Connect with us

Marknadsnyheter

Studie visar varför amerikaner tappar förtroende för varandra

Published

on

Medan den sociala tilliten i Sverige och i andra västeuropeiska länder ligger på en relativt stabil och hög nivå, så dalar den i USA. Hur kan man förklara detta? Ny forskning visar att den amerikanska trenden till stor del kan förklaras av minskat förtroende för de politiska institutionerna samt av erfarenhet från att ha varit arbetslös.

”Skulle du säga att man i allmänhet kan lita på de flesta människor eller att man inte kan vara nog försiktig när man har med andra människor att göra?”

Denna fråga har mellan åren 1973 och 2018 ställts till över 35 000 amerikaner genom den amerikanska enkätundersökningen GSS (General Social Survey) Under dessa år har andelen som menar att man kan lita på de flesta människor minskat från 46 till 32 procent. Därmed skiljer sig utvecklingen i USA från den i många europeiska länder där upp- och nedgångar i tillit ofta är marginella. I Danmark har den sociala tilliten till och med ökat.

– Tidigare forskning har visat att frånvaro av tillit leder till minskad ekonomisk tillväxt och att demokratin fungerar sämre. Därför oroar utvecklingen i USA. Särskilt i tider av ökad polarisering, säger Jan Mewes, som tillsammans med en forskargrupp från Sverige och Kanada har gjort en unik undersökning där man för första gången kan peka på vad den minskande tilliten verkligen beror på. Eller åtminstone vad hälften av minskningen beror på.

En del forskare menar att tillit framför allt är en generationsfråga; att den tillit till andra som du får med dig från unga år är grundmurad och håller i sig livet genom. Andra forskare menar att det inte endast är en generationsfråga och pekar på individuella förklaringar såsom ökade inkomstklyftor, förändrade attityder, ökad boendesegregation och ökad etnisk mångfald.

Jan Mewes och hans kollegor ville undersöka de individuella förklaringarna och kunde med hjälp av enkätundersökningen GSS plocka fram data där samma individer, vid tre tillfällen under åren 2006 och 2014, svarade på frågor om social tillit i relation till:  förändringar i inkomst, erfarenhet av att ha varit arbetslös, förändringar i hur ofta de träffar släkt och vänner samt förtroende för politiska institutioner.

– Vi såg inget samband med mellan tillit och förändringar i hur ofta man träffar släkt och vänner. Däremot såg vi att tilliten påverkades framför allt av erfarenhet av att ha varit arbetslös samt av misstro gentemot de politiska institutionerna. Även missnöje med inkomst spelade in, men till en lägre grad.  

När resultaten från studien från 2006-2014 ställdes mot den långsiktiga nedåtgående trenden från åren 1973 – 2018 kunde man utläsa att arbetslöshet, missnöje med politiska institutioner samt missnöje med inkomst låg bakom hälften av den totala minskningen.

– Om man ska tolka resultaten positivt kan man säga att vår studie pekar på att minskningen av tilliten inte följer en naturlag där tilliten minskar över generationerna. Med rätt åtgärder kan kurvan vändas uppåt igen.

Era studier visar att arbetslöshet, misstro mot politiska institutioner samt missnöje med inkomst kan förklara hälften av tillitstappet sedan 1973. Vad beror då resten av minskningen på?

– Eftersom det ligger utanför vår studie så kan jag tyvärr bara spekulera om det.  Det finns exempelvis en annan, också aktuell, studie som lyfter fram sambandet mellan polariseringen och social tillit i USA.  Andra forskare betonar de extremt ökade inkomstklyftorna i USA .

Vad finns det för förklaringar till att länder i Västeuropa har en stabil och i jämförelse med USA hög tillitskurva och att den till och med ökar i Danmark?

– Om vi exempelvis jämför USA och Norden, så är nog den viktigaste skillnaden Nordens utpräglade och stabila tillit till de politiska institutionerna medan vi ser en tydlig minskning i USA mellan 1973 och 2018. Eftersom erfarenhet av arbetslös är en viktig anledning till att amerikanernas sociala tillit minskar så kan man också anta att mindre arbetslöshet och bättre arbetslöshetsförsäkringar spelar en viktig roll.

Fakta om studien:

Studien är gjord med hjälp av befintlig enkätdata. Longitudinell och tvärsnittsdata har hämtats  från den amerikanska enkätundersökningen General Social Survey: https://gss.norc.org Genom så kallad regressionsanalys har man därefter undersökt hur förändringar i individers beteende hänger samman.

Studien Experiences matter: A longitudinal study of individual-level sources of declining social trust in the United States publicerades i tidskriften Social Science Research med finansiering av Riksbankens Jubileumsfond. Artikeln kan laddas ner här https://doi.org/10.1016/j.ssresearch.2021.102537

Jan Mewes är lektor i sociologi. Läs mer om hans forskning här

Medförfattare är Malcolm Fairbrother (Umeå), Giuseppe N. Giordano (Lund), Cary Wu (Toronto) och Rima Wilkes (Vancouver).

Kontaktuppgifter:

Jan Mewes nås på telefonnummer 0722- 083135 eller jan.mewes@soc.lu.se

Ulrika Oredsson
Pressansvarig Samhällsvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet
ulrika.oredsson@kommunikation.lu.se, 0701-47 27 40, 046-222 70 28

Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 40 000 studenter och mer än 8 000 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Läs fler nyheter på Ingång för media | Lunds universitet Prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av universitetets drygt 5000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser. Också ett sammandrag av de senaste nyheterna på lu.se ingår.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Halvårsrapport för AB Igrene, 556027-1305, 1 september 2023 – 29 februari 2024

Published

on

By

Rörelseresultatet för perioden uppgår till  – 1 339 KSEK (- 1 999). 

Resultat efter finansiella poster – 1 338 KSEK (- 2 235).

Bolagets soliditet uppgår till 83,9 % (85,1).

Resultat per aktie -0,03 SEK (-0,04)

Bolagets strategiska inriktning

Igrenes inriktning är att utvinna energi från kolväten i Siljansringen, som bildats genom ett meteoritnedslag för 377 miljoner år sedan.

Bolaget har tillgång till en patenterad teknik för att konvertera naturgasen till vätgas. Det handlar om att i en energisnål process omvandla metangasen till vätgas redan nere i borrhålen och låta koldioxiden stanna kvar nere i berggrunden. Denna metod för tillverkning av vätgas skapar inga miljöavtryck. Detta kommer att stödja det globala arbetet med att reducera utsläpp av växthusgaser och Sveriges möjlighet att uppnå sina miljömål inom transportsektorn och industrin.

Igrene avser att utvinna vätgas och Bolaget kommer i samband med vätgasutvinningen grundligt att uttömma möjligheterna att även ta hand om den naturgas som är nödvändig för utvinning av vätgasen. Allt i enlighet med de undantag från förbudet som lagstiftaren upprättat.

Under en övergångstid är Igrene berett att stötta Sverige i dess behov av naturgas för att försörja i första hand tillverkningsindustrin och försvaret. Det handlar om att naturgasföre-komsterna i Siljansringen skall vidareförädlas till flytande metangas, LNG.

Detta kräver dock att Sverige ur beredskapsperspektiv och miljösynpunkt (transportsektorn) är berett att ompröva gällande lagstiftning och tillåta produktion av inhemsk naturgas framför

import av gasen.

Allmänpolitiska läget

Den regering som blev följden av riksdagsvalet hösten 2022 består av partier som i maj månad 2022 röstade emot de lagändringar som medfört förbud mot utvinning av naturgas i Sverige.

Mot bakgrund av det geopolitiska läge som råder och den tid det kommer att ta för total omställning till vätgas finns det anledning att förvänta en mildare syn på omhändertagandet av naturgas i Sverige.

Det noteras att EU-parlamentet klassificerat naturgas som grön energi till dess andra miljövänligare energiformer finns tillgängliga.

Väsentliga händelser under kvartalet

AB Igrenes årsstämma

Årsstämman i januari 2024 utsåg som styrelsens ordinarie ledamöter

Karl-Åke Johansson, Boliden, omval, styrelsens ordförande

Annette Berkhahn Blyhammar, Täby, omval

Lars Svensson, Göteborg, omval,

Mats Budh, Mora, omval, samt

Sven Otto Littorin, Malmköping, nyval.

Andreas Gidlund, Mora, omvaldes som suppleant.

Som revisionsbolag omvaldes Qrev AB med Frida Sandin, Falun, som huvudansvarig revisor.

Till valberedning omvaldes Jack Gottling och Tomas Wikner med den förstnämnde som ordförande.

Utöver sedvanliga frågor vid Årsstämman beslutade stämman att ändra §§ 4 och 5 i Bolagsordningen som skall få följande lydelse:

§ 4                          

Aktiekapital         Aktiekapitalet skall vara lägst 5 083 404 kronor och högst                           

                                20 333 616 kronor.

§ 5 Antal aktier   Antalet aktier skall vara lägst 50 834 047 stycken och högst 203 336 188.  

Årsstämman beslutade även att bemyndiga styrelsen att vid ett eller flera tillfällen intill tiden för nästa årsstämma fatta beslut om nyemission av aktier och/eller teckningsoptioner och/eller konvertibler, med eller utan avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Betalning ska kunna ske kontant, genom kvittning, tillskjutande av apportegendom eller i annat fall med villkor enligt 2 kap 5 § andra stycket 1-3 och 5 aktiebolagslagen. Antalet aktier som vid nyemission emitteras med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt får vara högst 30 000 000. Syftet med bemyndigandet och skälen till eventuell avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt är att öka Bolagets finansiella flexibilitet och styrelsens handlingsutrymme i arbetet med att finansiera och möjliggöra fortsatt utveckling.

Vid emissioner utan företräde för aktieägarna ska teckningskursen fastställas till marknadsmässiga villkor.

Igrene inlägg i debatten

I ett pressmeddelande 25 december 2023 skriver Igrene, i anledning av förbudet mot utvinning av naturgas i Sverige, följande.

En statlig utredning, Försörjningsutredningen (N 2022:08), kartlägger just nu hur Sveriges industri ska försörjas i tider av oro, kris och krig. En av uppgifterna för utredningen är att undersöka vilka de inhemska tillgångarna på kol, olja och naturgas är, och vilka förutsättningar som skulle krävas för att nyttja dessa vid fredstida kris eller höjd beredskap. Det rådande förbudet mot prospektering och exploatering av naturgas står idag i vägen för denna nödvändiga beredskap. Därför är det enda rationella att återigen tillåta prospektering och utvinning av den svenska gasen.

De främsta skälen är:

  • Siljans-gasen läcker hela tiden vilket påverkar klimatet utan att bidra med någon nytta. Metangas ger dessutom en växthuseffekt som är cirka 30 gånger större än koldioxid. Det är mer rationellt att utvinna gasen och använda den.
  • Siljans-gasen är ingen fossil gas, den kommer från jordens inre och det strömmar hela tiden upp ny gas.
  • Siljans-gasen har hög kvalitet med en metanhalt på runt 98 procent. Den behöver i princip bara avfuktas innan den fryses ner till flytande form, det som kallas LNG (Liquid Natural Gas), för att sedan användas i industrin.
  • Det går också att med en ny teknik omvandla Siljans-gasen till vätgas och göra det redan nere i borrhålet. Det medför inga utsläpp av metan eller koldioxid.
  • Siljans-gasen ligger mitt i landet, det är relativt korta transportvägar till de industrier som behöver den, exempelvis SSAB i Borlänge eller de nya industrierna i Norrland.

Det är en styrka för Sverige och vår försörjningsberedskap att vi har en stor fyndighet av naturgas mitt i Sverige som vi kan utvinna på ett både miljömässigt och transportekonomiskt fördelaktigt sätt. Dessutom ger dagens höga energipriser helt nya förutsättningar att snabbt kunna utvinna gasen och få ut den på marknaden.

Det är bråttom att upphäva förbudslagen om gasen ska göra nytta under de närmaste, krisartade åren. Därför bör regeringen ge Försörjningsutredningen i tilläggsdirektiv att snabbt föreslå de lagändringar som gör det möjligt att börja utvinna naturgasen i Siljansringen.

Den 25 december fanns samma information i Svenska Dagbladets debattsida.

Periodens resultat

Intäkterna uppgår till 155 KSEK (0). Kostnaderna uppgår till 1 417 KSEK (1 917).

Svårigheterna att i ett prospekterande företag bedöma vilka poster som har ett varaktigt värde och som således kan bokföras som tillgång i balansräkningen har medfört att Bolaget valt att redovisa alla fältarbeten och omkostnader inklusive konsultkostnader över resultaträkningen. Direkta kostnader för borrhål bokförs som anläggningstillgång i balansräkningen och skrivs av enlig plan under 5 år.

Avskrivningar av anläggningstillgångar uppgår till 77 KSEK (82).

Bolagets resultat för perioden motsvarar – 0,03 (-0,04) SEK per aktie.

Likviditet och finansiering

Den 29 februari 2024 uppgick Bolagets likvida medel till 3 047 KSEK (5 176). Bolaget hade vid rapportdatumet 576 KSEK (611) i kortfristiga skulder.

Se fotnot till Balansräkningen nedan.

Eget kapital, aktiekapital och soliditet

Den 29 februari 2024 uppgick Bolagets eget kapital till 22 867 KSEK varav 5 083 KSEK utgjordes av aktiekapital, 1 118 KSEK av bundna reserver och resterande 16 666 KSEK av fritt eget kapital.

Bolagets soliditet uppgick till 83,9 %.

Anställda

Bolaget har f.n. en (1) person anställd.  Därutöver finns en inhyrd tillförordnad vd och tidvis inhyrda konsulttjänster.

Aktien

Aktien handlas sedan den 22 augusti 2014 på Spotlight Stockmarket under kortnamnet ABI och med ISIN-kod SE0006091476. Aktiekapitalet är fördelat på 50 834 047 aktier med ett kvotvärde om 0,10 SEK.

Samtliga aktier ägs med samma rätt till röst och vinst i bolaget.

Redovisningsprinciper

Från och med räkenskapsåret 2014/2015 upprättas årsredovisningen med tillämpning av Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 (K3).

Denna rapport har ej varit föremål för granskning av Bolagets revisor.

Kommande rapporttillfällen

Bolaget kommer att lämna återkommande ekonomisk information enligt följande plan:

19 juli 2024                                              Kvartalsrapport Q3

21 oktober 2024                                      Bokslutskommuniké 2024

Vid ytterligare frågor, kontakta vd Mats Budh, mats.budh@igrene.se, 070-650 62 26

AB Igrene (publ)
2023-09-01-    2022-09-01-       2022-09-01-
Resultaträkning      (KSEK) 2024-02-29    2023-02-28      2023-08-31
6 mån 6 mån 12 mån
Rörelseintäkter 155   0    3
Summa intäkter 155   0    3
Rörelsens kostnader
Externa kostnader         -1 051        -1 648 -2 260
Personalkostnader   -366    -269    -546
Avskrivningar/nedskrivningar    -77      -82    -164
Summa rörelsens kostnader         -1 494 – 1 999 -2 970
Rörelseresultat         -1 339 – 1 999 -2 967
Finansiella poster
Ränteintäkter         1         0        0
Räntekostnader         0   -236   -236
Resultat efter finansiella poster                             -1 338 – 2 235 -3 203
Periodens resultat              -1 338 – 2 235 -3 203
AB Igrene (Publ)
Balansräkning (KSEK) 2024-02-29   2023-02-28   2023-08-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar   5 000   5 000   5 000
Materiella anläggningstillgångar 18 852 19 011 18 929
Finansiella anläggningstillgångar        50              50        50
Summa anläggningstillgångar 23 902 24 061 23 979
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar    294     346    326    
Kassa och bank 3 047  5 176 4 210
Summa omsättningstillgångar 3 341  5 522 4 536
Summa tillgångar     27 243 29 583        28 515
Skulder och eget kapital
Eget kapital
Bundet eget kapital   6 201   6 201   6 201
Fritt eget kapital 16 666 18 971 18 004
Summa eget kapital 22 867 25 172 24 205
Avsättningar
Övriga avsättningar  3 800      3 800* 3 800
Summa avsättningar  3 800    3 800 3 800
Skulder
Kortfristiga skulder      576      611     510
Summa skulder      576      611     510
Summa skulder och eget kapital 27 243 29 583 28 515

*I fjolårets Halvårsrapport upptogs denna post under Kortfristiga skulder men  flyttades i samband med bokslutet till Övriga avsättningar.

AB Igrene (publ)
   2023-09-01-      2022-09-01-        2022-09-01-
Kassaflödesanalys      (KSEK)      2024-02-29     2023-02-28       2023-08-31
6 mån 6 mån 12 mån
Rörelseresultat -1 339 -1 999 -2 967
Avskrivningar och nedskrivningar 77 81 164
Övriga poster som ej ingår i kassaflödet 0 0 0
Betald/erhållen ränta 1 -236 -236
Ökning/minskning av kortfristiga fordringar 32 127 147
Ökning/minskning av kortfristiga skulder 66 221 120
Kassaflöde från den löpande verksamheten -1 163 -1 806 -2 772
Investeringsverksamheten
Investering i immateriella anläggningstillgångar                        0 0 0
Investering i materiella anläggningstillgångar                          0 0 0
Sålda materiella anläggningstillgångar 0 0 0
Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0 0
Finansieringsverksamheten
Nyemission efter emissionskostnader 0                   6 523 6 523
Amortering av lån 0                     -300  -300
Upptagna lån 0                     300 300
Kassaflöde från finansieringsverksamheten                          0                    6 523 6 523
Periodens kassaflöde -1 163 4 717 3 751
Likvida medel vid periodens början 4 210 459 459
Likvida medel vid periodens slut 3 047 5 176 4 210
Continue Reading

Marknadsnyheter

Storslam för Coops mozzarellaostar i smaktest

Published

on

By

Coop Mozzarella har utsetts till bäst i test i Aftonbladets stora smaktest av ostsorten. Även Coop Gourmet fick full pott av panelen ledd av kocken Alexandra Zazzi.

Ostfavoriten mozzarella har funnits i de svenska kyldiskarna sedan 1980-talet och blir år för år allt populärare att plocka ner i varukorgen. Den användbara osten är numera en matkompis som svenskarna älskar till såväl pizza, sallader, soppor och gratänger.

Aftonbladet lät smaktesta 15 olika mozzarellaostar i ett blindtest, där konsistens, smak och utseende bedömdes på en skala till 1-5 (där 5 är högst). Såväl Coop Mozzarella som Coop Gourmet Mozzarella di bufala lämnade smakpatrullen med största möjliga leende på läpparna.

”Exakt så här ska en mozzarella smaka! Gräddigt, där en beska och syra förenas i en lagom stark smakupplevelse. Att det är testets i särklass billigaste mozzarella gör inte saken sämre. Väl värd sin guldplats!” berömde juryn Coop Mozzarella som även utsågs till bäst i test av Allt om mats smakjury under sommaren 2023.

Juryn gav även 5 plustecken till Coop Gourmet Mozzarella di bufala:

”En buffelmozzarella med vuxen, djup och nötig smak, med bra syra och en naturlig sälta.”

Nyligen delades högsta betyg ut av Aftonbladet till Änglamark ekologisk olivolja, och inför julen beskrevs julskinkan från Xtra vara såväl billigast som bäst av Expressen.

– Jag blir stolt över att kunna addera ytterligare en EVM-vara till vår stora skara av bäst i test-vinnare. Coop har ett brett sortiment och satsning inom just mejeri, så extra glädjande så klart ur det perspektivet med en kvalitetsstämpel från en oberoende part, säger Minna Björklund, chef sortiment EVM på Coop Sverige.

Utöver Coop Mozzarella och Coop Gourmet Mozzarella finns även, under Coops egna varumärken, laktosfri mozzarella, Xtra Mozzarella samt Änglamark Mozzarella i Coops sortiment.

För mer information kontakta
Coops presstjänst: 010-743 13 13 
eller media@coop.se 

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

LKAB:s delårsrapport för första kvartalet 2024 publiceras 25 april

Published

on

By

LKAB:s delårsrapport för första kvartalet 2024 publiceras den 25 april cirka klockan 13.00 på LKAB:s webbplats. 

Rapporten skickas som pressmeddelande och publiceras i finansiell information på lkab.com

LKAB:s vd och koncernchef Jan Moström finns tillgänglig för kommentarer via telefon. Samtal bokas genom Niklas Johansson, direktör kommunikation och klimat +46 10 144 52 19 eller Frida Dagertun, investor relations +46 920 380 70.

Årsstämma och panelsamtal
LKAB:s årsstämma hålls den 25 april klockan 15.00 på Vetenskapens Hus, Luleå. Kallelse och övrig information kopplat till årsstämman finns tillgänglig på lkab.com. Årsstämman är öppen för allmänheten och i samband med årsstämman kommer ett panelsamtal om energifrågan i norr att hållas.

Kontaktperson: Frida Dagertun, investor relations. Tel: +46 (0)920 – 380 70. E-post: frida.dagertun@lkab.com

LKAB är en internationell gruv- och mineralkoncern som erbjuder hållbara järnmalms-, mineral- och specialprodukter. Vi leder omställningen av järn- och stålindustrin och vår plan är att utveckla koldioxidfria processer och produkter fram till år 2045. Sedan 1890 har vi utvecklats genom unika innovationer och tekniklösningar och drivs framåt av närmare 5200 medarbetare i 12 länder. LKAB-koncernen omsatte cirka 43 miljarder kronor år 2023. lkab.com

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.