En blixtstudie visar att lärare i förskoleklass på egen hand har försökt att förbereda sig för en eventuell övergång till distansundervisning. De har bland annat inhämtat information och diskuterat med kollegor. Men skolhuvudmännen har upplevts som i stort sett frånvarande i den diskussionen och den begränsade tillgången till digital teknik skulle göra en eventuell distansundervisning mer analog än digital.
– Med anledning av Corona-utbrottet ville vi snabbt ta reda på hur lärare i förskoleklassen arbetar med digitala verktyg och vilken beredskap som finns vid en eventuell övergång till distansundervisning, säger Ewa Skantz Åberg, en av fyra forskare bakom studien.
Enkätundersökning bland pedagoger i förskoleklass
Forskargruppen genomförde en enkätundersökning i Facebook-gruppen Pedagog i förskoleklass mellan den 23 och 30 mars. Frågorna handlade om beredskapen inför en eventuell omställning till distansundervisning, möjligheterna att bedriva en sådan undervisning samt lärarnas nuvarande användning av digitala verktyg i relation till olika innehåll i läroplanen. 193 lärare svarade på enkäten.
– Svaren visar att lärare som undervisar i förskoleklass glöms bort i skolans diskussioner om en eventuell distansundervisning och att den digitala utrustningen är begränsad. Lärarna upplever sig digitalt och pedagogiskt kompetenta, men de ser svårigheter att utföra sitt uppdrag enligt innehållet i läroplanen på grund av begränsad tillgång till digitala verktyg. De digitala resurser som finns att tillgå är ofta äldre med sämre kapacitet eller inte utvecklade för individuellt bruk. Det får till följd att undervisningen riskerar bli lärarcentrerad snarare än elevcentrerad, vilket vi menar inte är gynnsamt för elevers utveckling av digital kompetens, säger Ewa Skantz Åberg.
Stor osäkerhet inför eventuell distansundervisning
Det finns också en stor osäkerhet inför att genomföra en eventuell distansundervisning.
– Lärarna får i hög utsträckning själva ta ansvar för förberedelser genom att läsa och värdera information och kunskap via olika hemsidor, sociala mediegrupper och så vidare. I det kollegiala samtalet finns stöttning att få medan skolhuvudmännen till stor del verkar frånvarande. Utifrån de förutsättningar som beskrivs skulle därför en eventuell distansundervisning bli mer analog än digital där kontakten mellan lärare och elev sker genom vårdnadshavarna.
Grundskolorna stängdes aldrig i våras. Men frågan om förskoleklassens förutsättningar för arbete med digitala verktyg är fortfarande relevant. Förskoleklassen är numera obligatorisk och tidigare studier har visat att datortätheten i förskoleklassen är lägre än i andra skolformer. Det påverkar möjligheterna att utforma en likvärdig utbildning med hög måluppfyllelse.
Forskargruppen består av Annika Lantz-Andersson, Mona Lundin, Ewa Skantz Åberg och Pia Williams. Studien är en del av ett flerårigt forskningsprojekt, Lärares professionella digitala kompetens, i vilket de undersöker vilken professionell digital kompetens lärare i förskoleklassen behöver för att kunna stödja elevernas utveckling av digitala förmågor. Delar av projektet sker parallellt med ytterligare ett forskningsprojekt som genomförs i ett praktiknära samarbete med lärare i förskoleklass.
Rapportens titel: Lärare har digital kompetens men varierad tillgång till tekniken. Förskoleklassens olika förutsättningar.
Kontakt: Ewa Skantz Åberg, telefon: 031–786 24 07, e-post: ewa.skantz.aberg@gu.se
Carl-Magnus Höglund
Redaktör
Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet
telefon: 0766 – 18 61 55
epost: carl-magnus.hoglund@gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.
Taggar: