Vård- och omsorgspersonal på särskilda boenden har en stor utmaning i att hjälpa de äldre att upprätthålla sin munhygien. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Med otydliga rutiner kan munhälsan sättas på spel.
I Sverige är munhälsoproblem vanliga bland äldre på särskilda boenden, speciellt vid funktionsnedsättning eller kognitiva sjukdomar som demens. Att utveckla strategier för att förhindra försämrad munhälsa är avgörande för att undvika exempelvis smärta och tuggsvårigheter med försämrad livskvalitet som följd.
Frågorna i den aktuella studien var vad som underlättar respektive hindrar vård- och omsorgspersonal att arbeta med förebyggande munhälsa i de standardiserade och etablerade verktyg som används på många särskilda boenden i Sverige.
Det handlar om det nationella kvalitetsregistret Senior alert som bedömer risker för fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen. En del av detta register är det kliniska bedömningsinstrumentet ROAG-J, som omfattar screening med munspegel och ficklampa, samt planering och förebyggande munvårdsåtgärder.
Oklart ansvar försvårar
Studien publiceras i tidskriften BMC Geriatrics och bygger på fokusgruppsintervjuer med 14 sjuksköterskor och 14 undersköterskor som arbetar på särskilda boenden i två kommuner i Västsverige.
Av intervjuerna framkom att vård- och omsorgspersonalen regelbundet tillämpade Senior alert och ROAG-J och beskrev verktygen som viktiga. De framhöll också att munhälsan var avgörande för flera andra hälsorisker som att inte kunna tugga och svälja ordentligt och därmed förlora i vikt.
Samtidigt såg personalen problem i otydlig ansvarsfördelning mellan olika yrkesgrupper på boendena, vilket kunde leda till att munvård nedprioriterades till förmån för andra uppgifter. Detta i kombination med stora variationer i utbildning och kunskap om munhälsa bland vård- och omsorgspersonal gjorde att riskbedömningar och munvårdsinsatser ibland inte utfördes på rätt sätt.
Över lag var munvård för sköra äldre utmanande för personalen, samtidigt som studien visar att en mer strukturerad process främjar kommunikationen och medvetenheten om hur viktig god munhälsa är.
Utmaningar på flera nivåer
Lisa Bellander, tandläkare och doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, är studiens huvudförfattare:
– Vi såg att ett strukturerat arbetssätt möjliggör för vård- och omsorgspersonalen att tidigare upptäcka problem i munhålan och därmed sätta in åtgärder innan problemen leder till onödigt lidande. Men en av de största utmaningarna är att få de äldre personerna att vilja delta i vården, särskilt när de har kognitiva sjukdomar, säger hon.
Helle Wijk, sjuksköterska och professor i omvårdnad på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tycker att ledningen för särskilda boenden måste ta ett större ansvar för att säkerställa god munhälsa:
– Ledningen behöver engagera sig i att skapa tydliga rutiner för munvård och ge förutsättningar för att all personal får nödvändig utbildning. Vi såg i vår studie att när ansvar och roller är otydliga, så riskerar de äldres munhälsa att försämras vilket kan få mycket allvarliga följder för hälsan generellt. Det krävs ett tydligt ledarskap för att arbetet kring munvård ska förbättras, säger Helle Wijk.
Studie: A preventive care approach for oral health in nursing homes: a qualitative study of healthcare workers’ experiences, https://doi.org/10.1186/s12877-024-05396-1
Expertkontakter:
Lisa Bellander, doktorand och tandläkare, tel. 0702 62 84 11, e-post lisa.bellander@gu.se
Helle Wijk, professor och sjuksköterska, e-post helle.wijk@gu.se
Presskontakt: Elin Lindström, tel. 0766 18 30 37, e-post press@sahlgrenska.gu.se
Pressbilder: Lisa Bellander och Helle Wijk (foto: Göteborgs universitet)
Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin