Connect with us

Marknadsnyheter

Lukt-och smakmottagning öppnar på Karolinska Universitetssjukhuset

Published

on

Intresset är stort för den nya lukt-och smakmottagnigen i Huddinge som nu öppnat. Över 300 remisser har kommit in från hela landet. Mottagningen är ett samarbete mellan specialister på Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet.

Omkring sjuttio procent av de som drabbas av lindrig covid-19 får en tillfällig nedsättning av luktsinnet. För tio till tjugo procent i den här gruppen blir besvären långvariga.
–    För de allra flesta går besvären över inom tre veckor och man behöver inte söka vård. Men om man har ett nedsatt luktsinne i flera månader efter infektionen tycker jag att man ska ta kontakt med en läkare på sin vårdcentral. De kan skicka en remiss till oss, säger Pär Stjärne, överläkare på Öron- näs och halsmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, där den nya mottagningen finns. 

 

Förutom att undersöka vilket typ och grad av luktnedsättning som en patient har, ger mottagningens sjuksköterskor instruktioner för hur patienterna ska öva upp sitt luktsinne på nytt.  En känd doft sätts under nästan, till exempel kanel, och sedan ska patienten försöka aktivera sitt minne för doften.
–    Luktsinnet betyder oerhört mycket för oss människor. Ändå är det sinne som vi tagit mest för givet och vet minst om, säger Pär Stjärne.

 

Att man kan få långvariga luktnedsättningar vid luftvägsinfektioner, till exempel influensa, har länge varit känt, men det är vanligare vid covid-19. Covid-19 är ett virus som använder luktapparaten. Viruset tar sig in i kroppen genom att utnyttja receptorer på cellerna som finns i speciellt hög koncentration i luktepitelet. 
 

–    Sannolikt får man en skada på sinnescellerna i luktslemhinnan vid covid-19. Receptorerna återbildas sedan, men deras koppling till hjärnan kan vara det som har förändrats hos dem som får en långvarig nedsättning eller förändring av luktsinnet, säger Pär Stjärne.
 

Det här är en av de frågor som man ska undersöka i forskningsverksamheten på Lukt-och smakmottagningen. Men det finns också frågor kring luktsinnet som är kopplade till andra sjukdomstillstånd. 
–    En plötslig förlust av luktsinnet kan till exempel vara ett tidigt tecken på Parkinson eller demens och något som vi kanske kan använda för att diagnosticera sjukdomen i framtiden, säger Pär Stjärne.

 

Mottagningen har en koppling till den post-covid mottagningen som redan finns på Karolinska i Huddinge. Lukt- och smakmottagningen har kommit till i samarbete mellan Pär Stjärne och Johan Lundström, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Johan Lundströms forskningsområde handlar om hur hjärnan bygger upp bilden omvärlden med hjälp av lukt och smak. 
–    Jag hoppas att vi ska få större kunskap om luktsinnet, men också på att kunna utveckla nya metoder för att hjälpa patienter, nu när vi får data från många patienter, säger Johan Lundström.  

Presstjänsten Karolinska Universitetssjukhuset

08-517 740 10

presstjanst.karolinska@sll.se

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Kvinnor med obesitas behöver inte gå upp i vikt under graviditeten, enligt ny studie

Published

on

By

Riktlinjerna för viktuppgång under graviditet hos kvinnor med obesitas har länge varit ifrågasatta. Ny forskning vid Karolinska Institutet stödjer idén om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg. Resultaten publiceras i The Lancet.  

Enligt internationella riktlinjer från amerikanska Institute of Medicine (IOM) rekommenderas en kvinna med obesitas, fetma, gå upp totalt 5–9 kg under graviditeten, jämfört med 11,5–16 kg för normalviktiga. Riktlinjerna har länge varit ifrågasatta, men det har saknats evidens för att ändra dem. 

En ny studie vid Karolinska Institutet visar nu att det inte finns några ökade hälsorisker varken för modern eller för barnet vid utebliven viktuppgång hos kvinnor med obesitas klass 1 och 2 (BMI på 30-34,9 respektive 35-39,9). För kvinnor med obesitas klass 3 (BMI över 40) är utebliven viktuppgång tvärtom associerad med minskade hälsorisker.  

Studien stödjer tidigare uppmaningar om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg, enligt Kari Johansson, docent vid institutionen för medicin, Solna. 

– Vi hoppas att vår forskning kan ge underlag till en framtida uppdatering av nationella och internationella riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger hon. 

Studien är baserad på elektroniska patientjournaler och registerdata för 15 760 kvinnor med obesitas i Stockholm och på Gotland (den så kallade Stockholm Gotland Perinatal-kohorten). 11 667 av kvinnorna hade obesitas klass 1, 3160 hade obesitas klass 2 och 933 hade obesitas klass 3. De studerade graviditeterna ägde rum mellan 2008 och 2015 och gällde enkelbörd. Kvinnorna följdes upp med en medianuppföljningstid på åtta år efter förlossningen.  

Tio kända risker förknippade med viktuppgång under graviditet studerades: havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, kvarstående viktuppgång efter graviditeten, kardiometabol sjukdom hos modern, kejsarsnitt, för tidig födsel, för låg eller för hög födelsevikt hos barnet, dödföddhet och spädbarnsdöd. Riskerna viktades sedan beroende på allvarlighetsgrad i ett samlat utfallsmått. 

Sammantaget visar studien inga ökade hälsorisker vid en viktuppgång under nuvarande rekommendation eller vid utebliven viktuppgång för kvinnor med obesitas klass 1 och 2. För kvinnor med obesitas klass 3 minskade tvärtom riskerna, vid 0 kg viktuppgång sågs en riskreduktion på omkring 20 procent.  

– Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det inte är förknippat med några ökade risker för kvinnor med obesitas med en lägre viktuppgång än de 5 kg som dagens riktlinjer anger, säger Kari Johansson. 

Resultaten indikerar också att det finns anledning att ge särskilda rekommendationer till kvinnor med obesitas klass 3.  

– Till skillnad från idag skulle denna grupp kunna få separata rekommendationer, säger Kari Johansson. 

Forskarna ska nu gå vidare med liknande studier på de övriga BMI-klasserna övervikt, normalvikt och undervikt. 

Studien har skett i samarbete med University of British Columbia, Kanada, University of Pittsburgh, USA, och University of California, USA. Finansiärer var Karolinska Institutets stiftelser och fonder och Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development (NICHD).

Kari Johansson och medförfattarna Lisa Bodnar, och Jennifer Hutcheon ingår i ett WHO-initiativ för globala standarder för viktuppgång under graviditet. Åsikterna som uttrycks i studien återspeglar dock inte WHO:s åsikter. Olof Stephansson är medgrundare och medägare av en svensk graviditetsapp, One Million Babies. Inga andra intressekonflikter rapporteras. 

Publikation: ”Safety of low weight gain or weight loss in pregnancies with class 1, 2, and 3 obesity: a population-based cohort study”, Kari Johansson, Lisa M Bodnar, Olof Stephansson, Barbara Abrams, Jennifer A Hutcheon, The Lancet, online 28 March 2024, doi: 10.1016/ S0140-6736(24)00255-1. 
https://doi.org/10.1016/ S0140-6736(24)00255-1 

För mer information, kontakta:  
Kari Johansson, docent 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet 
E-post: kari.johansson@ki.se
Telefon: 070-695 49 26 

Olof Stephansson, professor, överläkare 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
 
E-post: olof.stephansson@ki.se  
Telefon: 070-748 78 25 

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Kvinnor med obesitas behöver inte gå upp i vikt under graviditeten, enligt ny studie

Published

on

By

Riktlinjerna för viktuppgång under graviditet hos kvinnor med obesitas har länge varit ifrågasatta. Ny forskning vid Karolinska Institutet stödjer idén om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg. Resultaten publiceras i The Lancet.  

Enligt internationella riktlinjer från amerikanska Institute of Medicine (IOM) rekommenderas en kvinna med obesitas, fetma, gå upp totalt 5–9 kg under graviditeten, jämfört med 11,5–16 kg för normalviktiga. Riktlinjerna har länge varit ifrågasatta, men det har saknats evidens för att ändra dem. 

En ny studie vid Karolinska Institutet visar nu att det inte finns några ökade hälsorisker varken för modern eller för barnet vid utebliven viktuppgång hos kvinnor med obesitas klass 1 och 2 (BMI på 30-34,9 respektive 35-39,9). För kvinnor med obesitas klass 3 (BMI över 40) är utebliven viktuppgång tvärtom associerad med minskade hälsorisker.  

Studien stödjer tidigare uppmaningar om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg, enligt Kari Johansson, docent vid institutionen för medicin, Solna. 

– Vi hoppas att vår forskning kan ge underlag till en framtida uppdatering av nationella och internationella riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger hon. 

Studien är baserad på elektroniska patientjournaler och registerdata för 15 760 kvinnor med obesitas i Stockholm och på Gotland (den så kallade Stockholm Gotland Perinatal-kohorten). 11 667 av kvinnorna hade obesitas klass 1, 3160 hade obesitas klass 2 och 933 hade obesitas klass 3. De studerade graviditeterna ägde rum mellan 2008 och 2015 och gällde enkelbörd. Kvinnorna följdes upp med en medianuppföljningstid på åtta år efter förlossningen.  

Tio kända risker förknippade med viktuppgång under graviditet studerades: havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, kvarstående viktuppgång efter graviditeten, kardiometabol sjukdom hos modern, kejsarsnitt, för tidig födsel, för låg eller för hög födelsevikt hos barnet, dödföddhet och spädbarnsdöd. Riskerna viktades sedan beroende på allvarlighetsgrad i ett samlat utfallsmått. 

Sammantaget visar studien inga ökade hälsorisker vid en viktuppgång under nuvarande rekommendation eller vid utebliven viktuppgång för kvinnor med obesitas klass 1 och 2. För kvinnor med obesitas klass 3 minskade tvärtom riskerna, vid 0 kg viktuppgång sågs en riskreduktion på omkring 20 procent.  

– Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det inte är förknippat med några ökade risker för kvinnor med obesitas med en lägre viktuppgång än de 5 kg som dagens riktlinjer anger, säger Kari Johansson. 

Resultaten indikerar också att det finns anledning att ge särskilda rekommendationer till kvinnor med obesitas klass 3.  

– Till skillnad från idag skulle denna grupp kunna få separata rekommendationer, säger Kari Johansson. 

Forskarna ska nu gå vidare med liknande studier på de övriga BMI-klasserna övervikt, normalvikt och undervikt. 

Studien har skett i samarbete med University of British Columbia, Kanada, University of Pittsburgh, USA, och University of California, USA. Finansiärer var Karolinska Institutets stiftelser och fonder och Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development (NICHD).

Kari Johansson och medförfattarna Lisa Bodnar, och Jennifer Hutcheon ingår i ett WHO-initiativ för globala standarder för viktuppgång under graviditet. Åsikterna som uttrycks i studien återspeglar dock inte WHO:s åsikter. Olof Stephansson är medgrundare och medägare av en svensk graviditetsapp, One Million Babies. Inga andra intressekonflikter rapporteras. 

Publikation: ”Safety of low weight gain or weight loss in pregnancies with class 1, 2, and 3 obesity: a population-based cohort study”, Kari Johansson, Lisa M Bodnar, Olof Stephansson, Barbara Abrams, Jennifer A Hutcheon, The Lancet, online 28 March 2024, doi: 10.1016/ S0140-6736(24)00255-1. 
https://doi.org/10.1016/ S0140-6736(24)00255-1 

För mer information, kontakta:  
Kari Johansson, docent 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet 
E-post: kari.johansson@ki.se
Telefon: 070-695 49 26 

Olof Stephansson, professor, överläkare 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
 
E-post: olof.stephansson@ki.se  
Telefon: 070-748 78 25 

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Påskhälsningar från Attana

Published

on

By

Det är med många nya idéer som jag är åter vid rodret av Attana.

Från sensommaren fram tills nu har jag haft möjligheten att ägna mig nästan uteslutande åt det som jag är bäst på och som bygger värde åt Attana; Att tillsammans med mina kollegor samverka med våra kunder för att öka användningen av vår teknik hos dem, men också att samla in deras idéer om hur vi kan göra vårt erbjudande ännu bättre, givet den unika teknik vi har.

Daniel Wallinder, som är den som kan Attanas instrument utan och innan allra bäst, har tillsammans med mig besökt flera kunder och samlat in deras feedback. Daniel har utvecklat en beta-version av ny mjukvara som knyter samman instrument med utvärdering på ett effektivt sätt. Den kommer att öka användarvänligheten och effektiviteten signifikant. Koncepten kommer från flera håll men är till stor del baserat på det förenklade användandet som vi använt inom diagnostiken med våra immunitetsprofiler. Jag är övertygad om att detta kommer att generera merförsäljningen till våra befintliga kunder och bidra till ökad nyförsäljning.

 

En annan viktig lärdom under åren har varit att säkerställa flera användare hos kunderna. Vi ser att detta ökar nyttjandegraden av instrumenten och därigenom värdet av Attanas teknik ute hos våra kunder. Ahmed Ibrahim, som är ansvarig för våra applikationer, har lett vårt arbete med förbättrad online utbildning, som också inkludera flertalet instruktionsvideor. Som ett resultat har vi under det senaste halvåret breddat användandet hos våra viktigaste kunder. Detta har redan genererat merförsäljning av sensorchip och vi ser positiva tendenser att öka försäljningen av serviceavtal.

 

För att möta den ökade efterfrågan av sensorchip är vi mitt i en process att skala upp produktionen. Även här har Daniel och Ahmed tillsammans med Prasad Anaspure genomfört viktiga förbättringar som kommer att sänka produktionskostnaderna av förbrukningsvaror och förenkla logistiken vid kundleveranser.

 

Prasad är placerad i Kalmar och leder utvecklingen av immunitetsprofiler i samverkan med Prof. Ian Nicholls vid Linneuniversitetet. Vi har riktigt lovande resultat på gång inom flera sjukdomar, men framför allt vill jag lyfta fram hepatit B och borrelia, där vi ser att vi kommer kunna göra skillnad i närtid. Det leder oss också vidare till att vi har identifierat kommersiella samarbetspartners för våra immunitetsprofiler. Vi hoppas att under hösten komma i gång i mindre kommersiell skala i ett europiskt land som visat stor kommersiell mognad för immunitetsprofiler. Då det är många aktörer involverade för att få hela kedjan att fungera på ett affärsmässigt skalbart sätt, blir det en av mina huvuduppgifter det kommande halvåret.

 

Thomas Ljungberg, vår säljchef, har strukturerat processen kring våra kunder i USA. Vi har haft utmaningar med transporter och logistik till USA under och efter pandemin, men nu har vi löst det, vilket bl.a. exemplifieras av den uppgraderingsordern om 1,5MSEK vi fick nu i mars 2024 från en av våra USA-kunder. Thomas och teamet har gjort en fantastisk insatts här och vi räknar med flera positiva nyheter från USA inom 12 månader. Som ett led i detta börjar Sebastin Santosh Martin i april som applikationsspecialist med inriktning på USA. Sebastin tar även med sig ett bra nätverk i Sverige och kommer att ansvara för ett projekt tillsammans ett svenskt universitet som är under uppstart.

 

Vi har haft mycket bra och täta dialoger med många kunder och det finns inte utrymme att nämna alla i denna påskhälsning, men som en liten blänkare inför påsken är det värt att lyfta fram att vår italienska kund, Mario Negri institutet, som utför riktigt spännande forskning med hjälp av Attanas teknik. Jag hoppas på att inom kort återkomma med mer information från dem.

 

Glad Påsk!

Teodor Aastrup

Grundare och VD Attana AB

 

 

För ytterligare information, kontakta:

Teodor Aastrup

VD Attana AB
ir@attana.com

+46 708862300

Styrelsen för Attana AB bedömer att informationen i detta pressmeddelande ej är av kurspåverkande karaktär men att det alltjämt är av betydande vikt att enhetligt via offentliggörandet kommunicera informationen till bolagets intressenter.

Om Attana

Attana AB grundades 2002 med idén att effektivisera forskning och utveckling av nya läkemedel genom biologisk interaktionskarakterisering i realtid. Baserat på sina patenterade teknologier säljer bolaget uppdragsforskning och egenproducerade analysinstrument samt ett in vitro diagnostiskt (IVD) verktyg, Attana Virus Analytics (AVA), till läkemedelsbolag, bioteknikföretag och akademiska institutioner. Mer information om Attanas forskningstjänster och produkter finns på www.attana.com eller kontakta sales@attana.com

Taggar:

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.