I en observationsstudie från Lunds universitet är resultaten tydliga: fram till två års ålder ser en mer fiberrik mat ut att minska risken för celiaki, glutenintolerans. Särskilt tydlig koppling sågs när barn hade ätit fiberrik mat före ett års ålder.
Kortfakta om studien: celiaki//observationsstudie//6500 deltagare (från födsel – 13 år)//peer-reviewed
– Det är första gången förekomsten av celiaki studeras utifrån fibrer i barns kost. Men nu behövs även klinisk prövning för att eventuellt kunna slå fast ett samband.
Det säger Elin Hård af Segerstad, forskare vid Lunds universitet och dietist specialiserad inom pediatrik vid Skånes universitetssjukhus. Hon och forskningskollegorna har utgått från den så kallade TEDDY-kohorten, en stor studie som sedan många år följer barn med en genetisk risk i Skåne, Tyskland, Finland och USA. Barnen screenas huvudsakligen för typ 1 diabetes, men även för celiaki.
– I vår studie har vi följt 6 500 barn från födsel tills de är minst 13 år. Med hjälp av blodprover har vi tittat efter antikroppar specifika för celiaki. När vi upptäcker sådana antikroppar kan vi ringa in när i tid som sjukdomen debuterar, säger Elin Hård af Segerstad.
Den nya studien, publicerad i den amerikanska tidskriften Gastroenterology, är den första som undersökt just fiberintaget bland barn. Till en början trodde forskarna att det kunde spela roll vilket slags fiber barnen åt. Fibrer finns i flera olika former – bland annat i frukt, grönsaker, spannmål och baljväxter.
– Men när vi undersökte varje fiberslag för sig, såg det inte ut att spela någon roll vilken sorts fiber det var. Det var hur stor andel fibrer barnen åt som såg ut att påverka risken för celiaki.
De deltagande barnens föräldrar förde matdagböcker över hur barnen åt. Själva fiberintaget studerades vid elva tillfällen. Forskarna har också tagit hänsyn till om någon av barnets föräldrar eller syskon har celiaki, samt till biologiskt kön – faktorer som också påverkar risken för sjukdomen. Celiaki är till viss del ärftligt, och det är väldokumenterat att, dock inte varför, flickor och kvinnor står för ungefär två tredjedelar av alla celiakifall. När forskarna justerat för andra faktorer, såg de att förekomsten av celiaki minskade med nästan 40 procent hos 6-12 månaders gamla barn som ätit fiberrik kost. Detta jämfört med grundrisken på 7.8 fall per 1000 personår.
– Drygt sju procent av barnen utvecklade celiaki under uppföljningen, och den vanligaste åldern för att insjukna var vid cirka 3-4 år. Genom att öka med drygt tre gram fiber per dag jämfört med det genomsnittliga intaget, minskade risken för celiaki senare under barndomen med nästan 40 procent, förklarar Elin Hård af Segerstad.
Även hos barn upp till två år såg lundaforskarna en gynnsam effekt av att barnen åt fiberrik mat, men en mer moderat sådan motsvarande en femprocentig minskning. Efter två års ålder såg fiberintaget inte längre ut att spela någon roll för att utveckla celiaki. Lundaforskarna tror att barnens tarmflora, som till stor del formas under de första två åren, får en bättre sammansättning med hjälp av kostfibrer. Det skulle i sin tur kunna leda till förbättrat immunförsvar och stärkt tarm.
– Det är vår teori, men det är än så länge spekulationer. Det är nytt och spännande att kunna peka på en möjlig skyddsfaktor Men detta är en observationsstudie. För att aktivt ge rekommendationer om att små barn bör äta mycket fibrer behöver detta testas i en klinisk prövning, säger Elin Hård af Segerstad.
Kontakt
Elin Hård af Segerstad, forskare vid Lunds universitet och dietist specialiserad inom pediatrik vid Skånes universitetssjukhus, Malmö. 073-6352743, elin.malmberg_hard_af_segerstad@med.lu.se
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Anna Hellgren, 076-831 8923, anna.hellgren@med.lu.se
Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens främsta lärosäten. Här finns cirka 47 000 studenter och drygt 8 800 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa