Var tredje person har avstått från att söka vård under covid-19-pandemin, bland annat för att inte belasta vården. Var sjätte har fått sin vård uppskjuten eller inte fått den vård de sökt, och hälften av dem är fortfarande i behov av vård, i synnerhet riskgrupper och personer med långvariga hälsobesvär. Det är nu viktigt att de som behöver vård får det och att en noggrann uppföljning görs. Det visar en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, som publiceras i dag.
I Sverige har tusentals personer avlidit av covid-19 och många har blivit så svårt sjuka att de behövt sjukhusvård. För hälso- och sjukvården har det varit en svår balansgång mellan att ställa om för att ta hand om patienter med covid-19 och samtidigt möta befolkningens övriga vårdbehov. Samtidigt har många i befolkningen valt att inte söka vård, trots att de skulle behövt det. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har undersökt förändringarna till följd av pandemin under 2020, både när det gäller vårdens utbud och befolkningens efterfrågan på vård.
Undersökningen visar att både efterfrågan och utbudet på annat än covid-19-vård minskat kraftigt.
– Var tredje person har avstått från vård under pandemin, främst för att de inte har velat belasta vården eller själva bli smittade. Men var sjätte person anger också att de fått vården uppskjuten eller har blivit nekade vård på grund av pandemin, säger Simon Jehrlander, utredare på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Undersökningen visar också att det uppdämda vårdbehovet är större än befintliga datakällor visar. Mer än hälften av dem som undvikit att själva söka vård eller inte har fått vård, anger att de fortfarande skulle behöva vård. Det gäller särskilt riskgrupper eller personer med långvariga hälsobesvär.
– Nu är det viktigt att regionerna förstärker tillgängligheten i primärvården, gemensamt hjälps åt att korta operationsköer och fortsätter att uppmana befolkningen att söka vård vid behov. Men regeringen bör också noga följa utvecklingen av det uppdämda vårdbehovet, i synnerhet när det gäller personer med långvariga hälsobesvär, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Rapporten I skuggan av covid-19. Förändringar i befolkningens vårdkonsumtion till följd av pandemin under 2020 finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.
__________________________________
Kontakt
Anne Rådestad
Kommunikationsansvarig
08-690 41 68
anne.radestad@vardanalys.se
__________________________________
Nu ändrar vi logotyp och kortnamn!
Vi heter fortfarande Myndigheten för vård- och omsorgsanalys men nu ändrar vi logotyp och kortnamn till Vård- och omsorgsanalys för att synliggöra arbetet vi gör inom omsorgen.
Om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vård- och omsorgsanalys) följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Myndigheten bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare.
Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen.
Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar myndighetens arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.