Muslimska elever upplever utsatthet i skolmiljön baserat på deras religiösa identitet. Känslor av att inte bli förstådda eller inte passa in påverkar bland annat deras val av gymnasium. Det visar en avhandling som undersökt erfarenheter bland elever i Göteborg.
Avhandlingen baseras på intervjuer och observationer som genomförts på ett förortsgymnasium i Göteborg under fyra terminer. På skolan finns en stor andel elever som identifierar sig som muslimer. Den ligger även i ett socioekonomiskt utsatt område där genomsnittsbetyg och gymnasiebehörighet är lägre än genomsnittet i staden.
– De muslimska elevernas erfarenheter av skolan ser väldigt olika ut beroende på olika faktorer som klass, migrationshistoria, kön och etnicitet, samtidigt som erfarenheten av att vara just muslim många gånger är den faktor som framträder tydligast, säger Christopher Ali Thorén, som skrivit avhandlingen.
Känslor som påverkar skolvalet
I forskningen framkommer att de muslimska eleverna ofta har genomtänkta analyser och strategier för att hantera sin situation. Till exempel handlar det om hur de resonerar inför skolvalet.
– När de berättade om hur de tänkte inför att söka gymnasium handlade det ofta om att undvika utsatthet. Utifrån egna erfarenheter, eller närståendes berättelser, upplevde eleverna att de skulle vara mer exponerade för rasism och islamofobi i skolorna i centrum, där det finns få eller inga andra muslimer, säger Christopher Ali Thorén.
Eleverna vittnar om att deras religionsutövning, till exempel bön, fasta och klädval, ofta ses som ”störningsmoment” och upplever att deras religiösa identitet betraktas som ett hinder snarare än en tillgång i skolan. Många uttrycker känslan av att vara både osynliggjorda och hypersynliga samtidigt.
– Eleverna kan uppleva sig osynliggjorda när de exempelvis inte kan fira sina högtider som alla andra eller inte får en plats att be i skolan. I andra fall kan de i stället bli obekväma av en överdriven uppmärksamhet för att de bär sjal eller behöver ta avstånd från terrorism.
Tryggare i förortsgymnasiet
På förortsgymnasiet tycker många att de undviker detta problem eftersom de inte sticker ut lika mycket och känner sig mer hemma i skolmiljön. Bland annat upplever eleverna en större accepteras som muslimer, men framför allt att lärare intresserar sig för dem och försöker förstå dem som individer.
– De vill att lärarna ska kunna se bortom deras bakgrund när det är oväsentligt för undervisningen och erkänna dem som lärande subjekt. Det vill säga någon som har förmågan och viljan att lära. En elev som det går att ha förväntningar på, säger Christopher Ali Thorén.
Med ökad kunskap om hur muslimska elever upplever sin skolgång kan lärare och annan skolpersonal få bättre verktyg att diskutera relaterade frågor och erbjuda stöd till utsatta minoriteter.
– En ytterligare förhoppning är att muslimska elever och deras föräldrar kan använda sig av forskningen för att tänka kring sin egen eller sina barns situation i skolan, säger han.
Kontakt: Christopher Ali Thorén, doktor i samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, telefon: 073-402 64 91, e-post: christopher.thoren@gu.se
Digital publicering: Muslimer, skolan och förorten: Muslimska gymnasieelevers orienteringar och strävan efter erkännande
Matilda Lindmark
Kommunikatör
Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Telefon: 031–786 2669
E-post: matilda.lindmark@gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av sju fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.