Ny utställning! Slaget om Europa. Kriget och konsten under trettioåriga kriget

Tanalys

3 månader ago

Fredag den 25 oktober öppnar Livrustkammaren utställningen Slaget om Europa. Kriget och konsten under trettioåriga kriget. Utställningen berättar om krigets och konstens rörelser och den brutala striden om religion och makt där nästan alla europeiska stater var indragna. Samtidigt blomstrande konsten och dyrbara föremål rörde sig under trettio års tid över Europa. Här visas rustningar, vapen, konst och krigsbyten som blev till gåvor och statussymboler för furstar och kungligheter.

Inbjudan till pressvisning den 23 oktober kl 9-11.

– Trettioåriga kriget har kallats det första stora slaget om Europa. Sedan 1600-talet har flera stora krig utspelat sig på kontinenten, och idag är Europa återigen påverkat av krig i vår absoluta närhet, säger Malin Grundberg, museichef på Livrustkammaren. Vi vill lyfta fram en ny aspekt på det trettioåriga kriget som vi tror få har reflekterat över – nämligen hur det påverkade både konsten och konstnärerna. Dess förflyttningar över Europa under kriget har kommit att påverka vårt gemensamma europeiska kulturarv. Idag finns praktfulla föremål använda i kriget, dyrbara gåvor och ovärderliga krigsbyten på nya platser i Europa. I det internationella projektet Bellum et Artes har vi under flera år samarbetat kring detta tema och resultatet har blivit flera utställningar på olika platser i Europa. Nu är det Livrustkammarens tur att visa vårt bidrag.

I Slaget om Europa. Kriget och konsten under trettioåriga kriget möter vi för första gången föremål från Livrustkammaren, Historiska museet och Skoklosters slott samlade tillsammans i en gemensam utställning om trettioåriga kriget (1618 till 1648).

Utställningen är Livrustkammarens bidrag i det europeiska samarbetsprojektetet Bellum et Artes där ett tiotal museer och forskningsinstitutioner i Tyskland, Tjeckien, Sverige, Belgien, Polen, Spanien och Italien deltar – bland annat Statliche Kunstkammer i Dresden, Tyskland.

Utställningen ingår i museets skolprogram om stormaktstiden

Utställningen riktar sig till alla besökare utan särskilda förkunskaper om kunglig historia. Även skolan är en viktig målgrupp för utställningen. Under utställningsperioden ingår den i Livrustkammarens skolprogram där framför allt stormaktstiden är en del av läroplanen under årkurserna 4-6. Genom utställningen får både den vanliga besökaren och besökande skolelever chansen att se andra sidor av kriget än vad som är vanligt.

Kartor och digitala pröva-på-stationer

Flera digitala kartor har tagits fram i det gemensamma internationella projektet och finns även i Livrustkammarens utställning. Här kan besökaren följa både konstskatternas och konstnärernas rörelser över Europas karta. Man kan söka på specifika konstnärer och konstverk och se deras ofta dramatiska väg genom det trettioåriga krigets Europa.

Krigets brutala dynamik

Det långa kriget uppfattades redan i samtiden som en helhet, ”ett stort lidande”. Väldiga legoarméer tågade kors och tvärs genom Europa. Behovet att hitta mat och betalning till soldaterna gjorde att kriget ständigt spreds.

När Sverige gick in i kriget ledde Gustav II Adolf själv sina trupper i strid till skillnad från många andra härskare. I det välkända porträttet av Gustav II Adolf från 1632 ser vi honom på höjden av sin makt med Frankfurt am Main i bakgrunden. Kungens segertåg fick ett abrupt slut vid Lützen i november 1632. Hans plundrade kropp återfanns på slagfältet.

Exempel utställda krigsföremål: Gustav II Adolfs skjorta från Lützen, 1632. Gustav II Adolfs balsameringslakan, Gustav II Adolfs värja, ryttarrustning, älghudskyller och plundringstavla mfl

Konstföremål som status och krigsbyten

Trots oroliga tider fortsatte konstproduktionen under det långa kriget. En del konstnärer levde gott i mäktiga furstars tjänst. Konstnärerna målade bataljscener, skildrade kriget – och freden när den kom 1648. Många beställningar var porträtt på militärer och diplomater på uppåtgående.

Konstnärer som Matthaeus Merian den yngre och Hendrick Munnichhoven anställdes båda av svenska adelsmän i Tyskland. Även den kände hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl som kallats den svenska målarkonstens fader, gjorde en likartad karriär.

Under 1600-talet var konstsamlande på modet. Furstar och adelsmän lade enorma summor på att förvärva konst och skapa prestigefulla samlingar. Diplomatiska gåvor spelade en viktig roll på den politiska scenen. Målningar, konstföremål, vapen, böcker och hela bibliotek fördes bort som byte – i enlighet med dåtida folkrättsliga principer.

Exempel utställda konstföremål och krigsbyten: Bägare av noshörningshorn, kruthorn med klocka, nautiluspokal, krucifix, böcker, porträtt av Gustav II Adolf, oljemålning ”allegorisk framställning av musiekn” mfl

Ett nytt Europa

När westfaliska freden slöts 1648 stod delar av Europa i ruiner. Konstskatter omfördelades från Prag till Stockholm, från Heidelberg till Vatikanen, från Stuttgart till München, till nya sammanhang. Dessa föremål är idag en del av vårt gemensamma kulturarv.

Utställningen invigs torsdagen den 24 oktober av skolminister Lotta Edholm och i närvaro

av representanter från europeiska samarbetsprojektetet Bellum et Artes.

PRESSVISNING

Media inbjuds till pressvisning onsdag den 23 oktober kl. 9-11 i Livrustkammaren.

Samling i Livrustkammarens hörsal.

Presentation av utställningen inleds i hörsalen av museichef Malin Grundberg.

Utställningen visas på museets entresolplan.

Föranmälan krävs. Hiss finns. Adress: Slottsbacken 3, Stockholm.

För mer information och anmälan till pressvisning, vänligen kontakta Maria Rosén, pressansvarig, Livrustkammaren. E-post: maria.rosen@shm.se, tel: 08-402 30 15.

Anmäl ev intresse för enskild intervju i förväg.

Läs mer om utställningen: Slaget om Europa – kriget och konsten – Livrustkammaren