomar och venereologi på Karolinska är både en öppenvårdsverksamhet och en slutenvårdsavdelning. Hit kommer patienter med svåra hudsymtom som hudavlossning, blåsbildning, hudsvullnad, svårläkta sår och böldbildningar. 

Idag finns fler effektiva läkemedel för patienter med svåra hudsymtom, inte minst biologiska. 
– Som psoriatiker kan du i stället för att smörja in dig jämt och ständigt få en spruta var tolfte vecka och i övrigt vara helt frisk, säger Lena Lundeberg, sektionschef för inflammatoriska hudsjukdomar och venereologi.
Uppbyggandet av kvalitetsregister ger möjlighet att följa patienterna noga, till exempel för att vid behov sätta in andra läkemedel. 

– NHV-uppdraget betyder att hudsjukvården får en tydligare stämpel som visar att kunskapen och kompetens enfinns här och att vi kan ta hand om svårt sjuka patienter från hela landet. Jag tror att uppdraget kommer att göra vården ännu mer välfungerande, säger Lena Lundeberg.

Presstjänsten Karolinska Universitetssjukhuset

08-123 740 10

presstjanst.karolinska@regionstockholm.se

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv.