Giftiga alger kan ställa till det rejält. Musslor blir giftiga och fiskodlingar slås ut. Men trots att algerna och gifterna övervakas är det mycket svårt att på förhand inse när en giftalgsblomning ska inträffa. Nu har en forskargrupp vid Göteborgs universitet upptäckt ett sätt att förbättra möjligheterna att förutsäga giftalgsblomningar.
– Genom att mäta mängden av de giftiga algernas fiender i vattnet kan man med större säkerhet förutse giftiga algblomningar, säger Erik Selander, marin forskare vid Göteborgs universitet.
Giftiga alger känner lukten av djurplankton och därför ökar de sin giftproduktion för att skydda sig från att bli uppätna. Hittills har det inte funnits tillräckligt högupplösta data för att djurplankton ska kunna användas till giftalgsprognoser. Men forskargruppen vid Göteborgs universitet fann en genväg som löste problemet.
– En enkel analys av en kemisk markör från djurplankton i musslorna kunde användas för att förbättra prognosen. Analysen gör det möjligt att förutse giftalgsutbrott längre in i framtiden och med större säkerhet än tidigare, säger Erik Selander som leder arbetet.
Metoden viktig för livsmedelsproduktion och miljöövervakning
Metoden är inte bara viktig för skaldjursätande kustbor, utan också för marina livsmedelsproducenter.
– Norska fiskodlare förlorade miljardbelopp sommaren 2019 när en giftig algblomning svepte fram längs kusten och dödade flera miljoner laxar. Med bättre förvarningar får odlarna chansen att vidta åtgärder och minimera förluster. Musselodlare kan till exempel planera sin skörd bättre.
Livsmedelproduktion från havsodling är även en viktig del i omställningen till en hållbarare framtid, och det ställer högre krav på giftalgsövervakning.
Forskarnas nästa steg är att testa metoden på en större mängd data för att se om metoden kan tillämpas på andra sorters giftiga alger än de som forskarna hittills undersökts.
– Förhoppningen är att metoden ska komma att användas i svensk miljöövervakning, säger Erik Selander.
Kontakt: Erik Selander, universitetslektor vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, 031-786 26 27, mobil: 0766-182627, erik.selander@marine.gu
Titel: Eavesdropping on plankton—can zooplankton monitoring improve forecasting of biotoxins from harmful algae blooms?
Digital publicering: https://aslopubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/lno.11891
Foto 1 : Algblomning i Stockholms skärgård
Foto 2: På bilden syns en hoppkräfta tillsammans med en giftig alg (rund) och en ogiftig (mer avlång). Det giftiga algerna känner hoppkräftans doft och ökar sin giftproduktion. Fotograf: Erik Selander.
Faktaruta
Algblomningar kan bli så täta att de missfärgar vattnet. Här är det mareldsalgen Noctiluca scintillans som blommar. De flesta giftalgsblomningar på västkusten syns emellertid inte på vattenfärgen.
Hoppkräftan föredrar ogiftig föda och de giftiga algerna blir alltså giftigare samtidigt som de blir vanligare eftersom hoppkräftorna äter deras konkurrenter. Effekten är densamma som när giftiga smörblommor blir vanliga i en betad hage. Betarna undviker den och betar ner de andra växterna så att smörblommorna får fritt spelrum.
Carina Eliasson
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
Taggar: