År 2025 lämnar barn inom TEDDY-studien in de sista proverna på mottagningar i Sverige, Finland, Tyskland och USA. Den internationella studien har gett mycket ny kunskap om hur sjukdomen utvecklas. Nu fortsätter analysarbetet med det långsiktiga målet att förebygga sjukdomen.
Sverige och Finland är de två länder i världen som har högst andel barn som insjuknar i typ 1-diabetes, med hänsyn till befolkningsmängd. I dag har över 1,2 miljoner barn och unga under 20 år typ 1-diabetes. Sjukdomen ökar också i hela världen. Eftersom typ 1-diabetes kräver livslång behandling med insulin är det viktigt att förstå vad som orsakar typ 1-diabetes. Detta för att förhindra eller fördröja sjukdomsförloppet.
TEDDY-studien har pågått sedan 2004 och omfattar närmare 8 700 barn från Sverige, Finland, Tyskland och USA. Forskningsprojektet finansieras av den amerikanska hälsovårdsmyndigheten NIH. Målet med studien är att ta reda på vad det är som gör att barn får typ 1-diabetes.
Studien, som har lett till många vetenskapliga artiklar i ansedda tidskrifter, ger ökat stöd för att en kombination av genetiska faktorer och miljöfaktorer påverkar vem som insjuknar.
I samband med att insamlingen av data och prover avslutas i mars år 2025 presenteras de viktigaste lärdomarna i tidskriften Nature Reviews Endocrinology. Åke Lernmark, vetenskapligt ansvarig för TEDDY-studien i Sverige, har lett arbetet med artikeln. Jeffrey Krischer, medordförande för den internationella TEDDY-studien och ansvarig för studiens datacentrum, är en av de ledande medförfattarna.
– Studiens framgång beror på engagemanget och uppoffringarna från barnen som har deltagit och deras familjer. De flesta har känt sig trygga med att delta, tack vare den nära kontakten med våra studiekoordinatorer och den noggranna uppföljningen av risken för sjukdom. Många av familjerna som har varit med i studien vill hjälpa oss att förstå orsakerna till sjukdomen, säger Jeffrey Krischer, professor och chef för Health Informatics Institute vid University of South Florida.
Screening för typ 1-diabetes
I TEDDY-studien har forskarna följt utvecklingen av diabetesrelaterade autoantikroppar hos deltagarna. Ett blodprov med positivt resultat för en av fyra diabetesrelaterade autoantikroppar tyder på att de celler i bukspottkörteln som tillverkar insulin blir angripna av kroppens eget immunförsvar.
Studien har bland annat visat att autoantikroppar som bildas mot insulin är vanligast under barnets tre första år. Forskarnas analyser av genetiska data från barnen innebär att det är möjligt att göra uppskattningar av individers genetiska risk att utveckla sjukdomen.
– En del av oss trodde att sjukdomen skulle diagnostiseras kort efter att den första autoantikroppen mot insulin bildades, men våra studier har visat att det kan dröja flera år tills barnet insjuknar. Intresset för att screena för typ 1-diabetes inom sjukvården ökar i många länder och våra genetiska riskpoäng kan användas för att välja ut vilka barn som kan ha störst nytta av att screenas för sjukdomen, säger Åke Lernmark, seniorprofessor i experimentell diabetes vid Lunds universitets diabetescentrum, som sitter med i studiens styrgrupp.
Fortsatt forskning
Forskarna har även funnit en koppling mellan enterovirusinfektion, utvecklingen av diabetesrelaterade autoantikroppar och typ 1-diabetes. Ett annat viktigt fynd är att probiotika som ges till spädbarn med förhöjd risk att utveckla sjukdomen, kan minska risken att utveckla diabetesrelaterade autoantikroppar.
Resultaten från TEDDY har haft betydelse för flera nya studier. Ett exempel på detta är att forskare vid Lunds universitets diabetescentrum försöker förebygga typ 1-diabetes genom probiotika och vaccination mot covid-19.
TEDDY-studien har även ökat kunskapen om celiaki och tyreoidit, två andra autoimmuna sjukdomar. Denna kunskap används inom studien TRIAD, som screenar skånska barn för de tre sjukdomarna typ 1-diabetes, celiaki och tyreoidit.
– Det är fantastiskt att se att resultat från TEDDY-studien leder vidare till nya studier. Även om vi slutar samla in prover från barnen så fortsätter arbetet med att analysera proverna. En viktig fråga som återstår att besvara är vilken roll virusinfektioner spelar i utvecklingen av sjukdomen. Om vi får ett tydligt svar på frågan kan vi hitta nya sätt att bromsa sjukdomen, säger Åke Lernmark.
Se intervju med Åke Lernmark om TEDDY-studiens resultat
Kontakt
Åke Lernmark, seniorprofessor i experimentell diabetes vid Lunds universitet, vetenskapligt ansvarig för TEDDY-studien i Sverige, ake.lernmark@med.lu.se, 0707–722 750, 040–39 19 01
Helena Elding Larsson, professor i autoimmuna sjukdomar vid Lunds universitet, medansvarig för TEDDY-studien i Sverige, barnläkare Skånes universitetssjukhus, helena.elding_larsson@med.lu.se, 0768–871 660
Publikation
Looking back at the TEDDY study: lessons and future directions, Nature Reviews Endocrinology (2024)
TEDDY-studien
TEDDY-studien har pågått sedan 2004 och omfattar närmare 8 700 barn från Sverige, Finland, Tyskland och USA. Forskningsprojektet har som målsättning att ta reda på vad det är som gör att barn får typ 1-diabetes. Barnen lämnade sina första prover när de var fyra månader och följs upp till 15 års ålder. Forskarna har samlat in många olika typer av material från barnen, som mätningar av fysisk aktivitet, blodprov, näsprov, tånaglar, urin- och avföringsprov, mjölktänder och vattenprov. Deltagarna har också deltagit i intervjuer och kostundersökningar. TEDDY-studien avslutar insamlingen av data i mars 2025. Analyser av data beräknas pågå till och med år 2035.
Studien finansieras av den amerikanska hälsovårdsmyndigheten NIH (National Institutes of Health) med hjälp av följande anslag DK063829, DK063861, DK063821, DK063865, DK063863, DK063836, DK063790, DK095300, DK100238, DK106955, DK112243, DK117483, DK124166 och DK128847.
Innehållet i pressmeddelandet är författarnas ansvar och är inte nödvändigtvis representativt för NIH.
FAKTA
Autoantikroppar
En autoantikropp är en antikropp som produceras i kroppen och som är riktad mot kroppens egna vävnader, ofta med vävnadsskada som följd.
Diabetesrelaterade autoantikroppar används för att identifiera personer som är riskzonen att utveckla typ 1-diabetes. De diabetesrelaterade autoantikropparna är IAA, GADA, IA-2A och ZnT8A. En individ med mellan två och fyra diabetesrelaterade autoantikroppar har en markant ökad risk att utveckla typ 1-diabetes. Det är först när en person har symtom på sjukdom som diagnos kan ställas.
TEDDY-studien har även följt utvecklingen av autoantikroppen tTGA som är associerad med celiaki och TPOA som kopplas till tyreoidit.
Typ 1-diabetes
Insulin är ett hormon som behövs för att cellerna ska ta upp socker (glukos) från blodet. Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat att tillverka insulin och personen får för mycket glukos i blodet. En person som har typ 1-diabetes behöver kontrollera blodglukos och ta insulin. Det finns för närvarande inget botemedel mot typ 1-diabetes.
Typ 1-diabetes kan orsaka olika typer av komplikationer. Ketoacidos kan uppstå hos personer som får höga blodsockervärden och samtidigt brist på insulin. Insulinkänning kan uppstå om blodsockervärdet sjunker kraftigt. Ett högt blodsockervärde är skadligt för kroppens blodkärl och kan leda till synproblem, sämre njurfunktion, hjärtinfarkt, stroke och kärlkramp.
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Anna Hellgren, 076-831 8923, anna.hellgren@med.lu.se
Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens främsta lärosäten. Här finns cirka 47 000 studenter och drygt 8 800 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa