Ny forskning om kopplingen mellan kvalster och luftvägsinfektioner

| 9 juni, 2022 | 0 kommentarer

När astmatikers luftvägar exponeras för kvalster försämras immunresponsen vilket kan leda till ett nedsatt immunförsvar. Personer med förkylningsastma kan då lättare drabbas av sekundära virus- och bakterieinfektioner. Studiens resultat tyder på att astmatiker bör undvika kvalster och att de patienter som dessutom är allergiska mot kvalster bör överväga att genomgå så kallad hyposensibilisering, menar forskare bakom studien.

Kortfakta om studien: astmaforskning och allergi / grundforskning / kvantitativ studie, in vitro och ex vivo /  kohortstudie med celler från 20 astmapatienter i två grupper / publicerad i peer reviewgranskad tidskrift.

I en tidigare studie har professor Lena Uller och hennes forskargrupp visat att kvalster, jämfört med andra vanliga allergener, orsakar en kraftigare inflammatorisk respons i lungans epitelceller hos astmatiker i. Lung-epitelcellerna är en barriär som ska skydda lungorna mot farliga mikrober och partiklar som vi andas in. 
 
Kliniska data har visat att astmapatienter med allergi oftare får antibiotika utskriven jämfört med icke allergiska astmatiker. Det berättar Samuel Cerps som är försteförfattare till studien, publicerad i Allergy, och som ingick i den avhandling han la fram i slutet av maj.
 
– Det antyder att allergi är en riskfaktor till bakteriella infektioner och det gjorde oss intresserade av att studera hur exponering för kvalster påverkar astmatikers immunförsvar vid virus- och bakterieinfektioner, säger Samuel Cerps.
 
Med hjälp av borstprov i lungan samlade forskarna in och odlade upp epitelceller från astmatiker, både med och utan kvalsterallergi. Därefter exponerades cellerna för kvalster i ett dygn innan de utsattes för virus. På så vis kunde forskarna i cellodling undersöka hur en virusinfektion påverkar immunförsvaret mot följdinfektioner av både virus och bakterier.
 
– Resultaten visade att allergi mot kvalster i sig var en faktor som försämrade astmatikers virusförsvar, det vill säga, epitelcellerna var sämre på att producera antiviralt interferon. Vi såg också att direkt exponering av kvalster, oavsett patientens allergistatus, minskade luftvägscellernas produktion av både antivirala och antibakteriella proteiner i samband med virusinfektion, förklarar Samuel Cerps.
 
Lena Uller och Samuel Cerps menar att studiens resultat är viktiga då det ökar förståelsen för hur allergi och vårt medfödda immunförsvar samverkar i luftvägarna.

– Den visar att kvalsterallergi, och enbart det faktum att en astmatikers luftvägar exponeras för kvalster, ger ett sämre försvar mot infektioner. Därmed understryker studien betydelsen av kvalsterfri miljö, förklarar Lena Uller och fortsätter:
– Studiens resultat tyder på att astmatiker bör undvika kvalster och att de patienter som dessutom är allergiska mot kvalster eventuellt bör genomgå så kallad hyposensibilisering, immunoterapi, mot kvalster för att öka sin tolerans för detta allergen. Behandlingen skulle kunna leda till färre infektioner och därmed en bättre livskvalitet.
 
I ett kliniskt samarbete undersöker forskarna nu vidare i vilken utsträckning hyposensibiliering mot kvalster hos astmatiker leder till en förbättring av astmalungans försvar mot bakterier och virus.
 
– Att på sikt förstå vilka komponenter i kvalster som hämmar kroppens försvar mot virus och bakterier kan leda till utveckling av nya läkemedel som just blockerar dessa komponenter. Det är viktigt att koppla denna målsättning till försök att minska den antibiotikaresistens som finns i samhället, säger Lena Uller.

Publikation: “House dust mite sensitization and exposure affects bronchial epithelial anti-microbial response to viral stimuli in patients with asthma
Allergy, februari 2022, https://doi.org/10.1111/all.15243

Studien har finansierats med stöd av Vetenskapsrådet och Hjärt-Lungfonden.
Deklaration av bindningar: Studien är gjord i samarbete med bland andra Celeste Porsbjerg, professor och överläkare, Department of Respiratory Medicine, University Hospital Bispebjerg, Copenhagen, Denmark, som anger ”Conflict of interest: C.P had grant and personal fees from Astra Zeneca, GSK, Novartis, TEVA, Sanofi, Chiesi and ALK-ABELLO outside the present work. J.J.N.F had grant from GSK, ISCIII and SEPAR outside the present work”

För mer information om studien, kontakta:
Lena Uller, professor i immunologi vid Lunds universitet, 070-2239445, [email protected]
Samuel Cerps, postdoktor vid respiratorisk immunologi, Lunds universitet, 073-8050835, [email protected]

—————–
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet
: Katrin Ståhl, 046-222 01 31, 0725-27 97 97, [email protected]

Lunds universitet grundades 1666. Här finns 46 000 studenter och över 8 400 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Lunds universitet rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa

Taggar:

Kategori: Marknadsnyheter

Om skribenten ()

Tanalys är en sajt för investerare som med teknisk analys vill förbättra sin trading. Tanalys erbjuder teknisk analys från flera ledande analytiker, samt nyheter och utbildningar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.