Välkommen till Rättsskyddets nyhetsbrev! Vi ger ut fyra nyhetsbrev om året och du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare.

Du kan prenumerera på nyhetsbrevet från vår hemsida, fackjuridik.se; anmäl dig under fliken Nyhetsbrev. Du kan även gilla oss på Facebook och på så sätt få del av nyheter. Har du en kollega som vill ha nyhetsbrevet, eller om du inte vill ha fler utskick från oss, skicka ett mejl till mattias.af.malmborg@fackjuridik.com.

Arbetsrätt

Byggnads stämmer bolag på 16,5 miljoner

Under sommaren 2023 genomförde Byggnads en granskning av ett byggbolag i Sundsvall som är medlem i Byggföretagen. Under granskningen framkom att bolaget inte betalat ut övertidsersättning, ersättning för arbetstidsförkortning, traktamentesersättning och helglön till sina anställda i enlighet med Byggavtalet. Bolaget har dessutom anvisat arbete på övertid i strid med Byggavtalets bestämmelser. Granskningen presenterades för bolaget som fick möjlighet att göra en rättelse. En mindre del av de uteblivna beloppen rättades. Därefter har parterna tvisteförhandlat utan att någon förlikning har kunnat nås.

Nu har Byggnads väckt talan mot bolaget och Byggföretagen och begärt att bolaget betalar allmänt skadestånd till förbundet för brott mot kollektivavtalet. Det allmänna skadeståndet är främst beräknat utifrån den förtjänst bolaget gjort genom att inte utbetala korrekt lön och annan ersättning enligt Byggavtalet.

Arbetsdomstolens mål A 182/24. Ombud för Byggnads är förbundsjuristen Linn Munthe, tfn: 08-6766370

Arbetsdomstolen: Inte diskriminering genom bristande tillgänglighet att avboka anställningsintervju på grund av uppgift i sms om funktionsnedsättning

En rullstolsburen medlem i Kommunal sökte arbete som undersköterska på neonatalavdelningen på Karolinska i Solna. Medlemmen kallades till intervju. Samma morgon som intervjun skulle äga rum skickade hon ett sms till den chef som skulle intervjua henne och informerade om att hon var rullstolsburen. Hon skrev i sms:et att hon välkomnade alla frågor om detta. Chefen svarade och avbokade intervjun via sms.

Kommunal väckte talan i Arbetsdomstolen och gjorde i första hand gällande direkt diskriminering; i andra hand gjorde förbundet gällande diskriminering genom bristande tillgänglighet. Arbetsdomstolen har i dom den 28 augusti 2024 avslagit förbundets talan. När det gäller diskriminering genom bristande tillgänglighet anser Arbetsdomstolen att regionen inte brustit i sin skyldighet att överväga vilka tillgänglighetsåtgärder som varit möjliga att vidta för att eliminera eller reducera verkningarna av medlemmens funktionsnedsättning.

Domen väcker frågor om Sverige lever upp till sina internationella åtaganden, EU:s arbetslivsdirektiv och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Arbetsdomstolens dom AD 2024 nr 66. Ombud för Kommunal var förbundsjuristen Annett Olofsson, tfn: 08-6766329

Tesla-konflikten: Biltrafikens Arbetsgivareförbund hävdar varselbrott

I konflikten om tecknande av kollektivavtal mellan IF Metall och TM Sweden AB (Tesla) har IF Metall hemställt att Transport vidtar sympatiåtgärder.

I december 2023 varslade Transport om blockad mot all hantering av avfall vid särskilt angivna Teslaverkstäder som utförs av medlemsföretag tillhörande Biltrafikens Arbetsgivareförbund bundna av Miljöarbetaravtalet och Transportavtalet. Biltrafikens Arbetsgivareförbund har väckt talan i Arbetsdomstolen och yrkat att Transport ska betala allmänt skadestånd för varselbrott. Biltrafikens Arbetsgivareförbund menar att varslet varit otydligt.

Förbundet har i svaromål bestritt talan och angett att varslet är utformat på det sätt som är gängse på arbetsmarknaden när det gäller varsel om blockad av arbete. Genom varslet har Biltrafikens Arbetsgivareförbund fått full klarhet om när blockaden skulle träda i kraft samt blockadens art och omfattning.

Arbetsdomstolens mål A 145/24. Ombud för Transport är förbundsjuristen Annett Olofsson, tfn: 08-6766329

Arbetstagare med spår av cannabis bedömdes inte stå till förfogande för arbete

En medlem i Byggnadsarbetareförbundet arbetade som VS-montör på en byggarbetsplats. Första arbetsdagen efter en semesterresa till Spanien testades han i ett slumpvis narkotikatest på arbetsplatsen. När arbetsgivaren en vecka senare fick del av resultatet, vilket visade positivt för THC-syra (en restprodukt efter Cannabisintag), skickades han hem utan lön. Han var därefter avstängd utan lön i sex veckor eftersom arbetsgivaren ansåg att han inte stod till förfogande för arbete då man kunde misstänka att han var påverkad av narkotika. Förbundet gjorde gällande att han stod till förfogande för arbete och därför hade rätt till lön eftersom ingenting talade för att han var påverkad av narkotika under den aktuella perioden.

Arbetsdomstolen meddelade dom i målet den 19 juni 2024. Domstolen fann att det inte går att genom drogtest tillförlitligt konstatera att en person är narkotikapåverkad. Ett positivt drogtest som visar att arbetstagaren i vart fall tidigare intagit droger får, enligt domstolen, anses ge anledning att anta att arbetstagaren är påverkad av narkotika ända till dess ett drogtest är negativt. Eftersom arbetsgivaren haft anledning att misstänka att medlemmen kunde uppträda narkotikapåverkad på arbetet och arbetet han skulle utföra ansågs farligt att utföra under drogpåverkan, ansågs han inte stå till förfogande för arbete och därför inte ha rätt till lön.

Domstolen fann även att det inte fanns något annat arbete hos arbetsgivaren som han hade kunnat omplaceras till. Arbetsdomstolen avslog således förbundets talan.

Arbetsdomstolens dom AD 2024 nr 46. Ombud för förbundet var förbundsjuristerna Ellinor Gudmundsson och Sussanne Lundberg (tfn 08-676 63 09).

Åldersdiskriminering (förlikning i Arbetsdomstolen)

En medlem i Forena som började arbeta i försäkringsbranschen för 30 år sedan gick i pension men valde att fortsätta arbeta på vikariat. När hon sökte nästa vikariat gick tjänsten till en annan, väsentligt yngre anställd, trots att medlemmen med sin långa erfarenhet torde ha varit den mest meriterade för tjänsten.

Om en person behandlas sämre än en annan i en jämförbar situation och det finns en koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna, varav ålder är en, är det diskriminering. Diskriminering är förbjudet och skyddet mot diskriminering gäller också i arbetslivet. Arbetsgivare är enligt lag skyldig att arbeta förebyggande mot diskriminering och trakasserier och för att främja likabehandling på arbetsplatsen, i samverkan med det lokala facket. Förebyggande arbete kan till exempel vara att företaget har en handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter.

Efter att förhandlingarna om ärendet avslutats i oenighet, valde förbundet att driva ärendet vidare med stöd av Rättskyddet, som väckte talan mot arbetsgivaren för diskriminering. I Arbetsdomstolen nåddes en uppgörelse. Medlemmen känner att hon har fått upprättelse och är mycket tacksam för det stöd hon fått genom facket.

Ombud för Forenas medlem var förbundsjuristen Linn Munthe, tfn: 08-676 63 70

EU-domstolens mål nr C-715/20, om skyldighet för arbetsgivare att uppge skälen för uppsägning av visstidsanställning; en kommentar

I överensstämmelse med polsk lagstiftning sade en arbetsgivare upp en visstidsanställd arbetstagare utan att ange skälen för sitt beslut.

För avtal om tillsvidareanställning finns i polsk lagstiftning en skyldighet att upplysa om skälen för uppsägning, till skillnad för vad som gäller för uppsägning av visstidsanställning. Arbetstagaren gjorde gällande att uppsägningen var rättsstridig och att avsaknaden av motivering stred mot icke-diskrimineringsprincipen i unionsrätten liksom i polsk rätt.

EUD konstaterade att unionsrätten utgör hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken arbetsgivare inte behöver motivera en uppsägning av ett avtal om visstidsanställning. Den visstidsanställda arbetstagaren saknar då viktig information för att bedöma om uppsägningen är oberättigad. Eftersom denna skillnad i behandling kränker den grundläggande rätten till ett effektivt rättsmedel, är den nationella domstolen skyldig att i den utsträckning det är nödvändigt underlåta att tillämpa den nationella lagstiftningen när det inte är möjligt för den att tolka den EU-konformt. 

Enligt svensk rätt har arbetsgivaren ingen skyldighet att ange skälen för uppsägning av en provanställning. Arbetsvillkorsdirektivet inkluderar provanställning som anställningsform och ett ärende som ställer frågan på sin spets bör enligt Rättsskyddet kunna drivas principiellt.

Försäkringsrätt

Återkrav upphävs och sjukersättning återställs efter dom i förvaltningsrätten

Försäkringskassan återkrävde utbetald sjukersättning om närmare 550 000 kr avseende en tioårsperiod för en medlem i IF Metall, samt minskade även sjukersättningen framåt, från hel till halv nivå.

Efter att tagit del av inlägg i medlemmens sociala medier ansåg Försäkringskassan att hon uppvisade en halv arbetsförmåga. Medlemmen har en mycket allvarlig nackskada efter en bilolycka. Hon har en nackkrage men kan korta stunder ta av sig den och då syns inte hennes skada. Hon har under en period ägnat sig åt ridning som en del av föreskriven sjukgymnastik. Vidare har hon tre små hundar och är delägare i en liten kennel, men det är inte hon själv som har hand om verksamheten utan hennes väninna samt maken. Hon följer dock med på utställningar ibland vilket hamnar i sociala medier. Det var bilder från dessa olika aktiviteter och situationer som Försäkringskassan hade tagit del av och lagt till grund för besluten om indragning och återkrav av sjukersättning.

I återkravsärenden är det höga beviskrav och bevisbördan ligger på Försäkringskassan. Efter muntlig förhandling i förvaltningsrätten konstaterar domstolen att Försäkringskassans utredning i huvudsak består av olika källor på internet, som inte kan anses ge en heltäckande bild av medlemmens besvär och därför har ett begränsat bevisvärde. Förvaltningsrätten konstaterar också att mot Försäkringskassans utredning står de medicinska underlagen, av vilka det framkommer en mycket omfattande smärtproblematik med inskränkt rörlighet, yrsel och kognitiva nedsättningar, med behov av flera dagars återhämtning efter aktiviteter. Aktiviteterna som Försäkringskassan hänvisar till kan enligt domen inte jämföras med en arbetsförmåga och medlemmen har därför rätt till fortsatt hel sjukersättning och är inte återbetalningsskyldig. Försäkringskassan överklagade inte domen.

Dom 2024-06-05 från Förvaltningsrätten i Uppsala, mål nr 2466-23 och 4231-23. Ombud i målet var förbundsjurist Anne Rajmic, tel. 08-676 63 21.

Journalist med stressigt arbete fick sina utmattningsbesvär godkända som arbetsskada

En journalist hade under lång tid varit utsatt för betydande stress i arbetet, i kombination med brist på återhämtning. Försäkringskassan godkände inte besvären som arbetsskada då man ansåg att journalistens besvär hade sin grund i sådana faktorer i arbetet som är undantagna i arbetsskadeförsäkringen. Man ansåg även att besvärsförloppet inte varit typiskt för de aktuella besvären.

Vad gäller regeln om undantagna faktorer är bakgrunden till dessa, som enbart gäller psykiska besvär, att man inte ska kunna få ersättning för sådan påfrestning som man normalt sett har att tåla i arbetslivet. Ett exempel på undantag är vantrivsel med arbetskamrater eller arbetsuppgifter och det hade också åberopats av Försäkringskassan i detta mål.

Det framgår dock av rättspraxis att skadlig stress inte ska undantas. Journalisten framhöll att den påstådda vantrivseln hade sin grund i den skadliga stressen och ingav medicinskt stöd i form av läkarutlåtanden, som visade att sjukdomen haft ett typiskt stressrelaterat förlopp.

Förvaltningsrätten gick på journalistens linje och fann att besvären inte berodde på något av de undantag som finns i arbetsskadeförsäkringen samt att det var ett normalt besvärsförlopp. Förvaltningsrätten godkände besvären som arbetsskada och livränta utgår för den inkomstförlust som uppkommit.

Förvaltningsrätten i Malmö, dom i mål 12228-23. Ombud i målet var förbundsjurist Lise-Lotte Sjöstedt, tel. 08-676 63 22

Övrigt

Nyanställda på Rättsskyddet

Rättsskyddet välkomnar nyanställda förbundsjuristerna Pernilla Miltenburg, som närmast kommer från Stockholms tingsrätt, och Fredrik Westin, från Polisförbundet, samt juristassistenten Jill Cato, från Mark- och Miljödomstolen.

Ny adress

Rättsskyddet har den 9 september flyttat in i nya fräscha lokaler i Hammarby sjöstad, besöksadress Hammarbybacken 27. Vi önskar er välkomna att hälsa på!