Skolgårdarnas ytor fortsätter att minska

| 11 maj, 2022 | 0 kommentarer

Skolgårdarnas ytor för barn att leka och röra fritt på sig utomhus fortsätter att minska, vilket kan påverka barnens hälsa och utveckling. Det är även stora skillnader mellan olika delar av landet och skolor med olika huvudmän. Det visar en ny kartläggning som Statistiska Centralbyrån, SCB, gjort på uppdrag av Boverket.

Grundskoleelevers möjlighet till lek och rörelse utomhus sammanställdes i en unik kartläggning för första gången 2018 av Statistiska Centralbyrån, på Boverkets uppdrag. Skolgården är en av de utemiljöer där barnen är en stor del av sin vakna tid. Studier visar att vistelse utomhus stimulerar till fysisk aktivitet och att det är positivt för barnens lek, lärande och hälsa att vara ute i naturen. En uppföljning av kartläggningen har gjorts för att undersöka om trenden med krympande skolgårdar fortsatt även 2018 och 2020. Den visar bland annat att antalet elever med tillgång till mindre än 30 kvadratmeter friyta per person har ökat mellan 2014 och 2020. Den finns även en tydlig trend av minskande friyta per elev på skolområden med enskild huvudman.

– Skolan är en av de platser där barn tillbringar störst del av sin vakna tid. Rymliga och varierade utemiljöer stimulerar till både fysisk aktivitet och återhämtning. För att alla barn ska ha samma möjligheter till hälsa, lärande och utveckling behövs tydligare regler och nationella insatser för utformningen av landets skolgårdar, säger Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt på Boverket.

Så ser det ut i din region och i din kommun

I rapporten kan du ta del av tabeller som visar hur det ser ut i ditt län. Rapporten finns att ladda ner och läsa i sin helhet på Boverkets webbplats.

SCB har också en karttjänst på sin webbplats där du kan se hur det ser ut i din kommun.

På Boverkets webbplats kan du även ladda ner excel-filen med kommunstatistik som karttjänsten är baserad på.

Fyra av tio elever har mindre än 30 kvadratmeters friyta

Nästan 464 000 elever hade år 2020 en yta per person som understeg 30 kvadratmeter, vilket motsvarar 42 procent av grundskoleleverna. Antalet elever med tillgång till mindre än 30 kvadratmeter friyta per person har ökat mellan 2014 och 2020.

I Sverige finns det cirka 67 000 barn som har ytor som är mindre än 3 000 kvadratmeter.

Boverket menar att ett rimligt mått på friyta är 30 kvadratmeter per barn i grundskolan (Boverket 2015). Man bör titta på både storleken på friytan per barn och den totala storleken på friytan när man bedömer om friytan är tillräckligt stor. Forskning visar att den totala storleken på friytan helst bör överstiga 3 000 kvadratmeter.

Den genomsnittliga friytan per grundskoleelev i Sverige var 45,9 kvadratmeter 2020. Det motsvarar ungefär ytan för mellan tre och fyra parkeringsplatser. Mellan det första och sista året, 2014 och 2020, har friytan per elev minskat med nästan tre kvadratmeter. Dessutom har friytan i absoluta tal krympt stadigt under hela perioden 2014-2020. Generellt har skolor i större tätorter mindre friyta än skolor i mindre tätorter och utanför tätorter.

Varierande tillgång till grönska

Grundskolornas skolområden består i genomsnitt till 48 procent av hårdgjord mark. Varannan skolelev har friytor som är klädda med grönska till mindre än hälften.

Tillgången till grönområden i närheten skiftar också, vilket påverkar skolans möjlighet att använda grönskan i pedagogiskt och rekreativt syfte.

Stora skillnader mellan kommuner och skolor med olika huvudmän

Det finns stora regionala skillnader i tillgången på friyta. På länsnivå varierade friytan per elev år 2020 från som minst 25,9 kvadratmeter i Stockholms län till som mest 76,4 i Norrbottens län.

Storleken på friytan skiljer sig mellan skolor med enskild respektive kommunal huvudman. Elever på skolor med enskild huvudman har i genomsnitt en friyta på 28 kvadratmeter per elev, medan de kommunala skolorna har 49 kvadratmeter per elev. Friytan per elev på skolor med enskild huvudman har dessutom minskat stadigt sedan 2014, medan de kommunala skolorna endast haft vissa variationer över tid.

Så kan du arbeta – goda exempel och Boverkets vägledningar för barn och ungas utemiljö

På Boverkets webbplats finns flera goda exempel att inspireras av och vägledningar för hur man kan arbeta med barns friytor för lek och utevistelser.

Om kartläggningen

Boverket har låtit SCB kartlägga hur Sveriges skolgårdar ser ut och hur de har förändrats mellan åren 2014–2020, i alla Sveriges 290 kommuner. Statistiska Centralbyrån har studerat skolornas friytor, det vill säga den yta där barnen på egen hand kan vara utomhus och leka. Statistiken syftar till att ge en nationell bild av situationen vad gäller grundskoleelevernas tillgång till utomhusmiljön, hur den varierar regionalt och hur den påverkas över tid i takt med att befolkningen och bostadsbyggandet ökar.

Du kan vända dig till Statistiska Centralbyrån om du vill begära ut underlag till kartläggningen. Det finns till exempel möjlighet att ta del av statistiken om offentliga skolor i kommunen, däremot inte för fristående skolor. SCB kan inte heller lämna ut statistik över samtliga skolor i Sverige eller för enskilda skolor. Underlaget kommer finnas tillgängligt hos Statistiska centralbyrån från mitten av vecka 23.

Mer information

Media är välkomna att kontakta Boverkets presservice: telefon 0455-35 31 70 eller e-post [email protected].

Presskontakt
+46 (0)455-353 170
[email protected]

Boverket är förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö och hushållning med mark- och vattenområden, för fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelsen och för boendefrågor. Myndigheten ansvarar också för den centrala administrationen av statliga stöd inom sitt verksamhetsområde.

Kategori: Marknadsnyheter

Om skribenten ()

Tanalys är en sajt för investerare som med teknisk analys vill förbättra sin trading. Tanalys erbjuder teknisk analys från flera ledande analytiker, samt nyheter och utbildningar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.