Connect with us

Marknadsnyheter

Krock mellan anställda och ledning när Arbetsförmedlingen bytte filosofi

Published

on

Arbetsförmedlingen skulle bli en modern myndighet och införde ett nytt sätt att styra verksamheten. Genom observationer på plats har forskare vid Linköpings och Lunds universitet undersökt vad som verkligen hände. Resultatet visar på en tydlig krock mellan ledningens visioner och de vanliga arbetsförmedlarna.

Det finns en risk att nya ledningsfilosofier bara blir tomt prat sger Ida Seing

–Det som förvånar oss är den ifrågasättande kulturen på Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlarna beskrev det ungefär som att de och ledningen befann sig i olika världar, säger Ida Seing från Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

2014 startade Arbetsförmedlingen det som döptes till ”Förnyelseresan”. Den byggde på ett konsultförslag som hämtade sin inspiration från det privata näringslivet. Modellen kallades ”självledarskap” och innebar att anställda mer skulle leda sig själva i arbetet oberoende av sin chef. Men det stannade inte vid det. Även arbetssökande skulle i högre grad själva sköta sina egna ärenden genom digitala verktyg. Principen var förskjutning av ansvar från chef till enskild arbetsförmedlare och från arbetsförmedlare till arbetssökande.

Ida Seing och Håkan Johansson vid Lunds universitet har nu undersökt vad som hände under förändringsfasen. Under 2017 fick forskargruppen komma bakom kulisserna på Arbetsförmedlingen. De var med på interna möten, de skuggade arbetsförmedlare i arbetet och gjorde 43 intervjuer med arbetsförmedlare och lokala chefer.

Studien, som publiceras i tidskriften Sociologisk forskning, ingår i ett femårigt projekt där både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan undersökts ur olika aspekter.
Slutsatsen är att medan Arbetsförmedlingens chefer i stort sett accepterade det förändrade arbetssättet fanns det olika grad av motstånd hos handläggarna. Reaktionen berodde dels på hur väl förändringen passade ens personlighet, dels på hur man såg på sin yrkesroll. Yngre anpassade sig också mer än äldre.

Motståndet yttrade sig i skämt och sarkasmer, men också mer aktivt. En arbetsförmedlare som tyckte att det var för många möten sade rent ut till cheferna att hon tänkte använda sitt självledarskap till att strunta i mötet hon kallats till. 
Intervjuerna visar att arbetsförmedlarna känner stort engagemang. Att följa en arbetssökande eller hjälpa en arbetsgivare ger dem mening i arbetet. När alltmer av ansvaret flyttades till de arbetssökande själva kände de att deras yrkesroll ifrågasattes. De menade också att förändringen var dålig för personer som redan är utsatta. 

Enligt Ida Seing var skillnaden stor jämfört med när Försäkringskassan gick igenom en liknande organisationsförändring några år tidigare. Där var de anställda mer följsamma och det ingick i självbilden att vara ”förändringsbenägen”.

Forskarnas slutsats är att arbetsförmedlarna är en grupp med stark yrkesidentitet, trots att de inte har någon gemensam yrkesutbildning. Den gör att de inte fogligt anpassar sig till det ledningen säger. När det kom till kritan visade det sig även att inte ens de lokala cheferna riktigt visste hur de skulle omsätta den nya ledningsfilosofin i praktiken. Även om alla måste förhålla sig till den riskerar den att förbli tomt prat, säger Ida Seing.

Forskningen har finansierats via Riksbankens Jubileumsfond under ledning av professor Kerstin Jacobsson, Göteborgs universitet.

Artiklar: Johansson, H. & I. Seing (2022) Practising empty talk: Compliance and resistance to normative control among caseworkers in the Swedish Public Employment Service, Sociologisk forskning, 59(3), 299-319, doi: 10.37062/SF.59.23963

Wallinder, Y., & Seing, I. (2022). When the Client Becomes Her Own Caseworker: Dislocation of Responsibility through Digital Self-Support in the Swedish Public Employment . Sozialer Fortschritt, 71(6/7), 405–423, doi.org/10.3790/sfo.71.6-7.405

Kontakt:

Ida Seing 013-28 25 05, ida.seing@liu.se

Pressmeddelandet skickat av: 
Jonas Roslund
Presskontakt, 
Linköpings universitet
013-28 16 99
jonas.roslund@liu.se

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet ”Forskning och samhälle – nyheter från Linköpings universitet” får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Investerarens guide till säljtratten: Varför intäkter är en laggande indikator

Published

on

Två säljare studerar siffror

Som investerare eller trader är du van vid att leta efter mönster och indikatorer som kan förutsäga framtida prisrörelser. Inom teknisk analys (TA) skiljer vi noga på ledande indikatorer (som ger signaler innan en trend vänder) och laggande indikatorer (som bekräftar en rörelse som redan skett). Samma obarmhärtiga logik gäller när vi analyserar fundamentan och tillväxtpotentialen i B2B-bolag.

När kvartalsrapporten släpps stirrar marknaden sig ofta blind på omsättningstillväxt och sista raden. Men sanningen är att dagens intäkter är den ultimata laggande indikatorn. Den omsättning ett B2B-bolag redovisar idag är resultatet av sälj- och marknadsaktiviteter som genomfördes för sex, nio eller tolv månader sedan. Att köpa en aktie enbart baserat på historisk omsättning är som att handla ett index baserat enbart på ett glidande medelvärde – du agerar på gammal information.

För att verkligen förstå ett bolags framtida kassaflöden och fundamentala styrka måste du titta på toppen av deras säljtratt. Det är där de ledande indikatorerna finns.

Säljpipelinen som ledande indikator

Ett bolags säljpipeline (det samlade värdet av alla pågående affärsmöjligheter) är i teorin den bästa ledande indikatorn för framtida intäkter. Om pipelinen växer idag, bör intäkterna växa imorgon. Men precis som i teknisk analys är inte alla signaler tillförlitliga. Marknaden är full av ”falska utbrott” och ”bull traps”.

Många bolag pumpar upp sin pipeline med orealistiska affärsmöjligheter för att lugna styrelsen eller marknaden. Säljarna lägger in företag som visat ett vagt intresse, men som saknar budget eller mandat att fatta beslut. Detta skapar en illusion av framtida tillväxt.

När ledningen styr bolaget efter denna uppblåsta pipeline – man kanske anställer mer leveranspersonal eller drar på sig fasta kostnader i tron att intäkterna är på väg – och affärerna sedan inte materialiseras, slår det skoningslöst mot marginalerna nästa kvartal. En ostrukturerad pipeline är lika farlig som felkalibrerad algoritm; ”Garbage in, garbage out”.

Att skapa en sann signal

Hur bygger ett företag en pipeline som faktiskt utgör en sann signal för framtida intäkter? Svaret ligger i hur inflödet av nya affärsmöjligheter hanteras och filtreras i det allra första ledet.

För att eliminera bruset måste bolag etablera rigorösa processer i toppen av tratten. Detta innebär att sluta mäta fåfänga mätetal som ”antal samtal” och istället fokusera på konverteringskraft och relevans. Genom att integrera professionell och kvalificerad mötesbokning säkerställer företaget att endast de prospekt som har ett faktiskt affärsbehov, rätt beslutsfattare och finansiella muskler tillåts komma in i säljpipelinen.

När denna filtrering sköts med strategisk precision, förvandlas pipelinen från en lista med förhoppningar till en matematisk sannolikhetskalkyl. Det är detta som skiljer bolag med hög volatilitet i sina intäkter från bolag med en förutsägbar, maskinell tillväxt.

Värderingsmultipeln och förutsägbarhet

Varför är detta kritiskt ur ett investerarperspektiv? Finansmarknaden, oavsett om det handlar om börsen, Private Equity eller riskkapital, avskyr osäkerhet och älskar förutsägbarhet.

Ett bolag vars intäkter bygger på en handfull ”stjärnsäljares” ostrukturerade nätverkande bär på en enorm operativ risk. Deras intäkter kommer att vara volatila. Å andra sidan, ett bolag som har byggt en kommersiell arkitektur där de exakt vet hur stor bearbetningsinsats som krävs för att generera en viss intäkt i framtiden, premieras alltid.

Dessa bolag handlas till högre multiplar (P/E eller EV/EBITDA) just för att deras kassaflöden har en lägre riskpremie. Som investerare eller analytiker bör du därför alltid ställa dig frågan: Hur ser maskineriet ut innan affären ens blir en siffra i kvartalsrapporten? Det är där du hittar bolagets sanna momentum.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Slutet för 10-årsavtalen: Flexibla kontor som företagets krisberedskap

Published

on

Pratar i mobil på kontoret

Under det senaste decenniets dopade ekonomi, drivet av nollräntor och billigt kapital, byggde många företag upp enorma fasta kostnader. Det var en era präglad av hybris där bolag glatt signerade 5- eller 10-åriga kommersiella hyreskontrakt för prestigefyllda kontorslandskap, i tron att tillväxten var linjär och evig. Sedan kom räntechocken, inflationen och den geopolitiska oron.

När vi idag diskuterar krisberedskap och resiliens inom näringslivet (”business prepping”) handlar det inte bara om att bygga en likviditetsbuffert för sämre tider. Det handlar om att systematiskt eliminera fasta kostnader och skapa maximal operativ agilitet. I det perspektivet har det traditionella kontorsavtalet förvandlats från en trygghet till en massiv finansiell risk – en regelrätt ”Single Point of Failure” (SPOF) i företagets balansräkning.

Den statiska hyreskostnaden som en SPOF

Det traditionella kommersiella fastighetsmaskineriet bygger på att överföra risk från fastighetsägaren till hyresgästen. Företag låser in sig i långa, oflexibla avtal som indexuppräknas årligen. Om marknaden viker och bolaget måste minska sin personalstyrka med trettio procent, sitter de fortfarande fast med samma enorma overheadkostnad för ekar tomma kvadratmeter.

I en stagnerande eller volatil makroekonomi är kostnadselasticitet – förmågan att omedelbart kunna skala upp eller ner sina utgifter i takt med intäkterna – skillnaden mellan överlevnad och konkurs. Att binda upp framtida kassaflöden i ett decennium för att förvara skrivbord är helt enkelt inte rationell riskhantering längre.

Affärsmässig prepping och ”Space-as-a-Service”

Detta är den fundamentala drivkraften bakom skiftet från traditionella kontor till flexibla kontorshotell och coworking-hubbar (”Space-as-a-Service”). För ett framåtblickande företag är detta ett led i sin strategiska krisberedskap.

Genom att sitta på ett modernt kontorshotell köper bolaget sig friheten att vara agil. Växer företaget snabbt kan man addera fler rum över en natt. Slår en recession till och personalstyrkan måste bantas, kan företaget minska sin kontorsyta med en månads varsel. Kostnaden rör sig därmed i perfekt symbios med företagets aktuella behov och ekonomiska bärkraft, istället för att vara en stel kvarnsten runt halsen.

Delningsekonomi för minimerad overhead

Den andra aspekten av denna riskminimering handlar om resursutnyttjande. En stor del av den dyra kvadratmeterytan i traditionella kontor består av receptioner, lounger, kök och stora styrelserum – ytor som står ekande tomma uppåt 80 procent av arbetsveckan, men som företaget likväl betalar fullt pris för varje månad.

På ett kontorshotell delas denna infrastruktur. Företaget betalar enbart för sin kärnyta. När ledningsgruppen väl behöver stänga in sig för kvartalsplanering, eller när det är dags att samla kunder och partners, betalar man inte för ett ständigt tomt representationsrum. Istället nyttjar man delad infrastruktur och bokar en konferens i Malmö exakt de dagar behoven uppstår. Kostnaden blir en tillfällig, rörlig utgift i stället för en permanent, fast overhead.

Flexibilitet är den nya tryggheten

Illusionen av att ett eget, stort och fast kontor är ett tecken på stabilitet är borta. I dagens makroekonomiska klimat är stabilitet synonymt med flexibilitet.

Företag som strategiskt undviker långa inlåsningseffekter skyddar sina marginaler, säkrar sitt kassaflöde och behåller manöverutrymmet oavsett vad som händer med räntan, inflationen eller konjunkturen. Att flytta verksamheten till en flexibel hubb är inte bara en kontorsfråga – det är modern, ekonomisk krishantering.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Nordtech gör en IPO på Stockholmsbörsen

Published

on

Nordtech har pratat om en IPO redan för några år sedan och på senare tid har mjukvarubolag tagit stryk på grund av rädslan för AI. Men Nordtech låter sig inte avskräckas utan tror på det man gör. Tre miljarder kronor kommer företaget att vara värt, dvs det är vad post money-värderingen kommer att vara efter IPO-erbjudandet.

Erbjudande backas upp av flera välkända namn så vi kan räkna med att den här börsnoteringen kommer att gå i mål på ett helt galant sätt.

I skrivande stund har ännu ingen analytiker kommit ut med en rekommendation så det ska bli intressant att se vad de säger, även om det känns som att det kommer att vara tecknarekommendationer.

Här är ankarinvesterarna:

  • Tredje AP-fonden
  • SEB Asset Management
  • Swedbank Robur
  • Protean (fondbolaget)
  • Kramerica Industries (Caspar Callerström)
Continue Reading

Trending

Copyright © 2025 Tanalys