Internationellt växer en social lånemarknad fram, precis som det redan finns gröna obligationer och gröna lån. Trenden syns även i Sverige, där pensions- och sparfonder kan och vill investera i obligationer och olika finansinstrument kopplade till sociala mål. Först ut att dra fördel av detta är fastighetsbolag och kommuner som nu börjar ge ut sociala obligationer. Det har förutsättningar att på sikt förändra hela arbetet med förebyggande sociala insatser i Sverige.
Idag släpper Ramboll Management Consulting rapporten En svensk social finansmarknad växer fram, författad av Sophie Nachemson-Ekwall som är forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och senior rådgivare inom social finansiering på Ramboll Management Consulting. Rapporten lyfter fram finansinstrument som sociala utfallskontrakt, sociala obligationer och lån samt sociala investerings- och kreditgarantifonder. Gemensamt för dessa instrument är att de riktar kapital till förebyggande insatser som har en positiv social påverkan.
– Precis som gröna obligationer för miljömässiga mål har blivit en självklarhet så går utvecklingen nu snabbt mot att våra stora pensions- och sparfonder agerar för att företag och kommuner även ska knyta sociala mål till sin finansiering. Rapporten visar upp ett Sverige som under 2021 inte bara är på gång, utan har siktet inställt på att verkligen lyfta inom social finansiering 2022 och 2023, berättar Sophie Nachemson-Ekwall.
Hon menar att det därför är läge för aktörer från olika delar av samhället – privata, offentliga, civilsamhället, institutionella investerare, bankerna och akademin – att börja samarbeta.
– Det kommer behövas mer av samarbete om vi ska ligga i framkant i arbetet med de sociala globala målen och Agenda 2030, precis som Sverige gör inom det gröna området, säger Nachemson-Ekwall.
Behoven av förebyggande sociala insatser för att hantera komplexa samhällsutmaningar finns även i ett välfärdsland som Sverige med bland annat ekonomiska och hälsomässiga klyftor, nedgångna miljonprogram, psykisk ohälsa, bristande jämställdhet, ungdomar som går ut skolan med ofullständiga betyg, och en åldrande befolkning.
I rapporten kan Nachemson-Ekwall konstatera att framväxten av den här sociala finansmarknaden handlar mindre om politik och ideologi och mer om att på ett trovärdigt sätt säkerställa och dra fördel av att vårt sparkapital kan bidra till en socialt hållbar utveckling.
Rapporten visar bland annat att:
- Intresset för att bidra till en svensk social omställning växer bland institutionella investerare. Hit hör att placera pensions- och sparkapital i sociala obligationer.
- Kommuner, regioner och fastighetssektorn leder utvecklingen genom att de har börjat ta upp lån och ge ut obligationer med sociala mål.
- Utvecklingen mot att skapa socialt hållbart värde förskjuter samtidigt fokus från att bara undersöka hur mycket resurser som spenderas på sociala åtgärder till att mäta effekten av gjorda insatser, där olika aktörer samlas kring ett gemensamt arbete mot ett förutbestämt mål.
- För att skynda på utvecklingen behövs engagemang från staten och myndigheter på flera håll. Hit hör att uppmana bankerna att koppla sociala mål till sin utlåning, bidra till uppbyggnaden av en social utfalls- och investeringsfond och att låta kommunerna göra avsteg från ettårsbudgetar för att istället kunna sprida ut kostnaderna för förebyggande insatser över flera år.
– Den bild jag fått visar att samarbeten kring sociala investeringar mellan olika aktörer troligen bara kan lyckas om de genomförs systematiskt från planering till genomförande och uppföljning. Att kunna mäta resurseffektiviteten av sina sociala investeringar kommer att bli helt centralt för att kunna locka finanskapitalet, säger Nachemson-Ekwall.
Seminarium/webinarium
Rapporten lanseras vid ett seminarium/webinarium idag, den 14 september, klockan 08.30.
På seminariet berättar rapportens författare om vad som är på gång inom näringslivet, fastighetsbranschen, kommuner och civilsamhället, och vad som behöver göras för att skynda på utvecklingen mot en svensk social finansmarknad. Rapporten innehåller bland annat en sammanställning av hur 30 fastighetsbolag arbetar med sociala utmaningar, vilka investeringar som de institutionella investerarna hittills har gjort och ger inblick i hur offentlig sektor arbetar med att mäta socialt utfall.
Presentationen av rapporten följs av panelsamtal med:
- Leila El-Sherif Wollheim, regeringens nationella samordningskansli för Agenda 2030
- Hugo Mörse, verksamhetschef Leksell Social Ventures
- Lars Stjernkvist, fd kommunalråd (S) Norrköping
- Mats Olausson, senior rådgivare hållbara produkter SEB
- Anna Heide, fastighetsutvecklare Trianon
- Camilla Backström, hållbarhetschef Hoist Finance och ordförande Effektfullt
- Björn Bergstrand, hållbarhetschef Kommuninvest
Anmälan till seminarium: https://se.ramboll.com/press/events/webbinarier/aktuellt-webbinarium-2
Ladda ner rapporten
Rapporten ”En svensk social finansmarknad växer fram” finns för nedladdning på Rambolls webbplats i två versioner, en fullständig och en kortare sammanfattning.
En svensk social finansmarknad växer fram finns här.
Sammanfattning av rapporten En svensk social finansmarknad växer fram finns här.
För frågor och intervjuförfrågningar kontakta:
Maria Tegin, PR Manager Ramboll Sverige
E-post: maria.tegin@ramboll.se
Tel: +46 10 615 64 71
Mobil: +46 70 293 99 24
Om Ramboll
Teknik för teknikens skull är meningslös. Men rätt använd kan den förbättra både vardagen och världen. Vi kallar det Engineering for life. Ramboll är en samhällsutvecklare som designar framtidens städer och samhällen. Vi drivs av nytänkande lösningar och tror på att ge till samhället. Som stiftelseägt bolag har vi möjlighet att leva efter våra värderingar och arbeta långsiktigt med att skapa hållbara samhällen där människor och miljö blomstrar.
Ramboll har 16.000 experter i 35 länder, 1.900 av dessa arbetar i Sverige.