Connect with us

Marknadsnyheter

Nytt experiment bekräftar kvantmekanisk teori

Published

on

Med hjälp av en ny typ av experiment har forskare vid bland annat Linköpings universitet lyckats bekräfta en tio år gammal teoretisk studie som säger att en av de mest fundamentala aspekterna inom kvantmekaniken – komplementaritet – kan kopplas ihop med så kallad informationsteori. Studien är publicerad i tidskriften Science Advances och kan på sikt bana väg för bättre kvantkommunikation, mätteknik och kryptografi.

Ny experimentuppstllning utformad av forskare vid Linkpings universitet

– Våra resultat har ingen tydlig eller direkt tillämpning just nu. Det är grundforskning som i sin tur lägger grunden för framtida teknologier inom kvantinformation och kvantdatorer. Där är potentialen enorm för helt nya upptäckter inom många olika forskningsfält, säger Guilherme B Xavier, forskare inom kvantkommunikation vid Linköpings universitet.

Men för att förstå vad Linköpingsforskarna visat får vi ta det från början. 

Att ljus kan vara både partiklar och vågor är ett av de mest ologiska – men samtidigt grundläggande – kännetecknen inom kvantmekaniken. Det kallas våg-partikeldualitet.

Teorin sträcker sig ända tillbaka till 1600-talet då Isaac Newton föreslog att ljus består av partiklar. Andra samtida forskare menade att ljus är vågor. Newton föreslog till slut att det nog kanske kunde vara både och, utan att för den sakens skull kunna bevisa det. Under 1800-talet visade flera fysiker i olika experiment att ljus faktiskt är vågor. 

Men runt 1900-talets början utmanade både Max Planck och Albert Einstein teorin om att ljus endast är vågor. Det dröjde dock ända in på 1920-talet innan fysikern Arthur Compton kunde visa att ljus också hade rörelseenergi, en egenskap som är klassisk för partiklar. Partiklarna fick namnet fotoner. Därmed drogs slutsatsen att ljus kan vara både och precis som Newton föreslog. Även elektroner och andra elementarpartiklar uppvisar denna våg-partikeldualitet. 

Men det går inte att mäta en foton i form av våg och partikel samtidigt. Beroende på hur mätningen görs kan en enskild foton endast observeras antingen som våg eller partikel. Fenomenet är känt som komplementaritet och utvecklades av den danske fysikern Niels Bohr i mitten av 1920-talet. Det säger att oavsett vad man bestämmer sig för att mäta, så måste kombinationen av våg- och partikelegenskaper vara konstant.

År 2014 kunde en forskargrupp från Singapore matematiskt visa en direkt koppling mellan komplementaritet och mängden okänd information i ett kvantsystem, så kallad entropisk osäkerhet, ett centralt begrepp inom informationsteori. Inom informationsteori studeras bland annat hur mycket information som kan överföras mellan sändare och mottagare.

Den här kopplingen betyder att oavsett vilken kombination av våg- och partikelegenskaper man tittar på i ett kvantsystem, är mängden okänd information alltid minst en bit information, det vill säga det omätbara – mättes vågen gick det inte att mäta partikeln. Nu har forskare från Linköpings universitet, tillsammans med kollegor från Polen och Chile, lyckats bekräfta Singaporeforskarnas teori i verkligheten med hjälp av en ny typ av experiment.

– Från vårt perspektiv är det ett väldigt direkt sätt att visa ett grundläggande kvantmekaniskt beteende. Det är ett typiskt exempel i kvantfysiken där vi kan observera resultatet men vi kan inte visualisera vad som händer inuti experimentet. Och ändå kan det användas i praktiska tillämpningar. Det är väldigt fascinerande och angränsar nästan till filosofi, säger Guilherme B Xavier.

I sin nya experimentuppställning använde Linköpingsforskarna fotoner som rör sig framåt i en cirkulär rörelse (orbital angular momentum, OAM), till skillnad från den vanligare oscillerande rörelsen, som är upp och ner. Det används för att mätningarna ska kunna få en mer praktisk tillämpning då OAM innehåller mer information.

Mätningarna görs i ett, inom forskningen vanligt, instrument som kallas interferometer där fotonerna skickas mot en kristall (beam splitter) som delar upp fotonernas väg till två nya vägar. De två ljusvägarna reflekteras sedan för att korsa varandra till en andra kristall för att sedan mätas som antingen partiklar eller vågor beroende på tillståndet hos den andra kristallen.

En av sakerna som gör denna experimentuppställning speciell är att forskarna kan föra in den andra kristallen delvis i ljusets väg. Det möjliggör att ljuset kan mätas som vågor eller som partiklar eller som en kombination av båda i samma uppställning. 

Enligt forskarna kan fynden kan få många framtida tillämpningar inom kvantkommunikation, mätteknik och kryptografi. Men det finns också mycket mer att utforska på en grundläggande nivå.

– I nästa experiment vill vi observera fotonens beteende om vi ändrar inställningen på den andra kristallen precis innan fotonen kommer fram till den. Det skulle visa att vi kan använda den här experimentella uppsättningen inom kommunikation för att säkert kunna distribuera krypteringsnycklar vilket är väldigt spännande, säger Daniel Spegel-Lexne, doktorand vid Institutionen för systemteknik.

Projektet finansierades av Zenith vid Linköpings universitet och Wallenberg Center for Quantum Technologies, WACQT.

Artikeln: Experimental demonstration of the equivalence of entropic uncertainty with wave-particle duality, Daniel Spegel-Lexne, Santiago Gómez, Joakim Argillander, Marcin Pawłowski, Pedro R. Dieguez, Alvaro Alarcón, Guilherme B. Xavier, Science Advances 2024, publicerad online 6 december 2024. Doi: 10.1126/sciadv.adr2007

Kontakt

Guilherme B Xavier, docent, guilherme.b.xavier@liu.se, 013-28 13 79

Daniel Spegel-Lexne, doktorand, daniel.spegel-lexne@liu.se, 013-28 40 52    

Pressmeddelandet skickat av: 
Anders Törneholm
Presskontakt, 
Linköpings universitet
013-28 68 39
anders.torneholm@liu.se

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet ”Forskning och samhälle – nyheter från Linköpings universitet” får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Nvidia har presenterat sin kvartalsrapport, aktierna stiger i efterhandeln

Published

on

Graf över Nvidia-aktien

Ikväll släppte Nvidia sin kvartalsrapport och i efterhandeln stiger aktien. Mottagandet är inte bara viktigt för Nvidia, det är viktigt för hela aktiemarknaden som just nu balanserar mellan rädsla för nedgång och möjligheter med AI.

Snart börjar företagets analytikersamtal så då blir nästa punkt som kan påverka aktien, sedan lär mer omfattande analytikeruppdateringar komma som påverkar aktien när handeln inleds imorgon.

Samtidigt slog Alphabets aktie ett nytt rekord tidigare idag efter att deras nya AI-modell Gemini 3 togs emot väl av användarna. Företaget är nu i den trevliga positionen av att både tjäna enormt mycket pengar och vara en ledare inom AI.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Belåning av aktieportfölj – Fördelar och nackdelar

Published

on

Mobil med graf

Belåning av aktieportfölj, även känt som marginallån eller värdepapperskredit, innebär att man använder sina aktier och andra värdepapper som säkerhet för att låna pengar från sin bank eller värdepappersföretag. Detta finansiella verktyg har blivit allt mer populärt bland svenska investerare som vill frigöra kapital utan att sälja sina investeringar. Men som med alla finansiella instrument finns det både betydande fördelar och påtagliga risker att överväga.

Vad är belåning av aktieportfölj?

Vid belåning av aktieportfölj lånar investeraren pengar med sina värdepapper som säkerhet. Enligt jämförelsesajten Comparia.se har kreditgivaren vanligtvis en belåningsgrad på 50-70% av portföljens värde, beroende på vilka tillgångar som ingår. Detta innebär att om din aktieportfölj är värd 1 miljon kronor, kan du typiskt låna mellan 500 000 och 700 000 kronor.

Lånet är flexibelt och fungerar ofta som en kreditlinje där du kan dra pengar efter behov, upp till den fastställda kreditramen. Räntan är vanligtvis rörlig och ofta kopplad till styrräntan plus en marginal.

Fördelar med belåning av aktieportfölj

1. Behåller ägarskap och potential för värdeökning

Den främsta fördelen är att du kan frigöra kapital utan att sälja dina aktier. Detta innebär att du fortsatt äger aktierna och kan dra nytta av eventuella framtida värdeökningar och utdelningar. För långsiktiga investerare som tror på sina innehav men behöver likvida medel är detta särskilt attraktivt.

2. Skatteeffektivitet

Genom att belåna istället för att sälja aktier undviker du att utlösa kapitalvinstskatt. Detta kan vara särskilt värdefullt om du har aktier med stora orealiserade vinster. Skatten skjuts upp tills du faktiskt säljer aktierna, vilket kan ge betydande skattefördelar över tid.

3. Flexibilitet i användning

Pengarna från belåningen kan användas till vilket lagligt syfte som helst – köpa fler aktier, investera i fastigheter, starta företag, finansiera större inköp eller täcka tillfälliga kassaflödesproblem. Denna flexibilitet gör belåningen till ett mångsidigt finansiellt verktyg.

4. Gynnsam ränta

Eftersom lånet är säkerställt av värdepapper erbjuder banker vanligtvis lägre räntor än för blancolån. Räntan är ofta konkurrensmässig jämfört med andra kreditformer, särskilt för större belopp.

5. Enkel administration

De flesta banker erbjuder belåning genom internetbanken där du enkelt kan följa din belåningsgrad och dra pengar när det behövs. Administrationen är minimal jämfört med andra lånetyper.

6. Möjlighet till hävstång

För mer sofistikerade investerare kan belåning användas för att skapa hävstång i portföljen genom att köpa fler aktier med lånade pengar. Detta kan potentiellt öka avkastningen, men kommer också med ökad risk.

Nackdelar och risker

1. Marginalkrav och tvångsförsäljning

Den största risken med belåning är att om aktiekurserna faller kraftigt kan du hamna över den tillåtna belåningsgraden. När detta händer kräver banken att du antingen sätter in mer pengar eller säljer aktier för att minska lånet. I värsta fall kan banken tvångsförsälja dina aktier, ofta på en ogynnsam tidpunkt när priserna är låga.

2. Förstärkt risk vid börsfall

Belåning förstärker både vinster och förluster. Om marknaden faller påverkas inte bara värdet på dina aktier negativt, utan du har också ett lån att betala ränta på och potentiellt återbetala. Detta skapar en dubbel exponering mot marknadens rörelser.

3. Räntekostnad

Även om räntan ofta är gynnsam måste du betala ränta på det lånade beloppet oavsett hur dina investeringar presterar. Under perioder med låg eller negativ avkastning på aktiemarknaden kan räntekostnaden äta upp din totala avkastning.

4. Komplexitet och överbelåning

Det kan vara frestande att belåna för mycket, särskilt när marknaden går bra. Många investerare överskattar sin risktolerans och hamnar i en situation där de inte kan hantera om marknaden går ner. Komplexiteten i att hantera belåningsgrader kan också leda till misstag.

5. Psykologisk stress

Att ha lån mot sin aktieportfölj kan skapa betydande psykologisk stress, särskilt under volatila perioder på marknaden. Rädslan för tvångsförsäljning kan leda till irrationella beslut och sömnlösa nätter.

6. Begränsad diversifiering

När aktier används som säkerhet kan det begränsa din möjlighet att diversifiera portföljen eller göra stora ombalanseringar, eftersom vissa aktier kanske inte kan säljas utan att påverka belåningsgraden.

Vem passar belåning för?

Belåning av aktieportfölj passar bäst för:

  • Erfarna investerare med god förståelse för marknadsrisk och volatilitet
  • Investerare med stor portfölj där belåningen utgör en mindre del av totala tillgångarna
  • Långsiktiga investerare som inte planerar att sälja sina aktier inom kort
  • Personer med stabil inkomst som kan hantera räntebetalningar även under svåra perioder
  • Investerare med låg skuldsättning i övrigt

Belåning är inte lämplig för:

  • Nybörjare på aktiemarknaden
  • Personer som redan har hög skuldsättning
  • Investerare som inte kan hantera stress och volatilitet
  • De som ser belåning som ”gratis pengar”

Praktiska råd och strategier

Sätt konservativa gränser

Använd aldrig maximal belåningsgrad. En tumregel är att hålla belåningen under 30-40% av portföljens värde för att ha buffert om marknaden går ner.

Diversifiera säkerheter

Ha en väldiversifierad portfölj som säkerhet. Undvik att belåna mot enskilda aktier eller sektorer som kan vara extra volatila.

Ha likviditetsbuffert

Håll alltid kontanter eller likvida tillgångar tillgängliga för att kunna hantera pressade marginaler utan tvångsförsäljning.

Förstå villkoren

Läs och förstå alla villkor i ditt belåningsavtal, inklusive hur belåningsgrader beräknas och när marginalkrav kan utlösas.

Regelbunden uppföljning

Följ din belåningsgrad regelbundet och var beredd att agera snabbt vid marknadsvolatilitet.

Slutsats

Belåning av aktieportfölj kan vara ett kraftfullt finansiellt verktyg för rätt typ av investerare i rätt situation. Fördelarna med att behålla ägarskap i sina investeringar samtidigt som man frigör kapital är uppenbara.

Men riskerna är verkliga och påtagliga. Tvångsförsäljning vid börsnedgång, förstärkt exponering mot marknadsrisk och den psykologiska stressen som kommer med belåning gör att detta verktyg kräver noggrann övervägning och disciplinerad riskkontroll.

För de som väljer att belåna sin aktieportfölj är nyckeln att vara konservativ med belåningsgraden, ha en väldiversifierad portfölj som säkerhet, och alltid ha en plan för hur man ska hantera marknadsvolatilitet. Som med alla investeringsbeslut bör man överväga att konsultera finansiell rådgivning innan man fattar beslutet att belåna sin portfölj.

Kom ihåg att tidigare prestanda inte är en garanti för framtida resultat, och att alla investeringar innebär risk för förlust. Belåning förstärker denna risk och bör därför endast användas av investerare som fullt ut förstår och kan hantera konsekvenserna.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Teknisk analys på flera marknader med Anders Haglund

Published

on

By

Anders Haglund gör teknisk analys

Anders Haglund går igenom den tekniska analysen på flera marknader samt även några olika enskilda aktier.

Teknisk analys med Anders Haglund
Continue Reading

Trending

Copyright © 2025 Tanalys