on, feb 14, 2018 07:30 CET
Miljontals plastpellets läcker ut i miljön från tillverkningsområdet i Stenungssund. Det visar en ny studie av forskare vid Göteborgs universitet. Och trots flera internationella och nationella regelverk fortsätter läckagen.
Problem med plastpellets i havsmiljö har uppmärksammats sedan sjuttiotalet och de första rekommendationerna kring lagstiftning kom redan under nittiotalet i USA. I Sverige är det däremot inte förrän under senare år som de här spillen börjat uppmärksammas.
Små plastpellets används som råmaterial. Pelletsen skeppas från tillverkningsområdet till olika anläggningar för att användas till olika typer av plastprodukter.
Pellets som läcker ut hittas i hela arkipelagen
I den nyligen publicerade studien undersökte forskarna även spridningen av pellets och såg då att plastpellets fastnar utmed närliggande stränder, i fjorden och den närbelägna skärgården.
Till skillnad från annan plastnedskräpning, till exempel av engångsförpackningar, är det här plast som aldrig hann komma till någon nytta.
– För att bättre förstå hur plastpellets hamnar i miljön har vi dokumenterat, mätt och beräknat pelletsflöden via vattendrag ut från produktions- och distributionsanläggningar i Stenungssund, där ungefär fem procent av det polyeten som används i Europa produceras, säger Martin Hassellöv, professor vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.
Forskargruppens beräkningar visar att kontinuerligt läckage leder till att mellan tre och 36 miljoner plastpellets sprids ut från Stenungssunds produktionsområde varje år.
– När vi analyserade de mindre fraktionerna, som kallas fluff och fragment, så var det till och med hundra gånger mer plastläckage än när vi bara räknande pellets. Dessutom har vi sett att det finns fortsatta problem med läckage vid transport, rengöring, lastning och förvaring av pellets senare i produktionsledet, säger Therese Karlsson, doktorand vid institutionen för marina vetenskaper.
Pellets hittas ofta bland maginnehåll hos sjöfågel som äter från havsytan, till exempel stormfågel.
Existerande regelverk borde förhindra läckage
Det finns flera internationella överenskommelser, EU-rätt och svenska lagar som syftar till att förhindra den här sortens plastspill.
– Den svenska miljöbalkens hänsynsregler ska förhindra att stora mängder pellets läcker ut, särskilt i områden som det kring Orust och Tjörn där det finns flera naturskyddsområden, säger Lena Gipperth, professor i miljörätt på juridiska institutionen.
Men studien visar att de gällande regelverken inte har tillämpats, något som kan bero på bristande tillsynsrutiner och kontrollprogram.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Marine pollution bulletin.
Kontakt:
Martin Hassellöv, professor vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, telefon: 031-786 90 50, 0766-22 90 50, e-post: martin.hassellov@gu.se
Titel: The unaccountability case of plastic pellet pollution
Digital publicering: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0025326X18300523
Foto:
Bild 1: Pellets ansamlade vid Stenungeås mynning ut till Askeröfjorden. Foto: Martin Hasselöv.
Bild 2: Varje år läcker miljontals pellets ut i miljön från produktionsområdet ut i miljön där djur kan komma att missta pellets för föda. Foto: Therese Karlsson.
Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar: