Studie visar varför amerikaner tappar förtroende för varandra

| 6 april, 2021 | 0 kommentarer

Medan den sociala tilliten i Sverige och i andra västeuropeiska länder ligger på en relativt stabil och hög nivå, så dalar den i USA. Hur kan man förklara detta? Ny forskning visar att den amerikanska trenden till stor del kan förklaras av minskat förtroende för de politiska institutionerna samt av erfarenhet från att ha varit arbetslös.

”Skulle du säga att man i allmänhet kan lita på de flesta människor eller att man inte kan vara nog försiktig när man har med andra människor att göra?”

Denna fråga har mellan åren 1973 och 2018 ställts till över 35 000 amerikaner genom den amerikanska enkätundersökningen GSS (General Social Survey) Under dessa år har andelen som menar att man kan lita på de flesta människor minskat från 46 till 32 procent. Därmed skiljer sig utvecklingen i USA från den i många europeiska länder där upp- och nedgångar i tillit ofta är marginella. I Danmark har den sociala tilliten till och med ökat.

– Tidigare forskning har visat att frånvaro av tillit leder till minskad ekonomisk tillväxt och att demokratin fungerar sämre. Därför oroar utvecklingen i USA. Särskilt i tider av ökad polarisering, säger Jan Mewes, som tillsammans med en forskargrupp från Sverige och Kanada har gjort en unik undersökning där man för första gången kan peka på vad den minskande tilliten verkligen beror på. Eller åtminstone vad hälften av minskningen beror på.

En del forskare menar att tillit framför allt är en generationsfråga; att den tillit till andra som du får med dig från unga år är grundmurad och håller i sig livet genom. Andra forskare menar att det inte endast är en generationsfråga och pekar på individuella förklaringar såsom ökade inkomstklyftor, förändrade attityder, ökad boendesegregation och ökad etnisk mångfald.

Jan Mewes och hans kollegor ville undersöka de individuella förklaringarna och kunde med hjälp av enkätundersökningen GSS plocka fram data där samma individer, vid tre tillfällen under åren 2006 och 2014, svarade på frågor om social tillit i relation till:  förändringar i inkomst, erfarenhet av att ha varit arbetslös, förändringar i hur ofta de träffar släkt och vänner samt förtroende för politiska institutioner.

– Vi såg inget samband med mellan tillit och förändringar i hur ofta man träffar släkt och vänner. Däremot såg vi att tilliten påverkades framför allt av erfarenhet av att ha varit arbetslös samt av misstro gentemot de politiska institutionerna. Även missnöje med inkomst spelade in, men till en lägre grad.  

När resultaten från studien från 2006-2014 ställdes mot den långsiktiga nedåtgående trenden från åren 1973 – 2018 kunde man utläsa att arbetslöshet, missnöje med politiska institutioner samt missnöje med inkomst låg bakom hälften av den totala minskningen.

– Om man ska tolka resultaten positivt kan man säga att vår studie pekar på att minskningen av tilliten inte följer en naturlag där tilliten minskar över generationerna. Med rätt åtgärder kan kurvan vändas uppåt igen.

Era studier visar att arbetslöshet, misstro mot politiska institutioner samt missnöje med inkomst kan förklara hälften av tillitstappet sedan 1973. Vad beror då resten av minskningen på?

– Eftersom det ligger utanför vår studie så kan jag tyvärr bara spekulera om det.  Det finns exempelvis en annan, också aktuell, studie som lyfter fram sambandet mellan polariseringen och social tillit i USA.  Andra forskare betonar de extremt ökade inkomstklyftorna i USA .

Vad finns det för förklaringar till att länder i Västeuropa har en stabil och i jämförelse med USA hög tillitskurva och att den till och med ökar i Danmark?

– Om vi exempelvis jämför USA och Norden, så är nog den viktigaste skillnaden Nordens utpräglade och stabila tillit till de politiska institutionerna medan vi ser en tydlig minskning i USA mellan 1973 och 2018. Eftersom erfarenhet av arbetslös är en viktig anledning till att amerikanernas sociala tillit minskar så kan man också anta att mindre arbetslöshet och bättre arbetslöshetsförsäkringar spelar en viktig roll.

Fakta om studien:

Studien är gjord med hjälp av befintlig enkätdata. Longitudinell och tvärsnittsdata har hämtats  från den amerikanska enkätundersökningen General Social Survey: https://gss.norc.org Genom så kallad regressionsanalys har man därefter undersökt hur förändringar i individers beteende hänger samman.

Studien Experiences matter: A longitudinal study of individual-level sources of declining social trust in the United States publicerades i tidskriften Social Science Research med finansiering av Riksbankens Jubileumsfond. Artikeln kan laddas ner här https://doi.org/10.1016/j.ssresearch.2021.102537

Jan Mewes är lektor i sociologi. Läs mer om hans forskning här

Medförfattare är Malcolm Fairbrother (Umeå), Giuseppe N. Giordano (Lund), Cary Wu (Toronto) och Rima Wilkes (Vancouver).

Kontaktuppgifter:

Jan Mewes nås på telefonnummer 0722- 083135 eller [email protected]

Ulrika Oredsson
Pressansvarig Samhällsvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet
[email protected], 0701-47 27 40, 046-222 70 28

Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 40 000 studenter och mer än 8 000 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Läs fler nyheter på Ingång för media | Lunds universitet Prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av universitetets drygt 5000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser. Också ett sammandrag av de senaste nyheterna på lu.se ingår.

Kategori: Marknadsnyheter

Om skribenten ()

Tanalys är en sajt för investerare som med teknisk analys vill förbättra sin trading. Tanalys erbjuder teknisk analys från flera ledande analytiker, samt nyheter och utbildningar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *