Världens första professionella polisstyrka, The London Metropolitan Police, avskräckte från brottslighet och minskade våldsbrotten markant när den infördes för knappt 200 år sedan. Det visar en studie i nationalekonomi som undersöker förhållandet mellan polisnärvaro och brottslighet med hjälp av historiska data.
Professionella poliskårer är en självklar del av det straffrättsliga systemet i dag. Men i vilken grad de avskräcker från brottslighet kan vara svårt att mäta. Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, och Anna Bindler, forskare vid universitetet i Köln, undersöker relationen mellan polisnärvaro och brottslighet genom att titta på ursprunget till det moderna polisväsendet: införandet av The London Metropolitan Police (The Met) år 1829. The Met introducerades i ett område med 11 kilometers radie runt Charing Cross i London – områdena utanför den radien och the City of London exkluderades.
Före the Met var polisarbetet i London decentraliserat, lokalt organiserat och mestadels reaktivt. Ett system med belöningar som tillskott till relativt låga löner gav incitament till att gripa brottslingar, men avskräckte dem inte från att begå brott från första början.
– Den nya poliskåren innebar en betydande utökning av antalet poliser, men kanske viktigast av allt var att polismännens uppgifter skiftades fokus, från ett reaktivt till ett brottsförebyggande och avskräckande polisiärt arbete. Polismännen började patrullera regelbundet, i igenkännbara uniformer, för att förhindra brott, säger Randi Hjalmarsson.
The Met kännetecknades också av organisatoriska förändringar: centraliserat polisarbete med en betoning på högkvalitativt, professionellt beteende.
Att i detalj mäta brottslighet och polisarbete nästan 200 år tillbaka i tiden är en stor utmaning. Forskarna har använt sig av flera olika arkiv som källor, inklusive digitaliserade rapporter om rättegångar vid Old Bailey (brottmålsdomstolen för London och Middlesex), dagliga rapporter om brott från åtta polisstationer i hela London från tiden före och efter införandet av The Met, samt administrativa personalregister. De har jämfört brottsnivåerna före och efter införandet av den nya polisorganisationen, och beroende på datakälla kunde de också jämföra dessa förändringar med förändringar i brottslighet i områden utanför The Mets upptagningsområde.
– Vår slutsats är att skapandet av den första professionella poliskåren på många sätt var en succé, säger Randi Hjalmarsson.
Analyser av vittnesmål från rättegångar vid The Old Bailey visar att den nya poliskåren verkligen var synlig på platser inom The Mets upptagningsområde. Våldsbrotten minskade markant, antalet rån med över 40 procent i de inre delarna av London. Det syns ingen tydlig minskning av egendomsbrott, som stölder och inbrott, men det finns belägg för att detta kan bero på att fler brott anmäldes och klarades upp. Och fler anmälda brott kan också ses som en framgång för den nya polisstyrkan.
– Vi ser att införandet av en professionell poliskår ökade säkerheten genom att avskräcka från brottslighet och öka viljan att anmäla brott. Om dagens debatt om polisreformer och budgetnedskärningar resulterar i minskade polisstyrkor eller till och med stängning av lokala stationer, kan våra resultat vid en första anblick peka mot att brottsligheten skulle kunna öka, säger Randi Hjalmarsson, men höjer samtidigt ett varningens finger:
– Även om det finns många paralleller mellan dagens debatt om polisreformer och den för tvåhundra år sedan – vad gäller våldsanvändning, opartiskhet, kvalitet, centralisering och storlek på poliskåren – så finns det också många skillnader, både inom det straffrättsliga systemet och i samhället i stort.
Studien ”The Impact of the First Professional Police Forces on Crime” är publicerad i Journal of the European Economic Association och finns på https://doi.org/10.1093/jeea/jvab011
Kontakt:
Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi, randi.hjalmarsson@economics.gu.se, 0722-425 222
Maria Norrström
Kommunikationsansvarig
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Telefon: 031–786 1247, 070–922 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 7 000 studenter, 500 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av drygt 100 handelshögskolor i världen som är ”triple crown”-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. www.handels.gu.se