Män som spelade fotboll i allsvenskan fram till mitten av 1900-talet hade en högre risk för demens än män från den övriga befolkningen, enligt en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.
– Den förhöjda risken för demens sågs bara hos utespelare, inte hos målvakter, vilket stödjer hypotesen att nickar och huvudkollisioner på plan skulle kunna öka risken för demens. Men det är också möjligt att sambandet beror på andra faktorer som utmärker fotbollsspelare. Vi kan inte heller dra några slutsatser gällande risken hos dagens manliga och kvinnliga elitspelare, eller hos amatör- och ungdomsspelare, säger Peter Ueda, biträdande lektor vid Karolinska Institutet, som lett studien.
Kontaktsporter som medför en risk för smällar mot huvudet har väckt oro för att potentiella hjärnskador kan uppstå hos utövarna. Även nickar inom fotbollen har pekats ut som en riskfaktor. Till exempel begränsade det engelska fotbollsförbundet 2021 antalet nickar som fotbollsspelare bör genomföra på träningar. Rekommendationen kom efter att en skotsk studie visat på tre till fem gånger förhöjd risk för neurodegenerativa sjukdomar, såsom demens, ALS och Parkinsons sjukdom, hos tidigare professionella spelare.
Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt hur risken för demens och andra neurodegenerativa sjukdomar ser ut för allsvenska fotbollsspelare jämfört med andra i befolkningen.
Totalt ingick över 6 000 fotbollsspelare som var aktiva i allsvenskan mellan 1924 och 2019 och vars hälsoregisterdata jämfördes med en kontrollgrupp på över 56 000 män med samma bostadsort och ålder.
Studien visade att fotbollsspelarna hade 62 procent högre risk för demens än kontrollgruppen. Risken för Parkinsons sjukdom var däremot 32 procent lägre hos fotbollsspelarna och ALS var alltför sällsynt för att ge säkra analysresultat. Studien visade också att fotbollsspelarna i snitt levde något längre än andra män.
– Våra resultat var inte lika alarmerande som i den skotska studien. Vi vet inte varför resultaten från de två studierna är delvis olika och skulle behöva mer detaljerade data på nickar och huvudkollisioner för att studera om det finns möjliga orsakssamband och hur stora de i så fall är. Demens är en vanlig sjukdom med en livstidsrisk på ungefär 10 till 20 procent. Väldigt förenklat indikerar våra resultat att livstidsrisken för en allsvensk fotbollsspelare, som var aktiv fram till mitten av förra seklet, hamnar på ungefär 15 till 30 procent, säger Peter Ueda.
Forskarna noterar att det kan finnas fotbollsrelaterade faktorer som både skulle kunna minska och öka risken för neurodegenerativ sjukdom. Exempelvis finns ett samband mellan fysisk aktivitet och en lägre risk för både demens och Parkinsons sjukdom.
– Det skulle kunna vara så att sambandet med demensrisk hos fotbollsspelare är försvagat av att fotbollsspelarnas högre nivåer av fysisk aktivitet är skyddande. Högre nivåer av fysisk aktivitet hos fotbollsspelare jämfört med kontroller skulle också kunna vara anledningen till deras lägre risk för Parkinsons sjukdom, säger medförfattaren Björn Pasternak, senior forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Forskarna noterar att många av spelarna aldrig hann bli tillräckligt gamla för att utveckla neurodegenerativa sjukdomar under studieperioden. Sedan mitten på 1900-talet har spelstil, träningsrutiner och utrustning förändrats, vilket innebär att riskerna för dagens elitspelare inte har kunnat undersökas och skulle kunna se annorlunda ut. Till exempel har de läderbollar som använts fram till andra halvan av föregående århundrade, ersatts av syntetiska bollar som inte suger upp vatten, konstaterar Peter Ueda.
Studien har finansierats av Folksams forskningsstiftelse, Centrum för idrottsforskning, Apotekare Hedbergs Stiftelse, Neurofonden, Åhlén-stiftelsen och Karolinska Institutet.
Publikation: “Neurodegenerative disease among male elite football (soccer) players in Sweden: a cohort study.” Peter Ueda, Björn Pasternak, Carl-Emil Lim, Martin Neovius, Manzur Kader, Magnus Forssblad, Jonas F Ludvigsson, Henrik Svanström, The Lancet Public Health, online 16 mars, 2023, doi: 10.1016/S2468-2667(23)00027-0
För mer information, kontakta:
Peter Ueda, biträdande lektor
Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
Telefon: 072-012 9076
E-post: peter.ueda@ki.se
Kontakta presstjänsten: ki.se/pressrum
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar: