Connect with us

Marknadsnyheter

Många får betablockerare i onödan efter hjärtinfarkt

Published

on

Hälften av alla patienter som skrivs ut från sjukhus efter en hjärtinfarkt får behandling med betablockerare i onödan. Det visar en ny studie publicerad i New England Journal of Medicine.

”Jag är övertygad om att det här kommer att påverka framtida praxis”, säger Tomas Jernberg, professor vid Karolinska Institutet och forskningsledare för studien.

När patienter skrivs ut från sjukhusen efter en akut hjärtinfarkt får de i dag regelmässigt insatt en behandling med läkemedel av typen betablockerare som till exempel metoprolol, bisoprolol. Nu visar ny forskning att cirka hälften av dem inte har någon nytta av behandlingen och borde inte få den alls. Det handlar om de patienter som drabbats av en liten hjärtinfarkt med bibehållen hjärtfunktion i efterförloppet (se faktaruta). Studien kommer att förändra hur patienterna behandlas i framtiden, menar forskningsledaren och sistaförfattaren till studien, professor Tomas Jernberg vid institutionen för kliniska vetenskaper, Karolinska Institutet.

– Jag är övertygad om att det här kommer att påverka framtida praxis. Den här studien har redan nämnts i de europeiska riktlinjerna för hjärtsjukvård, så resultatet är efterfrågat, säger han.

Projektet har letts av forskare vid Karolinska Institutet, Lunds och Uppsala universitet. Drygt 5 000 patienter vid 45 sjukhus i Sverige, Estland och Nya Zeeland som drabbats av en liten hjärtinfarkt lottades till att antingen få eller inte få betablockare vid utskrivning.

Studien började i september 2017 och patienterna följdes upp till november 2023. Då hade 7,9 procent av dem som fått betablockerare drabbats av det primära utfallsmåttet död eller ny hjärtinfarkt, att jämföra med 8,3 procent av dem som inte hade fått betablockerare. En skillnad som inte är statistiskt signifikant. Inte heller i de sekundära utfallsmåtten sågs någon skillnad mellan grupperna.

Resultatet innebär för ovanlighetens skull att läkemedelsbehandlingen blir enklare och billigare för alla parter, menar Tomas Jernberg.

– Oftast brukar nya studier leda till att patienterna ska ta ytterligare ett läkemedel. Men i det här fallet så innebär det att patienterna ska ta ett läkemedel mindre.

Men han vill genast varna patienter från att avsluta sin behandling på eget bevåg. Dessutom handlar den aktuella studien bara om effekten av att sätta in behandlingen efter en liten hjärtinfarkt, inte efter en större. Inte heller visar den något om effekterna av att sätta ut behandlingen. Men än viktigare är att utsättning av läkemedel alltid ska ske i samråd med den behandlande läkaren.

– Detta av flera skäl. Det kan finnas andra orsaker, andra diagnoser, som ligger bakom att man får betablockare. Sedan är det ju så att om man ska sluta så bör man sätta ut betablockerare successivt. Gör man det för fort kan man få en del hjärtklappning och andra obehag. Så det är jätteviktigt att man pratar med sin doktor innan man avslutar någon hjärtmedicinering, säger Tomas Jernberg.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet och Hjärtlungfonden. Forskarna rapporterar att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation:

“Beta-blockers after Myocardial Infarction and Preserved Ejection Fraction” Troels Yndigegn, Bertil Lindahl, Katarina Mars, Joakim Alfredsson, Jocelyne Benatar, Lisa Brandin, David Erlinge, Ola Hallen, Claes Held, Patrik Hjalmarsson, Pelle Johansson, Patric Karlström, Thomas Kellerth, Toomas Marandi, Annica Ravn-Fischer, Johan Sundström, Ollie Östlund, Robin Hofmann, Tomas Jernberg. New England Journal of Medicine, online 7 april 2024.

Fakta:

I Sverige får cirka 20 000 personer varje år en hjärtinfarkt. Hälften av dem får en liten hjärtinfarkt med bibehållen hjärtfunktion efteråt. Det innebär att hjärtat fortfarande klarar att pumpa ut mer än 50 procent av volymen i hjärtats vänstra kammare, så kallad bevarad vänsterkammarfunktion.

Orsakerna bakom dagens praxis där alla får betablockerare efter hjärtinfarkt kan spåras tillbaks till 1980-talet då studier otvetydigt visade att det var positivt. Men sedan dess har övrig hjärt-kärlbehandling blivit bättre samtidigt som diagnostiken också har förbättrats, vilket gör att läkare nu upptäcker många av de hjärtinfarkter som aldrig klassades som infarkter förr. Detta tillsammans med det faktum att förekomsten av hjärtinfarkt stadigt har minskat sedan 1980-talet innebär att dagens hjärtinfarkter generellt sett är mindre och med en högre andel som har en bevarad vänsterkammarfunktion.

Källa: Tomas Jernberg.

För mer information, kontakta:
Tomas Jernberg, professor
Institutionen för kliniska vetenskaper, Karolinska Institutet
E-post: tomas.jernberg@ki.se
Telefon: 070 167 14 74

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Tekniks analys med Semir Hasanbegovic

Published

on

By

Semir Hasanbegovic gör teknisk analys på aktier

Semir Hasanbegovic på Di har gjort tekniska analyser på aktierna i Ericsson, Novo Nordisk, Volvo Cars, SAAB och Dynavox. Han går metodiskt igenom respektive företags aktiegraf.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Nvidia har presenterat sin kvartalsrapport, aktierna stiger i efterhandeln

Published

on

Graf över Nvidia-aktien

Ikväll släppte Nvidia sin kvartalsrapport och i efterhandeln stiger aktien. Mottagandet är inte bara viktigt för Nvidia, det är viktigt för hela aktiemarknaden som just nu balanserar mellan rädsla för nedgång och möjligheter med AI.

Snart börjar företagets analytikersamtal så då blir nästa punkt som kan påverka aktien, sedan lär mer omfattande analytikeruppdateringar komma som påverkar aktien när handeln inleds imorgon.

Samtidigt slog Alphabets aktie ett nytt rekord tidigare idag efter att deras nya AI-modell Gemini 3 togs emot väl av användarna. Företaget är nu i den trevliga positionen av att både tjäna enormt mycket pengar och vara en ledare inom AI.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Belåning av aktieportfölj – Fördelar och nackdelar

Published

on

Mobil med graf

Belåning av aktieportfölj, även känt som marginallån eller värdepapperskredit, innebär att man använder sina aktier och andra värdepapper som säkerhet för att låna pengar från sin bank eller värdepappersföretag. Detta finansiella verktyg har blivit allt mer populärt bland svenska investerare som vill frigöra kapital utan att sälja sina investeringar. Men som med alla finansiella instrument finns det både betydande fördelar och påtagliga risker att överväga.

Vad är belåning av aktieportfölj?

Vid belåning av aktieportfölj lånar investeraren pengar med sina värdepapper som säkerhet. Enligt jämförelsesajten Comparia.se har kreditgivaren vanligtvis en belåningsgrad på 50-70% av portföljens värde, beroende på vilka tillgångar som ingår. Detta innebär att om din aktieportfölj är värd 1 miljon kronor, kan du typiskt låna mellan 500 000 och 700 000 kronor.

Lånet är flexibelt och fungerar ofta som en kreditlinje där du kan dra pengar efter behov, upp till den fastställda kreditramen. Räntan är vanligtvis rörlig och ofta kopplad till styrräntan plus en marginal.

Fördelar med belåning av aktieportfölj

1. Behåller ägarskap och potential för värdeökning

Den främsta fördelen är att du kan frigöra kapital utan att sälja dina aktier. Detta innebär att du fortsatt äger aktierna och kan dra nytta av eventuella framtida värdeökningar och utdelningar. För långsiktiga investerare som tror på sina innehav men behöver likvida medel är detta särskilt attraktivt.

2. Skatteeffektivitet

Genom att belåna istället för att sälja aktier undviker du att utlösa kapitalvinstskatt. Detta kan vara särskilt värdefullt om du har aktier med stora orealiserade vinster. Skatten skjuts upp tills du faktiskt säljer aktierna, vilket kan ge betydande skattefördelar över tid.

3. Flexibilitet i användning

Pengarna från belåningen kan användas till vilket lagligt syfte som helst – köpa fler aktier, investera i fastigheter, starta företag, finansiera större inköp eller täcka tillfälliga kassaflödesproblem. Denna flexibilitet gör belåningen till ett mångsidigt finansiellt verktyg.

4. Gynnsam ränta

Eftersom lånet är säkerställt av värdepapper erbjuder banker vanligtvis lägre räntor än för blancolån. Räntan är ofta konkurrensmässig jämfört med andra kreditformer, särskilt för större belopp.

5. Enkel administration

De flesta banker erbjuder belåning genom internetbanken där du enkelt kan följa din belåningsgrad och dra pengar när det behövs. Administrationen är minimal jämfört med andra lånetyper.

6. Möjlighet till hävstång

För mer sofistikerade investerare kan belåning användas för att skapa hävstång i portföljen genom att köpa fler aktier med lånade pengar. Detta kan potentiellt öka avkastningen, men kommer också med ökad risk.

Nackdelar och risker

1. Marginalkrav och tvångsförsäljning

Den största risken med belåning är att om aktiekurserna faller kraftigt kan du hamna över den tillåtna belåningsgraden. När detta händer kräver banken att du antingen sätter in mer pengar eller säljer aktier för att minska lånet. I värsta fall kan banken tvångsförsälja dina aktier, ofta på en ogynnsam tidpunkt när priserna är låga.

2. Förstärkt risk vid börsfall

Belåning förstärker både vinster och förluster. Om marknaden faller påverkas inte bara värdet på dina aktier negativt, utan du har också ett lån att betala ränta på och potentiellt återbetala. Detta skapar en dubbel exponering mot marknadens rörelser.

3. Räntekostnad

Även om räntan ofta är gynnsam måste du betala ränta på det lånade beloppet oavsett hur dina investeringar presterar. Under perioder med låg eller negativ avkastning på aktiemarknaden kan räntekostnaden äta upp din totala avkastning.

4. Komplexitet och överbelåning

Det kan vara frestande att belåna för mycket, särskilt när marknaden går bra. Många investerare överskattar sin risktolerans och hamnar i en situation där de inte kan hantera om marknaden går ner. Komplexiteten i att hantera belåningsgrader kan också leda till misstag.

5. Psykologisk stress

Att ha lån mot sin aktieportfölj kan skapa betydande psykologisk stress, särskilt under volatila perioder på marknaden. Rädslan för tvångsförsäljning kan leda till irrationella beslut och sömnlösa nätter.

6. Begränsad diversifiering

När aktier används som säkerhet kan det begränsa din möjlighet att diversifiera portföljen eller göra stora ombalanseringar, eftersom vissa aktier kanske inte kan säljas utan att påverka belåningsgraden.

Vem passar belåning för?

Belåning av aktieportfölj passar bäst för:

  • Erfarna investerare med god förståelse för marknadsrisk och volatilitet
  • Investerare med stor portfölj där belåningen utgör en mindre del av totala tillgångarna
  • Långsiktiga investerare som inte planerar att sälja sina aktier inom kort
  • Personer med stabil inkomst som kan hantera räntebetalningar även under svåra perioder
  • Investerare med låg skuldsättning i övrigt

Belåning är inte lämplig för:

  • Nybörjare på aktiemarknaden
  • Personer som redan har hög skuldsättning
  • Investerare som inte kan hantera stress och volatilitet
  • De som ser belåning som ”gratis pengar”

Praktiska råd och strategier

Sätt konservativa gränser

Använd aldrig maximal belåningsgrad. En tumregel är att hålla belåningen under 30-40% av portföljens värde för att ha buffert om marknaden går ner.

Diversifiera säkerheter

Ha en väldiversifierad portfölj som säkerhet. Undvik att belåna mot enskilda aktier eller sektorer som kan vara extra volatila.

Ha likviditetsbuffert

Håll alltid kontanter eller likvida tillgångar tillgängliga för att kunna hantera pressade marginaler utan tvångsförsäljning.

Förstå villkoren

Läs och förstå alla villkor i ditt belåningsavtal, inklusive hur belåningsgrader beräknas och när marginalkrav kan utlösas.

Regelbunden uppföljning

Följ din belåningsgrad regelbundet och var beredd att agera snabbt vid marknadsvolatilitet.

Slutsats

Belåning av aktieportfölj kan vara ett kraftfullt finansiellt verktyg för rätt typ av investerare i rätt situation. Fördelarna med att behålla ägarskap i sina investeringar samtidigt som man frigör kapital är uppenbara.

Men riskerna är verkliga och påtagliga. Tvångsförsäljning vid börsnedgång, förstärkt exponering mot marknadsrisk och den psykologiska stressen som kommer med belåning gör att detta verktyg kräver noggrann övervägning och disciplinerad riskkontroll.

För de som väljer att belåna sin aktieportfölj är nyckeln att vara konservativ med belåningsgraden, ha en väldiversifierad portfölj som säkerhet, och alltid ha en plan för hur man ska hantera marknadsvolatilitet. Som med alla investeringsbeslut bör man överväga att konsultera finansiell rådgivning innan man fattar beslutet att belåna sin portfölj.

Kom ihåg att tidigare prestanda inte är en garanti för framtida resultat, och att alla investeringar innebär risk för förlust. Belåning förstärker denna risk och bör därför endast användas av investerare som fullt ut förstår och kan hantera konsekvenserna.

Continue Reading

Trending

Copyright © 2025 Tanalys