Tanalys

Låg energianvändning per person i miljonprogrammet

Det är framförallt miljonprogrammets byggnader som varit i fokus för strategier för minskad energianvändning i flerbostadshusbeståndet. Dessa byggnader har framstått som ineffektiva enligt det vanliga måttet på energianvändning, som mäts i årlig energianvändning per kvadratmeter. Men när fokus skiftas till individen, genom att istället mäta årlig energianvändning per person, hamnar dessa byggnader istället bland de allra mest energieffektiva.

– Att mäta är att veta, sägs det. Men det blir ett selektivt vetande när vi avgränsar oss till mått som bara visar en sida av verkligheten. För att undvika att konsekvent utmåla särskilda boendegrupper som energibovar är det viktigt att ta hänsyn till mått som nyanserar den rådande bilden av vem som är energieffektiv och inte, säger Jenny von Platten, doktorand på RISE och vid Lunds Universitet.

I en ny publikation från RISE och Lunds Universitet har just sätten att mäta byggnaders energianvändning per kvadratmeter och per person jämförts. Det traditionella måttet energianvändning per kvadratmeter ser enbart till byggnadens tekniska egenskaper. I praktiken innebär detta att en tekniskt energieffektiv byggnad som ingen eller få bor i framstår som mer effektiv än en mindre tekniskt energieffektiv byggnad som bebos av flera människor.

Att istället analysera energianvändning per person synliggör hur väl bostäder utnyttjas i olika områden. På så sätt skiftas fokus från effektiviteten av bostädernas energimässiga och tekniska egenskaper till effektiviteten av den nytta som de erbjuder – att härbärgera människor. Detta innebär dock inte att människor ska bo alltför trångt för att minska energianvändningen i bostäder.

– Trångboddhet är ett problem, men ett ineffektivt utnyttjande av byggnader i mer välbeställda områden är också ett problem, säger Mikael Mangold, forskare på RISE. 

Historiskt har det legat ett stort fokus på just miljonprogrammets bidrag till energianvändningen och initiativ för energieffektivisering har riktats specifikt mot dessa områden i flera omgångar. Men det är viktigt att poängtera det bidrag som miljonprogramsområdena har i form av effektivt nyttjande av resurser ur många avseenden, vilket bland annat kan göras genom att fokusera på energianvändningen per person.

– Genom att använda mått såsom energianvändning per person kan vi flytta fokus från miljonprogramsområden med låg medelinkomst till andra delar av bostadsbeståndet när vi pratar om behov av energieffektivisering, konstaterar Kristina Mjörnell, forskare på RISE.

 

För mer information, kontakta forskarna bakom studien:
Jenny von Platten                   0735 73 45 36  jenny.von.platten@ri.se
Mikael Mangold                      0702 97 97 78  mikael.mangold@ri.se
Kristina Mjörnell                   0730 88 57 45  kristina.mjornell@ri.se

Genom denna forskning finns nu nationella byggnadsspecifika siffror att använda för att utvärdera och granska energianvändningen i flerbostadshus i Sveriges städer.

Artikeln med titeln “A matter of metrics? How analysing per capita energy use changes the face of energy efficient housing in Sweden and reveals injustices in the energy transition” publicerades i journalen Energy Research & Social Science den 20 oktober 2020 och finns tillgänglig här:

https://authors.elsevier.com/sd/article/S2214-6296(20)30382-0

Exit mobile version