Företagsekonomi är idag högskolans största ämne men det har inte alltid haft en självklar plats bland de högre utbildningarna. I en ny bok undersöker Henrik Björck, professor i idéhistoria vid Göteborgs universitet, spänningen mellan vetenskap och affärer i diskussionerna som fördes kring handelshögskolans framväxt.
Handelshögskolan i Göteborg firar 100 år i år. Att ett världsligt ämne som ekonomi skulle få en plats bland högre utbildningar och vetenskap mötte från början motstånd. I boken Vetenskap och affärer studerar idéhistoriker Henrik Björck de aktörer och drivkrafter som låg bakom ekonomiutbildningens akademisering.
– Historiskt har universiteten velat dra en gräns mot undervisningsområden som vård, skola och affärer då det ansetts finnas en motsättning mellan så världsliga ting och vetenskap. När företagsekonomi skulle introduceras vid universitetet på 1950-talet föreslogs det till och med att ämnet skulle döpas om till ”företagsvetenskap”, säger Henrik Björck.
Hans bok tar sin början kring sekelskiftet 1900. Vid denna tid fanns det en stor skillnad i status mellan statliga ämbetsmän och handelsmän. Detta var särskilt tydligt bland huvudstadens departement, statliga förvaltningar och dess riddarhus. När Stockholm år 1909 får en handelshögskola finns det tydliga professionella intressen bakom.
– En av handelshögskolans betydande donatorer, Knut Wallenberg, sägs ha uttryckt att ”det spelar ingen roll vad de lär sig, huvudsaken är att de får en högre utbildning”. Han menade att det var bristen på högre utbildning, hyfs och vetande som var orsaken till att statliga ämbetsmän och jurister såg ner på affärsmän och näringsidkare.
”I Göteborg skriver man fakturor men inga dikter”
I Sveriges handelsstad Göteborg fanns tidigt initiativ till en högre utbildningsanstalt för handel. Också här var det viktigt att höja anseendet med hjälp av bildning.
– Det fanns aktörer som motsatte sig talesättet att ”I Göteborg skriver man fakturor men inga dikter”. Dessa ville få bort stämpeln på Göteborg som ”krämarstad” genom högre utbildning. Men när de första initiativen togs till det som kom att bli Göteborgs högskola 1891 var det tal om en högre utbildningsanstalt för handel, säger Henrik Björck.
På grund av intressemotsättningar kom det att dröja till 1923 innan Göteborg startade en egen handelshögskola. Då med hjälp av flera stora donatorer.
– I Göteborg fanns det aktörer vid Chalmers och på andra håll som drev ett slags triangeldrama. Man spelade ut staden, staten och donatorerna mot varandra. De kunde få en donator att skänka en massa pengar på villkor att stadsfullmäktige stod för driften. Donationen räckte till ett bygge och då kunde stadsfullmäktige påta sig driften på villkor att riksdagen fattade beslut om att också gå in och stödja.
Både handelshögskolan i Stockholm och den i Göteborg hämtade sin förebild från de tyska Handelshochschulen. Under sent 1800-tal var Tyskland det vetenskapliga föregångslandet och de nystartade Handelshochschulen fick stor popularitet.
– Det blev en modefluga och man pratade om en ”handelshögskolrörelse”. Även de mer sentida handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg drabbades relativt snabbt av ett översökningsproblem, säger Henrik Björck.
Det verkliga erkännandet kom när de båda svenska handelshögskolorna tilldelades disputationsrätt och doktorsgrad år 1946 respektive 1950.
– Det var som att få en stämpel på att ”nu är ni vetenskapliga och riktiga högskolor”. Under 1900-talets andra hälft kom sedan ämnet företagsekonomi att mer och mer inkorporeras i de traditionella universiteten.
Genom att studera mer eller mindre avslutade processer i historien tror Henrik Björck att man kan få perspektiv på dagens oavslutade processer och mönster.
– Att förena ekonomi och humaniora är inte så vanligt men under mina undersökningar har jag träffat civilekonomer som varit så uppmuntrande nyfikna på att få perspektiv på sin egen verksamhet och sitt ämne. Historien är ett sätt att ta ett halvt steg tillbaka från allt som händer här och nu, att se vad det här ingår i för mönster och större sammanhang.
Kontakt:
Henrik Björck, tel: 031-786 19 29, e-post: henrik.bjorck@lir.gu.se
Johanna Hillgren
Kommunikatör, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Telefon: 076–618 10 68
E-post: johanna.hillgren@gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.