Forskningsstudien Viltsamverkan i brandens spår har pågått i tre år. Resultatet visar på välmående älgar efter skogsbränderna i Hälsingland 2018. Sveaskog och SLU fortsätter nu forskningen kring samband mellan fodertillgång, antalet älgar och rovdjurspredation.
Den torra sommaren 2018 drabbades Ljusdals kommun av flera stora skogsbränder. I tre av de största brandområdena; Ängra, Nötberget och Enskogen, brann totalt cirka 8 400 hektar skog.
Sedan 2020 har Sveaskog tillsammans med SLU och andra intressenter studerat hur branden påverkat skogsbruket och viltlivet. Det är första gången som älgar i och omkring ett brandfält i Sverige studeras. Målet med projektet var att beskriva förutsättningar, begränsningar och möjligheter för en adaptiv viltförvaltning och ett aktivt skogsbruk. Området som studeras har i flera decennier präglats av ett intensivt skogsbruk vilket gör det intressant för Sveaskog både ur ett skogsbruks- och ett viltstamsperspektiv. Totalt har 51 älgar följts med hjälp av GPS-sändare för att kartlägga hur älgarna i områdena som påverkats av brandfälten. Utöver information om hur ekosystemen förändras och hur viltstammarna påverkas efter en större brand har forskningsstudien även gett data för älgförvaltningen.
– Som Sveriges största skogsägare har Sveaskog en unik möjlighet att upplåta mark för olika typer av forskning och försök som bidrar till skogsbrukets utveckling. Till följd av de värdefulla insikterna som studien gett är Sveaskog och SLU överens om att fortsätta projektet. Studien förlängs därmed till och med 2026, säger Fredrik Klang, Sveaskogs forsknings- & utvecklingschef.
Fredrik Klang
Anders Johansson, jakt- och klövviltsansvarig i region Södra Norrland på Sveaskog, har jobbat tätt tillsammans med SLU under projektets gång – både i fält och med analysarbetet.
– Inom förvaltningen av älg och skogsbruk, speciellt i områden med stark rovdjurspåverkan, behöver jaktuttaget balanseras mot älgarnas hälsa, antal och kondition vid diskussioner och beslut om älgstammens storlek. Resultaten i rapporten ger oss en god inblick i sådant som älgarnas kondition, reproduktion och rörelsemönster, kort sagt i sammanhanget användbar information om deras förutsättningar i brandområdet.
Anders Johansson
Studien visar bland annat att:
- Älgarna i området är välmående och att brandområdena är populära bland majoriteten av älgarna. Exempelvis har reproduktion varit bra, med en hög andel tvillingkalvar.
- Brandområden skapar mycket foder för växtätare som älg eftersom tillgången på foder i form av unga plantor är god.
- Många kor blir brunstiga tidigare på hösten.
- Det höga björnantalet i området bidrar samtidigt till att många älgkor förlorar sin kalv tidigt, vilket i sin tur innebär att korna kan tillgodogöra sig hela energin från födan eftersom de inte behöver producera mjölk till en diande kalv. Även om det gynnar kon påverkas negativt.
- Årskalvarnas sommaröverlevnad fram till jaktstarten har under mätperioden varit låg, cirka 30 procent att jämföra med tidigare studier av älgars kalvöverlevnad i björnområden som har visat på en överlevnad på cirka 40 procent.
Om projektet Viltsamverkan i branden spår
Målet med projekt Viltsamverkan i branden spår är att beskriva förutsättningar, begränsningar och möjligheter för en adaptiv viltförvaltning och ett aktivt skogsbruk efter Kårbölebranden i Ljusdalsområdet 2018. Projektet har utökats med en ny treårsperiod fram till 2026 med Sveaskog som huvudfinansiär.
Sedan 2020 driver Sveaskog Facebooksidan Viltsamverkan i brandens spår. Där kan den nyfikne läsa mer om fältarbetet kopplat till studien och även ta del av spännande ögonblicksbilder från djurlivets vardag via utplacerade kameror. Projektet startade som ett samarbete mellan SLU, Sveaskog, Svenska Jägareförbundet, Kopparfors skogar och Länsstyrelsen Gävleborg. Från och med år 2021 sker nära samverkan med Skandinaviska Björnprojektet, Norsk Institutt for naturforskning (NINA) och Skandulv vid SLU i området. Vid projektets start försågs 38 älgkor och 13 älgtjurar med GPS-halsband i eller i närheten av de tre brandområdena.
Länk till rapporten
För mer information, kontakta:
Sveaskogs presstjänst, press@sveaskog.se, 08-655 90 50