Connect with us

Marknadsnyheter

Näringsinnehållet i glutenfria livsmedel nästan samma som i vanliga produkter – ingen särskild nytta för andra än glutenintoleranta

Published

on

Glutenfria livsmedel innehåller lika mycket kostfiber och viktiga mineralämnen såsom järn, kalcium och magnesium som motsvarande produkter med gluten. Däremot innehåller de betydligt mindre protein, framgår det av en ny undersökning som gjorts av Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Livsmedelsverket.

”Glutenfria produkter är nödvändiga för glutenintoleranta, som inte kan äta råg, vete och korn på grund av att de innehåller glutenprotein. Med tanke på näringsinnehållet ger glutenfria produkter inga särskilda fördelar för andra”, säger specialforskare Helena Pastell på Livsmedelsverket.

Glutenintoleranta får hjälp för att planera glutenfri kost från certifierade näringsterapeuter.

”Det är glädjande att glutenfria produkter innehåller lika mycket av de flesta nödvändiga näringsämnen som vanliga livsmedel. Glutenfria produkter innehåller dock mindre protein, vilket man bör beakta när man planerar kosten”, säger specialsakkunnig Heli Reinivuopå THL.

Vissa produkter innehåller mer tungmetaller

Tungmetallhalterna var högre i några av de glutenfria livsmedel som var med i undersökningen än i vanliga produkter. De glutenfria livsmedlen innehöll mer nickel och bly. Blyhalten i spannmålsprodukterna överskred dock inte EU:s övre gränser. De halter som konstaterades anses inte utgöra en hälsorisk även om det inte finns några gränsvärden för nickel.

Arsenik konstaterades främst i produkter som innehöll ris, men halterna var mycket låga.

”Tungmetallerna är hälsofarliga i stora doser, och därför är det viktigt att regelbundet kontrollera dem”, säger forskare Janne Järvinen på Livsmedelsverket.

Han påpekar dock att undersökningen endast omfattade ett begränsat antal livsmedel och att det därför inte är möjligt att generalisera resultaten så att de ska gälla alla glutenfria produkter. Dessutom kan tungmetallhalterna variera per parti.

”Även om tungmetallhalterna inte var särskilt höga, bör man i produktutvecklingen fortfarande tänka på hur de kan minskas”, säger Järvinen.

Användningen av glutenfria livsmedel har ökat markant

Glutenfria produkter blir allt mer populära. Under de senaste tio åren har försäljningen ökat med 150 procent per konsument i Finland. Även andra än glutenintoleranta köper glutenfria produkter.

”Glutenfria produkter är avsedda för personer som lider av celiaki. Under de senaste åren har glutenfri kost dock blivit trendig och användningen av glutenfria produkter verkar också höra till olika modedieter som undviker sädesslag”, säger Reinivuo.

I de nordiska länderna lider 1–2 procent av befolkningen av celiaki, vilket är mer än i resten av världen.

Den högre förekomsten påverkas troligen av genetisk predisposition och av att diagnostiken av celiaki är bra i de nordiska länderna. Dessutom äter vi i de nordiska länderna av hävd många spannmålsprodukter som innehåller gluten, och därför finns det mer forskning i symtom som eventuellt härrör från dem.

Behandlingen mot celiaki är att patienten under resten av livet har en glutenfri kost utan gluteninnehållande sädesslag, dvs. vete, råg och korn. I samband med en glutenfri kost är det viktigt att se till att kosten är varierad och hälsosam.

I det nordiska projektet undersöktes näringsinnehållet och tungmetallhalterna i glutenfria produkter som säljs i Finland, Norge och Sverige.

Undersökningen var omfattande och i laboratoriet analyserades näringsämnena och tungmetallerna i 37 glutenfria produkter. Analysresultaten jämfördes med litteraturvärden av livsmedel som innehåller gluten och som är avsedda för motsvarande användning. Båda grupperna bestod av produkter från följande grupper: mjöl, frukostflingor, müsli, bröd och kex.

Are gluten-free products a healthier alternative? A pilot study on nutrients and heavy metals​

Mer information:

Helena Pastell
specialforskare
Livsmedelsverket
tfn: +358 50 375 0968
e-post: helena.pastell@ruokavirasto.fi

Heli Reinivuo
specialsakkunnig
THL
tfn: +358 29 524 8733
e-post: heli.reinivuo@thl.fi

Janne Järvinen
forskare
Livsmedelsverket
tfn: +358 50 439 6763
e-post: janne.jarvinen@ruokavirasto.fi

Continue Reading

Marknadsnyheter

Narkotika historiskt billigt

Published

on

By

Flera narkotikasorter idag är historiskt billiga. Det visar en ny rapport från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) som beskriver gatupriser på narkotika med ett perspektiv på 35 år.

– 2023 kostade amfetamin omkring 200 kronor per gram, vilket är mindre en fjärdedel av prisnivån för 35 år sedan om man tar hänsyn till inflationen, säger Ulf Guttormsson, avdelningschef på CAN.

Heroinet har fallit lika kraftigt i pris. Även för hasch och kokain syns prisnedgångar i ett 35-årigt perspektiv, om än inte lika kraftiga.

Rapporten visar samtidigt att priserna nominellt legat på ungefär samma nivå under de senaste åren.

– Narkotikapriserna 2023 ligger på ungefär samma nivå 2019, trots att det under senare år har inträffat en rad händelser i omvärlden som hade kunnat medföra ökningar. Exempel på detta är pandemin med åtföljande rese- och transportrestriktioner, avlyssnad kommunikation mellan kriminella, allmän kostnadsökning till följd av ökad inflationstakt, samt en försämrad kronkurs. Beslagen av narkotika har dessutom varit omfattande samtidigt som konfliktnivåerna mellan kriminella nätverk varit exceptionella, säger Ulf Guttormsson.

CAN samlar även in priser på insmugglade cigaretter och alkoholdrycker. I årets rapport har omsättningen för dessa varor beräknats för första gången. För alkoholdrycker uppgick den till 0,7 miljarder och för cigaretter till 0,1 miljarder.

Rapporten Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988–2023 bygger på information som CAN regelbundet samlar in från Sveriges samtliga 27 polisområden. Med gatupriser avses priser vid köp av mindre mängder i konsumentledet och med grossistpriser avses priser vid försäljning av större partier.

Kontakt

Ulf Guttormsson
Avdelningschef

072-371 43 19

ulf.guttormsson@can.se

 

 —

Sara Kristensson
Kommunikationschef
072-371 43 21
sara.kristensson@can.se

CAN är ett nationellt kompetenscentrum som tar fram och sprider kunskap om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar.

Vi följer konsumtions- och skadeutvecklingen genom undersökningar och forskning. Myndigheter och organisationer använder kunskap från CAN som underlag för beslut och insatser. Vi är en del av civilsamhället och i vår styrelse finns representanter för våra medlemsorganisationer. Där finns även olika myndigheter representerade.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning – www.can.se

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Lägst arbetslöshet i norra Sverige

Published

on

By

Kiruna är den kommun i Sverige med allra lägst arbetslöshet, 2,1 procent, och Västerbotten är det län med lägst, 4,0 procent. Högst arbetslöshet har Perstorps kommun, 13,7 procent och Skåne är det län med högst på ett genomsnitt av 9,0 procent. Detta visar en ny kvartalsrapport från Arbetsförmedlingen.

– Arbetslösheten är generellt sett lägre i norra Sverige och högre i södra, och skillnaderna har förstärkts under senare tid. Skillnaderna syns tydligt även när man tittar på arbetslöshetsnivåer för olika grupper, exempelvis ungdomar eller utrikes födda, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker Arbetsförmedlingen.

Arbetsmarknaden har fortsatt att försvagas under inledningen av 2024. Under det första kvartalet 2024 var i genomsnitt 18 000 personer fler inskrivna som arbetslösa än under motsvarande kvartal 2023. Utvecklingen skiljer sig dock åt över landet.

–  Det finns alltid lokala förklaringar till varför arbetslösheten ser olika ut både mellan och inom län. Rapporten Arbetsmarknadsläget i Sveriges län är ett bra verktyg för att följa utvecklingen lokalt och sätta den i ett lättillgängligt sammanhang, fortsätter Emil Persson.

Vill ni komma i kontakt med en lokal företrädare kontakta presstjänsten: press@arbetsformedlingen.se

Lägst arbetslöshet:

  • Kiruna (Norrbotten) 2,1
  • Gällivare (Norrbotten) 2,5
  • Sorsele (Västra Västerbotten) 2,6
  • Västerbotten 4,0
  • Norrbotten 4,2
  • Jämtland 4,6

Högst arbetslöshet

  • Perstorp (Skåne) 13,7
  • Malmö (Skåne) 12,4
  • Flen (Södermanland) 11,6
  • Skåne 9,0
  • Gävleborg 9,0
  • Södermanland 8,8

Presstjänsten: 010-486 10 00, press@arbetsformedlingen.se

 

ARBETSFÖRMEDLINGEN
Vi hjälper arbetssökande och arbetsgivare att hitta varandra.
Pressjour: 010-486 10 00, press@arbetsformedlingen.se
arbetsformedlingen.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

Ändringen av överlåtelseskatten har inte påskyndat bostadshandeln i Finland

Published

on

By

Sb-Hems vd Jukka Rantanen och Sparbanksgruppens chefsekonom Henna Mikkonen har sänkt sin prognos för bostadsmarknaden 2024, efter en betydligt svagare början av året än väntat på bostadsmarknaden. För att bostadshandeln ska ta fart krävs att läget på arbetsmarknaden lugnar ner sig, visshet om när räntorna börjar sjunka och att konsumenternas förtroende stärks. Ändringen av överlåtelseskatten har inte haft någon inverkan på bostadsmarknaden mer under detta år.

– På grund av det fortsatt svåra läget och en betydligt sämre början på året än väntat på bostadsmarknaden i Finland har Sparbanksgruppens chefsekonom Henna Mikkonen och jag uppdaterat vår prognos för bostadsmarknaden för detta år. Vi har tvingats sänka vår prognos från i höstas avsevärt, eftersom antalet bostadsaffärer och bostadspriserna har fortsatt att sjunka i hela Finland under årets första kvartal, säger Jukka Rantanen, vd för Sb-Hem.

– På grund av att marknaden har återhämtat sig långsammare än väntat kommer den genomsnittliga prisutvecklingen för begagnade bostäder att förbli på minus även detta år. Enligt vår uppdaterade prognos kommer priserna på begagnade bostäder att sjunka i Finland med i genomsnitt en procent (-1 %) i år. Vi tror inte att priserna på begagnade bostäder kommer att sjunka nämnvärt under årets andra kvartal, men en liten uppgång är att vänta först i slutet av året.

– Vi har även blivit tvungna att sänka vår prognos över antalet bostadsaffärer 2024 avsevärt. I höstas förutspådde vi att antalet affärer med begagnade bostäder via mäklare kommer att öka med 15 procent. Nu tror vi att antalet affärer med begagnade bostäder via mäklare kommer att öka endast med 0–5 procent jämfört med 2023. Det är möjligt att bostadshandeln börjar återhämta sig först under årets tredje kvartal, säger Rantanen. – Om bostadshandeln sakta tar fart och först i slutet av året, kommer ökningen i antalet bostadsaffärer att ligga nära noll i år. Men om bostadshandeln tar fart tidigare och kraftigare, kan antalet affärer öka med fem procent.

– Även om många av de ekonomiska indikatorer som påverkar bostadshandeln redan talar för en förbättring, ligger konsumenternas förtroende fortsatt på en mycket låg nivå. Jag tror att förtroendet kommer att stärkas senast när ECB börjar sänka räntorna. ECB:s senaste räntemöte bekräftade förväntningarna om att vi kommer att få se en första räntesänkning i juni, säger Henna Mikkonen, chefsekonom inom Sparbanksgruppen.

– Konsumenternas köpkraft har redan stärkts, sysselsättningen i Finland har förblivit bättre än väntat och ekonomin återhämtar sig också sakta. Vår uppdaterade prognos över antalet bostadsaffärer går i linje med BNP-prognoserna. Hela året kommer att ligga på minus, men i slutet av året blir utsikterna bättre, Finlands ekonomi börjar återhämta sig och bostadshandeln tar fart.

– Personligen tror jag inte att någon avsevärd återhämtning börjar förrän arbetsmarknadskonflikterna är över och regeringen och fackförbunden har lyckats hitta en permanent lösning så att situationen lugnar ner sig. Läget har varit orimligt svårt redan alldeles för länge, i över 1,5 år. Det vore viktigt att lösa konflikterna och oenigheterna omedelbart, betonar Rantanen.

– Inom bostadshandeln är sommarmånaderna, särskilt juli, ofta ganska lugna eftersom många är på semester. Om bostadshandeln börjar återhämta sig först efter sommarsemestrarna är vi redan långt in på året.

Det stora utbudet stöder bostadsmarknaden

– Dessvärre har sänkningen av överlåtelseskatten med 25 procent i början av året inte påskyndat bostadshandeln, vilket var syftet med ändringen. Skatteändringen skedde försent. Om skatten hade sänkts redan tidigare, när bostadsmarknaden fortfarande fungerade någorlunda, skulle det ha haft en positiv inverkan. Nu var den inte till någon nytta. Skatteändringen satte fart på förstabostadsköparna i slutet av fjolåret, men därefter har den inte haft någon inverkan på bostadshandeln, säger Rantanen.

– För bostadsköparna är läget för tillfället bra i det avseendet att det finns ett stort utbud i förhållande till efterfrågan över hela Finland. Nu är det enklare att hitta ett drömhem än i skedet när efterfrågan och antalet affärer börjar öka. Då kommer sannolikt många nyrenoverade bostäder och bostäder i gott skick att gå åt snabbt. Inom bostadshandeln fungerar marknadens lagbundenheter mycket bra. När efterfrågan ökar och riktas till bostäder av en viss typ, som nu till större familjebostäder, börjar priserna stärkas.

– Inom handeln med nybyggda bostäder börjar massan av osålda bostäder röra på sig så att de bostäder säljs först som är färdiga och som ligger antingen på egen tomt eller på arrendetomt som ägs av staden, säger Rantanen.

Ta kontakt om du vill diskutera läget på bostadsmarknaden mer ingående med oss:

Jukka Rantanen
Verkställande direktör, Sb-Hem Ab
050 341 1391, jukka.rantanen@sbhem.fi

Henna Mikkonen
Chefsekonom, Sparbanksgruppen
040 564 7918, henna.mikkonen@sparbanken.fi

Sb-Hem är en genuint lokal fastighetsförmedlingskedja som ingår i Sparbanksgruppen och som bedriver sin verksamhet på franchisingbasis. Företaget har circa 80 kontor i Finland. www.sbhem.fi www.sparbanken.fi

Taggar:

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.